Gammellåks

Gammellåks i Karsjö tillhör de järvsögårdar som kan följas tillbaka till Gustav Vasas jordebok år 1542.

Vid den tiden fanns det ingen permanent bosättning vid Låket, som platsen då kallades - ett namn som tyder på att det rörde sig om en nyodling på utmark. Först under 1560-talet kan gården beläggas som självständigt hemman under bonden Lars Persson. Hemmanet utvecklades på mindre än hundra år till ett av de största i Karsjö med ett skattetal om drygt tolv öresland. Gårdsnamnet Låks har bestått genom tiderna, men ändrades efter en hemmansklyvning år 1825 till Gammellåks - detta för att skilja stamhemmanet från den nya hemmanslotten, Nylåks.

Hur gården bebyggelse såg ut i äldre tid är inte känt. Vid 1700-talets slut förefaller dock två stugor ha funnits på gården. Den ena av dessa står idag kvar som vardagsstuga, medan den andra revs kort efter år 1800. På dess plats byggdes en herrstuga i två våningar. Delar av den rivna stugan användes vid nybyggnaden, bland annat ett dekorationsmålat gavelröste som nu kan ses på herrstugans vind. Herrstugan byggdes samman med ett portloft som rymde färdstall i bottenvåningen och två pigkamrar på loftet. Hela längan har bevarats i oförändrat skick, både exteriört och interiört. Herrstugans inredning är av hög kvalitet med schablonmålningar från 1800-talets mitt och snickerier i ursprunglig färgsättning.

Vid samma tid som herrstugan, byggdes också en envånings bodlänga vid gårdsplanens västra sida samt en långsträckt portliderbyggnad som slöt den kringbyggda gården åt söder. Portlidret flyttades från gården vid slutet av 1800-talet, när det slutna byggnadssättet uppfattades som omodernt. Flytten av portlidret var ett led i den allmänna modernisering av gården som skedde under 1880-talet. Vardagsstugan kläddes då med liggande fasspontpanel och dess brokvist liksom bodlängans ersattes med ett vindfång av brädor. I vinkel med vardagsstugan uppfördes en rymlig ladugård på höga stenstolpar. Gården beboddes i detta skick fram till 1924, när den dåvarande ägaren flyttade till en nybyggd villa i byn. Gammellåks har därefter enbart fungerat som sommarbostad.

Upprustning av gården

Sedan 1970-talet pågår en omfattande upprustning av gårdens byggnader. Vardagsstugans panel har tagits ner och vindfånget ersatts av en ny brokvist. Även bodlängans dubbelbrokvist har kunnat rekonstrueras med hjälp av de spår den lämnat på fasaden. Den bortflyttade portliderbyggnaden har ersatts av en liknande byggnad från en annan gård i socknen. Till gården hör även tre härbren och en loge samt flera ekonomibyggnader.

Skyddsbestämmelser för Gamellåks

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Karsjö 1:46 enligt situationsplan. Skyddsföreskrifterna omfattar de byggnader som markerats med nummer på situationsplanen: Vardagsstugan (1), ladugården (2), herrstugan (3), bodlängan (4), portlidret (5), höladan (7), logen (10) och de tre härbrena (6, 8, 9).

1. Byggnaderna 1-4 samt 6-10 får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör. Byggnad 5 får inte byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Ändringar av byggnadernas rumsindelning eller andra åtgärder som innebär ingrepp i bärande stomme får inte göras.
3. I herrstugan med tillhörande portloft (3) får fast inredning såsom golv, tak, lister, paneler, dörrar, dörr- och fönderfoder samt eldstöder inte borttagas eller på annat sätt förändras. Befintliga ytskikt får inte tas bort, målas över eller på annat sätt förändras.
4. I bodlängan (4) får befintlig fast inredning såsom golv, tak, dörrar, lister och foder inte tas bort eller på annat sätt förändras.
5. I ladugårdsbyggnaden (2) får befintlig fast inredning såsom golv, tak, dörrar, eldstad, båsinredning etcetera inte borttagas eller på annat sätt förändras.
6. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
7. Skyddsområdet ska hålla i sådant skick att byggnadernas karaktär och utseende inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras utan länsstyrelsens tillstånd.