Frimurarhuset
Frimurarhuset i Gävle, som uppfördes år 1871, har ett stort kulturhistoriskt värde eftersom det är ett välbevarat exempel på frimurarnas byggande under 1800-talets slut. Det är dessutom ett bra exempel på den tidens nygotiska arkitektur.
Längs Norra Strandgatan ligger en rad offentliga byggnader, många i historiserande stilar. De ingår i den arkitektoniskt mycket intressanta miljön längs Gavleån. Det fanns någon gång mot slutet av 1800-talet en vision av att ge intryck av en medeltida stad längs åns inlopp. Under 1800-talets senare del förekom ett utbrett medeltidssvärmeri såväl inom arkitektur, som konst och litteratur. Man önskade lyfta fram de romantiska dragen från äldre tider. Inom arkitekturen uppstod detta särdrag egentligen tidigare än vad fallet var i Gävle. Men man får antaga att det var först i och med stadsbranden som det blev möjligt att förverkliga dessa önskemål. Denna tanke sammanfaller väl med Frimurarhusets utformning, där den imponerande tvåvåningsbyggnaden vänder sin trappstegsgavel mot ån.
Frimurarlogerna lät år 1871 uppföra frimurarhuset på platsen för det gamla läroverket. Detta hade brunnit ned till grunden vid den stora stadsbranden 1869 och byggdes nu upp på en annan tomt i staden. Frimurarlogerna har sedan dess ägt och använt byggnaden för sin verksamhet.
Arkitekturen och interiören
Det var arkitekten J F Åbom från Stockholm som ritade Frimurarhuset. Han ansvarade även för utformningen av inredning och möbler. Både exteriört och interiört följer byggnaden den nygotiska stilen, vilket var mycket populär vid den tiden. Den är vanlig för många samtida frimurarhus och anknyter förstås till det ursprungligen medeltida ordensväsendet.
Byggnaden är uppförd av tegel i två våningar med källare och inredd vind. Den slätputsade fasaden är rikt dekorerad och utsmyckad. Bottenvåningen är rusticerad medan fasaden i övrigt är slät (se bilder). Mellan våningarna förekommer utsmyckade våningsband och dekorativa detaljer som till exempel bågfriser i kalkputs. Husets gavlar är upptill trappstegsformade med spetsiga små torn och klockbärare. Fönstren är bågformade och är spröjsade diagonalt. De två ingångarna på östra långsidan är arkitektoniskt väl artikulerade.
Invändigt finns mycket av den ursprungliga inredningen kvar. Interiören har förutom en del renoveringar endast genomgått löpande underhåll. De förändringar som skett är att man har dragit in ett nytt uppvärmningssystem, lagt in nya parkettgolv, lagt om huvudtrappan, samt att man har disponerat om ett fåtal rum. Kvar finns idag mycket av äldre snickerier, dörrar, lister, foder samt väggfast inredning - och till viss del de ursprungliga möblerna. I vissa rum finns även den ursprungliga inredningen kvar på väggar och tak.
Skyddsföreskrifter för Frimurarhuset
Skyddsområdet omfattar fastigheten Norr 43:1 (kvarteret Wachtmeister 1).
- Byggnaden får inte rivas eller till sitt yttre byggas om eller till sitt yttre förändras på något sätt.
- Byggnadens iteriör vad avser vestibul trapphus och trapphushall till S:t Johanneslogen i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, S:t Johannessalen och Riddarsalen får inte byggas om. Fast inredning och utsmyckning i dessa rum får inte avlägsnas, målas över eller på annat sätt förändras.
- Övriga arbeten i byggnadens inre som medför ingrepp i bärande stomme, tak och golv ska utföras efter förslag som godkänts av länsstyrelsen.
- Byggnaden ska underhållas med sådana material och metoder som dess kulturhistoriska värde kräver.
- Skyddsområde, fastigheten Norr 43:1, ska vårdas på ett sådan sätt att byggnadens karaktär och utseende inte förvanskas.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Fakta
Byggnadsminnesförklarat: 1987
Typ av bebyggelse: Föreningslokal
Ägare: Privat