Rådhustorget i Söderhamn

Kartbild över Rådhustorgets byggnadsminnenFörstora bilden

Kartbild över Rådhustorgets byggnadsminnen

Majoriteten av Söderhamns byggnadsminnen är belägna kring Rådhustorget.

Efter branden 1876 fanns vid Rådhustorget kvar ett stenhus i kvarteret Elefanten, gamla järnvägsstationen och rådhusets murar. Vid en brand 1860 hade rådhuset också förstörts och Gävles stadsbyggmästare Runér ritad ett nytt. Denna byggnadskropp blev nu kvar och byggdes om i en ny stil som kan betecknas som holländsk renässans av stockholmsarkitekten E.A Jacobsson.

Runt torget byggdes stadens mest förnäma byggnader, i sten eller reveterade, till skillnad från det mesta i övrigt i staden som byggdes i trä med träpaneler. Rådhusmiljön var i stort sett utbyggd 1890. Byggnaderna i rådhusets omedelbara närhet byggdes upp först efter branden, därefter tillkom husen söder om ån och sist några av husen i områdets norra del.

I samband med en stadsbrand 1835 utvidgades det gamla salutorget framför rådhuset. Ån rätades och grävdes om och försågs med strandskoningar och trappor. Samtidigt började man bredda de längsgående gatorna Kyrkogatan och Rådhusgatan, vilket sedan kunde genomföras efter stadsbranden 1876.

Rådhustorget fungerade som stadens salutorg fram till 1876 då torghandeln flyttade längre österut enligt den nya stadsplanen till Köpmantorget. Rådhusparken skapades vid samma tillfälle vilket öppnade ett siktstråk och ett samband mellan kyrkan och rådhuset. Tanken på ett paradtorg realiserades helt. Obelisken som placerades 1899 framför rådhuset är ett minnesmärke över stadens grundare, Gustav II Adolf.

Bergstedts är en byggnad i kvarteret Elefanten på hörnet av Oxtorgsgatan och Källgatan i Söderhamn.

Byggnaden uppfördes ursprungligen år 1878 och ägdes från sekelskiftet 1900 av handlaren Erik Bergstedt som kom att inreda manufaktur- och kortvaruaffär samt herrekipering där. År 1926 genomgick byggnaden en kraftig modernisering, såväl exteriört som interiört, varvid 1920-talets klassicism kom att prägla de helt släta fasaderna.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Förvaltningsbyggnad
Ägare: Söderhamns kommun

En aprikosfärgad byggnad med asfalt runt.
Huset sett diagonalt från andra sidan korsningen.
Kartbild över skyddsobjektet och skyddsområdetFörstora bilden

Kartbild över skyddsobjektet och skyddsområdet

Förvaltningshuset byggdes så sent som 1982.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Förvaltningsbyggnad
Ägare: Söderhamns kommun

Förvaltningshuset framsida
Förvaltningshusets innergård

Förvaltningshusets innergård

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Den gamla järnvägsstationen byggdes 1861 som Söderhamns första järnvägsstation för Söderhamns Järnväg, som tillkom som ett resultat av den expansiva industriella utvecklingen av Söderhamnsområdet vid den tiden.

Den gamla järnvägsstation är en del av Rådhustorget som är byggnadsminnesmärkt i sin helhet. Söderhamn blev under tiden 1870–1890 centrum för industriell expansion. Järnvägen var pulsådern som präglade staden och knöt den samman med de livsviktiga delarna hamnen och industrierna.

Efter den stora stadsbranden 1876 flyttades järnvägen till ett nytt läge söder om ån. Den gamla järnvägsstationen hörde till de byggnader som klarat branden.

