Själanderska skolan

Skolbyggnationerna tog fart i staden efter branden. De flesta nya skolor var allmänna, som gosskolor, läroverket och andra. Den första privata skolan, Själanderska flickskolan byggdes 1877. Den bekostades av Karolina Själander som även var skolans rektor och det är efter henne som skolan fått sitt namn.

Själanderska skolan vänder sig mot Rådhusesplanaden, ett stadsrum som man vid återuppbyggnaden efter branden ville ge en vacker och värdig inramning. Av de ursprungliga byggnaderna som kantade esplanaden är idag många rivna. Denna plats måste en gång ha framstått som en imponerande del av staden - dess mittpunkt och livsnerv.

Skolhuset i två och en halv våning ritades av arkitekten Gustav Sjöberg. Då huset byggdes imiterade fasadputsen tegel, med uppmålade vita fogar mot den tegelröda bakgrunden. Tegelimitationen försvann vid en renovering vid sekelskiftet. I övrigt är fasaderna rikt utsmyckade i holländsk-tysk renässansstil. De dekorativa gavelfälten, ankarslutarna och stuckornamenten finns kvar. Skolan genomgick en utvändig restaurering under 1983–1984 då fasaderna återställdes i ursprungsskick - bortsett från tegelimitationen.

Interiört var den här skolan annorlunda än stadens övriga nybyggda skolor. I stället för att placera klassrum längs korridorer, med en utskjutande aula, lät Sjöberg trapphuset sticka ut mot gården och de tio skolsalarna grupperades kring en hall i övervåningen. I bottenvåningen fanns fyra butiker med kontor och på vinden inreddes två lägenheter. Vid sekelskiftesrenoveringen byggdes butikslokalerna om till skolsalar. Planlösningen i övervåningen är relativt oförändrad och där finns också de invändiga snickerierna kvar. Även trapphusets balusterräcken av trä, kassettak och kryssvalv med arkadbågar finns bevarade. Marmoreringsmålningen har rekonstruerats.

Skyddsföreskrifter för Själanderska skolan

Skyddsområdet omfattar fastigheten Norr 16:2, skolbyggnaden och tillhörande tomtmark.

1. Byggnaden får inte rivas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Byggnadens trapphus och korridoren en trappa upp får inte byggas om eller på annat sätt förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
3. Byggnaden ska i samråd med länsstyrelsen ägnas för dess bestånd erforderligt löpande under håll med sådana material och metoder som dess kulturhistoriska värde kräver.
4. Skyddsområdet, tillhörande tomtmark, ska vårdas på ett sådant sätt att byggnadens karaktär och utseende inte förvanskas.