Fågelsjö gammelgård

Fågelsjö by kom till under 1600-talets skogsfinska kolonisation i Österdalarna. Byns första bosättning nedsynades 1678 och under 1690-talet anlades ytterligare gårdar. En av dem är Fågelsjö gammelgård.

Under 1700- och 1800-talen växte hemmanet Fågelsjö till en av de rikaste gårdarna i trakten. Ägarna var kunniga i läsning och skrivning och hade en framträdande position i byn och socknen; det gäller särskilt bonden Jonas Olsson (1832–1895). Jonas Olssons enda dotter Kristina (1869–1943) gifte sig 1887 med sin syssling Mårten Persson (1861–1941), som var handlare som bildat sig i Stockholm på 1870-talet. Med paret Persson introducerades en ny livsstil på gården, något som ledde till att de båda valde att flytta ut ur den gamla mangårdsbyggnaden år 1910 och bygga en ny villa vid andra sidan gårdsplanen.

Det gamla huset lämnades kvar med allt lösöre i behåll och donerades av Kristina Persson till Los kommun efter hennes död 1943. År 1946 köpte kommunen in resten av fastigheten. Gården fungerar nu som hembygds- och kursgård.

Skyddsbestämmelser för Fågelsjö gammelgård

Skyddsföreskrifterna och skyddsområdet omfattar fastigheten Fågelsjö 1:4 och del av fastigheten Fågelsjö 1:1 enligt karta.

Skyddsföreskrifterna gäller följande byggnader, numrerade enligt kartbilagan: Gammelgården (1), källaren (2), bodlängan (3), ladugården (4), mathärbret (5), sädeshärbret (6), kornladan (7), lilla trösklogen (8), bastun (9), dräng- och bagarstugan (10), smedjan med snickarbod (11). Ladan (12), nya bostadshuset (13) och Åstugan (14).

1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. För byggnaderna 1-13 gäller att ändring av byggnadens planlösning eller andra åtgärder som innebär ingrepp i bärande stomme inte får göras.
3. För byggnaderna 1-12, samt för de rum i byggnad 13 som kryssmarkerats i planritningen, gäller att befintlig fast inredning inte får tas bort eller på annat sätt förändras. Exempel på sådan fast inredning är golv, väggpaneler, tak, dörrar, lister, foder, väggfast möblering, trappor, eldstäder, båsinredning samt fast utrustning avsedd för snickeri och smide.
4. För byggnaderna 1-11 gäller att omålade ytor inte får målas, på annat sätt ytbehandlas eller täckas över utan länsstyrelsens tillstånd.
5. För byggnad 1 och 10 gäller att väggmålningar och tapeter inte får tas bort, målas över, täckas över eller på annat sätt förändras. Till tapeter räknas även uppklistrat tidningspapper i byggnad 10. Övriga målade ytor får inte målas om eller på annat sätt ytbehandlas utan länsstyrelsens tillstånd.
6. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhåll skall ske i samråd med Länsstyrelsen och utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
7. Skyddsområdet omfattar det område som avgränsats med heldragen linje på kartbilagan. Inom detta område får ytterligare byggnader inte uppföras. Området skall hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas.

Om särskilda skäl finns får Länsstyrelsen enligt 3 kap 14 § kulturminneslagen lämna tillstånd till ändring i strid med skyddsbestämmelserna.