Den gamla stationen skänktes till Söderhamns stad, som inredde andra våningen till tjänstebostad åt rektor Julius Centerwall. Bottenvåningen blev lokaler åt Söderhamns stads sparbank och Telegrafverket. Banhallen och den västra flygeln revs, medan den östra fanns kvar än in på 1950-talet. I slutet av 1920-talet fanns på bottenvåningen en lägenhet, som beboddes av kamrer Gustaf Backmark, och lokaler åt Sydöstra Hälsinglands domsaga. I mitten av 1930-talet flyttade stadsingenjör Arthur Arnsten in i domsagans lokaler och i slutet av 1940-talet inreddes hela bottenvåningen till byggnadskontor. På 1940-talet hade även läroverket frukostbespisning i några rum på bottenvåningen. Rektorsbostaden uppdelades 1952 i två lägenheter och upphörde användas som tjänstebostad 1959.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Tågstation
Ägare: Söderhamns kommun

Gamla järnvägsstationen
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Helsinglands Enskilda Bank i dagligt tal "Helsingebanken", startade sin verksamhet den 1 januari 1874. Huvudkontoret låg i Söderhamn och låg i den byggnad som idag kallas ”Gamla Posten”. Byggnaden uppfördes mellan 1870 och 1873 och finns fortfarande kvar i kvarteret Elefanten, bredvid Rådhuset.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bank/Bostadshus
Ägare: Privat

Gamla postens majestätiska byggnad
Gamla posten sett framifrån
Karta over skyddsområde

Karta over skyddsområde

De gator och parkmarker som omger Rådhustorget och dess byggnadsminnesskyddade fastigheter är också byggnadsminnesförklarade. Skyddsbestämmelserna omfattar alltså då de gator, torg, parkmark och strandskoningar som anlagts mellan 1870 och 1890 som omger Rådhustorgets fastigheter.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Gatu- och parkmark
Ägare: Söderhamns kommun

Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Fastigheten Björnen 4 består av före detta Björnen 1, före detta Björnen 2 samt före detta Björnen 4.

Före detta Björnen 1 uppfördes 1896 och är troligen ritat av stadsingenjör Gustaf Hultquist och ett typiskt exempel på 1890-talets arkitektoniska stilblandningar. År 1899 flyttade Söderhamns telegrafstation in i bottenplanet och på övervåningen inreddes lokaler åt Odd Fellow. Efter en ombyggnad 1934 inrymdes även en telefonstation i byggnaden. Efter att Televerket sålt byggnaden 1968 har den varit ett renodlat kontorshus. Björnen 2 uppfördes 1879 i nyrenässansstil som bostad åt bokhandlare M. Sandberg efter ritningar av Johan Erik Stenberg. Efter en brand 1890 gjordes vissa ombyggnationer av interiören och under 1900-talet tillhörde byggnaden Bergvik och Ala AB. Före detta Björnen 4 byggdes år 1900 för Bergvik & Ala AB.

Byggnadsminnesförklarat: 2002
Typ av bebyggelse: Affärshus
Ägare: Privat

Kvarteret Björnen

Kvarteret Björnen

Kvarteret Björnen
Kvarteret Björnen
Kvarteret Björnen
Karta över skyddsområdeFörstora bilden

Karta över skyddsområde

Centralhotellet är ett hotell i Kvarteret Ekorren vid Oxtorgsgatan i Söderhamn.

Fastigheten Ekorren 1 bebyggdes 1878 med två byggnader åt grosshandlare P. Hedberg efter ritningar av J.A. Erdman. Byggnaden mot Rådhustorget erhöll putsade fasader och kom att inrymma hotell- och restaurangverksamhet. Denna byggnad totalförstördes i en brand i februari 2007. Den återstående delen av Centralhotellet är en träpanelad byggnad vid Oxtorgsgatan som på 1910-talet inrymde ett boktryckeri. Den byggnaden hade ursprungligen endast en våning, men i början av 1900-talet tillkom ytterligare en våning.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2002
Typ av bebyggelse: Hotell
Ägare: Privat

Kvarteret Ekorrens front
Sidan på Kvarteret Ekorren
Baksidan av kvarteret Ekorren
Karta över skyddsområdeFörstora bilden

Karta över skyddsområde

Efter den brand som rasade vid Rådhustorget 1876 stod endast ett fåtal byggnader kvar. Ett av dem var ett stenhus vid Kvarteret Elefanten. Byggnaden uppfördes som banklokal och bostad åt bankdirektören före 1974. Fastigheten speglar alltså byggnadsepoken före stadsbranden, och erinrar om hur miljön runt Rådhustorget såg ut kring 1850-1860. Byggnaden innehåller idag hyreslägenheter.

