Mjölnargården i Gavelhyttan

Tre fastigheter syns tillsammans med en mindre väg upp till gården.

I slutet av 1700-talet fanns fortfarande både kronotullkvarnar och privatägda tullkvarnar. Skillnaden var till vem man betalade tull för att få mala. I det första fallet var det kronan och i det andra kunde det vara en adelsman, byns bönder eller någon annan. I Gavelhyttan ägdes kvarnen av bergsmannen Hans Jansson i Nor, men det var hans mjölnare Gert Åberg som lät uppföra den intilliggande gården.

Bergsmannen Hans Jansson i Nor byggde 1784 en tullkvarn vid Gavelhytteåns utlopp i Storsjön. Detta blev startskottet för en tjugoårig rättslig strid om kvarnrättigheterna mellan Jansson och Hammarby bruk. I samband med tillkomsten av tullkvarnen byggdes mjölnarbostället i Gavelhyttan. Den uppfördes av byggmästaren och mjölnaren Gert Åberg, som sedan också blev den förste att bo där.

Omkring år 1860 byggde Nors byamän ytterligare en kvarn i Gavelhyttan. Den nya kvarnen ägde och drev byamännen gemensamt i konkurrens med kronotullkvarnen. Den var i drift ännu vid 1950-talets början. Mjölnarbostället övergick så småningom till mjölnaren vid den nya kvarnen. När kvarnrörelsen lades ned hyrdes gården ut som sommarbostad.

Gårdsbebyggelsen

Mjölnargården byggdes i samband med att kvarnen anlades år 1784. Byggnadsmaterialet blev slagg, en restprodukt från järnframställningen vilken snart kom att bli ett kännetecken för Bergslagen. Det putsade bostadshuset fick en anmärkningsvärt medveten arkitektur som bevarats till idag.

Fasaderna har inslag av sandsten, profilerade lister och ett utsmyckat entréparti. Invändigt syns tydliga spår av den ursprungliga, ståndsmässiga inredningen med halvfranska dörrar och ett putsat salstak med stuckaturlister. Den likaså välbevarade gårdsbebyggelsen med ladugård, bryggstuga, smedja och jordkällare, har en enklare utformning men ansluter till bostadshuset genom sina vita putsade fasader.

När kvarnen lades ner i början av 1950-talet förlorade gården sin funktion som mjölnarbostad. Några större förändringar har dock inte skett och den fungerar därför som ett sällsynt bra exempel på en ytterst påkostad och medveten gårdsmiljö från det sena 1700-talets Bergslagen.

Själva gården är vit och dörren är brun. Ovanför dörren finns ett fönster.

Huvudentrén till gården

Arkitekturen

Mangårdsbyggnaden är av en påfallande hög arkitektonisk kvalitet. Byggnaden har sadeltak med valmade gavelspetsar - typiskt för 1700-talets senare del. Fasaden är dekorerad med liséner och rikt profilerade listverk. Entrédörren har ett kontursågat överstycke med en karakteristisk rokokoform. Även interiören visar prov på samma ståndsmässiga utförande. Salen är husets bäst bevarade rum. Där är taket putsat, breda stuckaturlister av rokokokaraktär löper runt rummet och dörrarna är halvfranska med foder av gustaviansk typ. I det intilliggande kontoret finns ett par väggskåp med tidstypiska fyllningsdörrar.

Ekonomibyggnaderna är enklare. Genom den konsekvent genomförda planeringen och fasadbehandlingen bildar dock gårdsbebyggelsen en mycket verkningsfull helhet. Byggnaderna är välbevarade, med undantag av bryggstugan som i senare tid varit kreatursstall.

Hela det ursprungliga byggnadsbeståndet vid mjölnarbostället är ännu bevarat, mangårdsbyggnad i en våning med inredd vind, bryggstuga, ladugård, gårdssmedja samt en överbyggd jordkällare. Husen, som är murade i slaggflis och sandsten, har vitputsade fasader och tegeltak.

Gården bakifrån. Man ser också bryggstugan och en ekonomibyggnad.

Den vita byggnaden är mangårdsbyggnaden och mittemot den ser vi bryggstugan.

Skyddsföreskrifter för Mjölnargården i Gavelhyttan

Skyddsområdet omfattar hela fastigheten Nor 10:2.

Skyddsföreskrifterna omfattar samtliga byggnader som är ligger inom skyddsområdet.

Kartbild över skyddsområdeFörstora bilden

Kartbild över skyddsområde

  1. Byggnaderna får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
  2. I mangårdsbyggnadens bottenvåning får ursprunglig rumsindelning inte ändras. Ändring av trapphuset får inte göras.
  3. I mangårdsbyggnadens förstuga och sal får fast inredning såsom snickerier, kakelung, etcetera inte förändras eller tas bort. I övriga rum ska urspringliga dörrar och dörrfoder bevaras, liksom väggskåpen i nordvästra kammaren.
  4. Smedjans ässja ska bevaras.
  5. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistorsk värdet inte minskar.
  6. Skyddsområdet ska hållas i sånt skick att miljöns karaktär bibehålls. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 1990
Typ av bebyggelse: Boställe
Ägare: Privat

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss