Renshammar

Renshammar är ett ovanligt välbevarat exempel på hur de högre stånden bodde i Hälsingland på 1700-talet. Här har bott officerare, präster, jurister och lantmätare. Det syns på byggnaderna, som har en tydlig herrgårdskaraktär. Man kan också se att Renshammar har inspirerat bönderna i trakten när de byggde sina gårdar.

Den stora huvudbyggnaden på Renshammar byggdes år 1764 för kommissions­lantmätaren Gabriel Esping, som då var ny ägare. Tjugo år senare köptes gården av lagmannen Samuel Dahlman, som är den som mest har satt sin prägel på Renshammar. 1784 lät han förbättra huvudbyggnaden, som fram till dess bara hade haft en våning. Nu byggdes den övre våningen på, samtidigt som huset fick en ny och modernare takform. Den nya övervåningen inreddes med representativa rum, bland annat den stora sängkammaren med tryckta papperstapeter från Stockholm och blå-vit kakelugn.

Sängkammaren har bevarats helt intakt sedan 1784 och är förmodligen ett av Sveriges mest orörda gustavianska rum. Lagman Dahlman lät också uppföra de båda flyglarna. Den östra flygeln med brygg- och bagarstuga byggdes 1804. Året därpå, 1805, byggdes den västra flygeln som innehöll drängstuga och visthusbod. År 1847 nyinreddes flera av rummen i övre våningen, bland annat den stora salen med målade landskapsutsikter av Olof Hofrén från Arbrå. Då ägdes Renshammar av bruksbokhållaren Israel Pettersson.

Gårdens historia

Renshammar var en gång i tiden en av Hälsinglands största gårdar. Under 1600-talet omfattade ägorna nästan hela norra delen av Bollnäs socken och gården åtnjöt för en tid även skattefrihet som säteri. Den nuvarande gårdsanläggningen bär i sin helhet en ståndsmässig prägel. Ägarlängden som sträcker sig tillbaka till 1500-talet visar att Renshammar i stor utsträckning bebotts av ståndspersoner som officerare och lagmän, men även bönder förekommer bland ägarna.

Gården härjades svårt av brand 1725, varvid såväl sätesstugan som ett antal ekonomibyggnader totalförstördes. Den västra av de båda flyglarna förefaller, åtminstone delvis, härstamma från 1700-talets förra hälft, tiden närmast efter branden, medan den nya mangårdsbyggnaden uppfördes någon gång vid 1700-talets mitt. Vid 1800-talets början uppfördes den östra av flyglarna, samtidigt byggde man om den äldre västra flygeln till motsvarande utseende.

Arkitekturen

Mangårdsbyggnaden är timrad i två våningar och klädd med rödfärgad locklistpanel. Ursprungligen var dock fasaderna målade med gul slamfärg. Taket är brutet med valmade gavelspetsar, tegeltäckt och försett med takkupor i vindsvåningen. Exteriörens huvuddrag med det brutna taket återkommer senare i en del större bondgårdar som uppfördes i Bollnäs under årtiondena omkring sekelskiftet 1800 med Renshammar som förebild.

1777 hölls landsting på Renshammar, som då ägdes av lagmannen Carl Dahlsköld. Troligen inreddes övervåningen inför detta tillfälle. Av dessa äldre interiörer har det så kallet gammelrummet bevarats med orörd och mycket vacker rokokoinredning i vitt och blått. Storsalen, där landstinget hölls, dekorerades om ungefär 1850. Målaren Jonas Wallström utförde rummets väggmålningar - pilasterinramade landskapsutsikter ofta med människor i tidstypiska kläder i en 1800-talsromantisk miljö. Även i övriga rum på övervåningen finns dekorativt måleri, bevarat eller under återställande, sedan en bostadslägenhet avlägsnats. Bottenvåningen som alltid varit bebodd är nu inredd med två lägenheter.

Renshammar idag

Gårdens ekonomibyggnader revs under 1960-talet, de flesta då den nya riksvägen byggdes mellan Bollnäs och Söderhamn. Sedan 1987 ägs Renshammars gård av Bollnäs hembygdsförening, medan skogs- och odlingsmarken är uppdelad på andra ägare. En invändig restaurering pågår i huvudbyggnaden. I övre hallen har den naiva marmoreringen rekonstruerats.

Skyddsbestämmelser för Renshammar

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Ren 15:1 samt 110 meter av samfälld vägförening enligt karta.

Skyddsföreskrifterna omfattar huvudbyggnad, flyglar och källarbyggnad.

1. Byggnaderna inom skyddområdet får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas, flyttas, ombyggas eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Interiörer och fast inredning i huvudbyggnadens övervåning, vindsvåning och bottenvåningens farstu samt i västra flygeln för inte utan länsstyrelsens tillstånd ombyggas, övermålas eller på annat sätt förändras.
3. Arbeten i byggnadernas inre i övrigt som medför ingrepp i den bärande stommen ska utföras efter förslag som godkänts av länsstyrelsen.
4. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen ägnas för deras bestånd erforderligt fortlöpande underhåll med sådana material och metoder som deras kulturhistoriska värde kräver.
5. Skyddsområdet ska vårdas på ett sådan sätt att byggnadernas karaktär och utseende inte förvanskas.