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bank/Bostadshus
Ägare: Privat

Kvarteret Elefanten
Kvarteret Elefanten
Karta över skyddsområdeFörstora bilden

Karta över skyddsområde

Byggnadsminnet Kvarteret Hästen 3 utgörs av ett bostadshus som byggdes år 1877 av byggmästare C Dahlgren.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus
Ägare: Privat

Kvarteret Hästen 3
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Fastigheten Hästen 5 bebyggdes med ett bostadshus år 1912 av Gregerson.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus
Ägare: Privat

Kvarteret Hästen 5
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Kvarteret Tigern är ett kvarter i Söderhamn.

Efter att den tidigare bebyggelsen förstörts i stadsbranden år 1876 uppfördes år 1878 en ny bebyggelse i kvarteret, vilken grupperade sig runt en fyrkantig innergård. Arkitekt var C. Dahlgren och byggherrar C.M. Ellberg (Tigern 3) och Johan Gustaf Brolin (Tigern 4). Den södra delen av kvarteret revs i början av 1980-talet, medan två av husen renoverades 1985. Den östra delen totalförstördes i en brand, men återuppbyggdes med bevarade fasaddetaljer.

Byggnaderna är med sina påkostade fasader exempel på det sena 1800-talet träarkitektur, i vilken man försökte efterlikna de större städernas stenhus.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus
Ägare: Söderhamns kommun

Kvarteret Tigern 5
Baksidan av kvarteret Tigern 5
Karta över skyddsområdeFörstora bilden

Karta över skyddsområde

Kvarteret Vargen 2 byggdes i slutet på 1870-talet, ungefär samtidigt som Prästgården på Kvarteret Vargen 1 byggdes. Fastigheten Vargen 2 har brukats som bostad och församlingshem.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus/Församlingshem
Ägare: Privat

Kvarteret Vargen
Kvarteret Vargen
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Pantern 6, eller Odd Fellowlogen, är en byggnad i kvarteret Pantern i hörnet av Västra Storgatan och Rådhusgatan i Söderhamn.

Pantern 6 uppfördes år 1883 som bostadshus åt grosshandlaren Lorentz Edling efter ritningar av Johan Erik Stenberg. Efter Edlings död blev fastigheten efter hans testamente ett hem för pauvres honteux under namnet Edlingska stiftelsen men ändrades 1925 till ordenslokaler åt Odd Fellow-logen Helsingia, som 1956 inköpte fastigheten. Odd Fellow Helsingia har ännu 2020 sin verksamhet där.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus
Ägare: Privat

Odd Fellowlogen framsida
Odd Fellowlogen
Karta över skyddsområdeFörstora bilden

Karta över skyddsområde

Prästgården är en före detta prästgård i kvarteret Vargen i Söderhamn.

Prästgården uppfördes 1879 av Söderhamns församling som kyrkoherdebostad efter ritningar av C. Dahlgren. Den är vinkelbyggd med ett mindre brygghus i kvarterets inre. Bostadshuset har rappade fasader i nyrenässansstil och är ett exempel på den småskaliga, men påkostade bebyggelse tillkom i staden efter stadsbranden 1876. Interiört har den blivit ombyggd flera gånger, men viss ursprunglig fast inredning finns bevarad. Den inrymmer sedan december 2018 en cocktaillounge, restaurang, café och presentbutik kallad Prästgården. Idag fungerar den även som hotell.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Prästgård
Ägare: Privat

Besök gärna Prästgårdens boutiquehotell via deras hemsida Länk till annan webbplats.

Prästgården
Prästgården

Söderhamn blev stad 1620 och sedan dess har det vid Rådhustorget funnits fyra rådhus varav det fjärde ligger där idag. Det första rådhuset byggdes 1621 och var med dagens mått mätt en oansenlig byggnad. 1675 brann det ner i en stadsbrand och 1683 stod det andra rådhuset färdigt. Detta var placerat vid torgets västra sida mitt emot den gamla rådhustomten, och byggdes större än det gamla huset.

Knappt 40 år senare, 1721, härjade ryssarna i staden och rådhuset brändes. Det nya rådhuset, som uppfördes 1724 av byggmästaren Jonas Granlund, låg vid torgets norra sida och säteritak, taktorn och tornur. Denna byggnad slutligen, brann till grunden 1860.

