Byggnadsminnen i Gävleborg
I Gävleborgs län finns för närvarande 110 byggnadsminnen varav 6 ägs av staten och lyder under en annan lagstiftning än de övriga. Byggnadsminnena ligger både i stadsmiljöer och på landsbygden och kan bestå av en eller flera byggnader men även parker, trädgårdar eller liknande kan skyddas som ett byggnadsminne.
Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien för vår förståelse av gårdagens, dagens och morgondagens samhälle och samtidigt trygga människors rätt till en viktig del av kulturarvet. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från medeltida hus till moderna industrianläggningar.
Många av byggnadsminnena i vårt län har anknytning till jord- och skogsbruk såsom stora hälsingegårdar, kvarnar, sågverk och anläggningar för linhantering. Andra typiska miljöer är fäbodvallar samt bruk och anläggningar med anknytning till järnhantering. Bland de lite ovanligare miljöerna kan nämnas Västansjö ullspinneri, Los brynsåg och Kvistabäckens flottningsled.
Gävle och Söderhamns kommuner har flest byggnadsminnen och de ligger till skillnad från i de övriga kommunerna främst i tätorterna. Båda städerna har drabbats av stora stadsbränder, Gävle 1869 och Söderhamn 1876. Gävle återuppbyggdes med en modern rutnätsplan som nu är riksintresse för kulturmiljövård och ett flertal byggnader som uppfördes efter branden är byggnadsminnesförklarade. Själanderska flickskolan, stadsteatern och kvarteret Kollegan är några av dem. I förstaden Strömsbro finns flera byggnadsminnen med tidig industriell anknytning som Strömsbro textilfabrik och Engelska byggningen. Vid återuppbyggnaden av Söderhamn skapades Rådhustorget, en av Sveriges mest förnäma torgmiljöer där samtliga byggnader kring torget inklusive Rådhuset och järnvägsviadukten är byggnadsminnesförklarade.
Av de 110 byggnasminnena som finns i Gävleborgs län är ett 30-tal privatägda och ej lämpliga besöksmål.