Rådhuset framsida

Stadsbyggmästaren G N Runér fick då i uppdrag att ta fram ett förslag på nytt rådhus. Huset kom att byggas av tegel och bestod av en tornförsedd huvudlänga och två flyglar. Den rymde förutom rådhusrätt och magistrat också fiskalkontor, polis, telegraf och auktionskammare.

1876 brann staden igen och denna gång fick huvudlängans tak med tornbyggnaden stora skador medan själva byggnadskroppen klarade sig. Renoveringen, som leddes av slottsarkitekten E A Jacobsson, innebar att huset fick ett nytt yttertak och torn. Fasaden gjordes om i tidsenlig holländsk renässansstil.

1878 kunde huset kunde tas i bruk igen. Sedan dess har det restaurerats vid flera tillfällen. Exteriören har i stort sett kvar sitt ursprungliga uttryck medan interiören har genomgått omfattande förändringar i samband med att funktioner har försvunnit och tillkommit. Idag inryms delar av den kommunala förvaltningen i rådhuset.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Rådhus
Ägare: Söderhamns kommun

Rådhuset
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Rådhuskonditoriet är en byggnad och ett konditori i kvarteret Elefanten vid Rådhustorget i Söderhamn.

Byggnaden uppfördes år 1877 efter ritningar av Erik Jakobsson som bostad åt handlaren Södergren med familj. Under 1930-talet tillkom ett konditori i bottenvåningen med bageri i källarplanet. Det valmade plåttaket och de utsmyckade fasaderna är typiska för hur en välbärgad borgarfamilj bodde i Söderhamn i slutet av 1800-talet.

Konditoriet blev ett känt besöksmål på grund av sin intakta 1950-talsmiljö med inredning och möbler i galon, stål och trä. I glasskivan i en av serveringsrummets dörrar var rådhusets bild blästrad. På rådhuskonditoriet kan du idag, fortfarande, ta en fika eller en lunch

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus
Ägare: Privat

Rådhuskonditoriets framsida
Rådhuskonditoriets baksida
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Gustaf Hultqvist, stadsingenjören som var en mångsysslare, ritade många av husen i Söderhamn vid uppbyggnaden efter branden, mest privata bostadshus. Vid Rådhustorget har han ritat det s k Sidenhuset som byggdes 1879. C Dahlgren var också flitigt anlitad, han ritade mycket av den för

Söderhamn så typiska panelarkitekturen med rika utsmyckningar med klassiserande element.

Fastigheten Fåret 2, även kallad Sidenhuset, uppfördes 1879 som bostad åt grosshandlaren Carl Johan Schöning med familj och fick 1899 en tillbyggnad efter ritningar av stadsingenjör Gustaf Hultquist. I byggnaden mot Oxtorgsgatan fanns bostäder och butikslokaler och i stenhuset vid Rådhustorget fanns redan en järnhandel i bottenvåningen, vilken under 1920-talet följdes av flera butiker. Åren 1942–1943 flyttade Söderhamnskurirens redaktion och tryckeri in, varvid de båda äldre byggnaderna förenades med en byggnad i funktionalistisk stil ritad av Kooperativa förbundets arkitektkontor.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Bostadshus
Ägare: Söderhamns kommun

Sidenhuset
Sidenhuset
Sidenhuset
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Stadshotellet, som tillkom efter stadsbranden 1876, uppfördes ursprungligen 1879 vid Rådhustorget efter ritningar av C. Dahlgren. Byggnaden har byggts om några gånger och senast på 1980-talet. På 1970-talet fick stadshotellet en tillbyggnad, som i skala och form ansluter till den gamla, med ny entré från Oxtorgsgatan.

Byggnadsminnesförklarat: 2000
Typ av bebyggelse: Hotell
Ägare: Privat

Stadshotellets entré
Hotellets innergård

Hotellets innergård

Hotellet
Karta över skyddsområde

Karta över skyddsområde

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Byggnadsminnesförklarat: 2000-2002

Typ av bebyggelser: förvaltningsbyggnader, tågstation, bank, bostadshus, gatu- och parkmark, affärshus, hotell, församlingshem, prästgård och rådhus

Visit Söderhamns hemsida Länk till annan webbplats.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Veronica Lauritzsen

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss