Världsarvet Hälsingegårdar
Ett världsarv är en miljö som anses vara helt unik i världen och därmed ha betydelse för hela mänskligheten.
Unescos världsarvslista kom till som ett sätt att skydda världens främsta natur- och kulturarv från förstörelse, särskilt i krigssituationer, men också för att skapa förståelse mellan folk och länder. Världsarvskonventionen antogs av Unesco år 1972 och har idag undertecknats av cirka 200 länder. En bärande idé med världsarvet är att sprida kunskap om jordens och mänsklighetens historia i sin mångfald. Här kan såväl barn och unga som forskarvärlden delta. Ett världsarv är en del i en internationell strävan efter samförstånd och fred. Det internationella utbytet är därför viktigt och ger möjligheter till nya samarbetsprojekt.
För att kunna utses till världsarv ska de nominerade platserna ha ”universellt värde” (Outstanding Universal Value). Det betyder att de ska ha så höga natur- eller kulturvärden att de angår alla - nu och i framtiden.
I Gävleborg finns Världsarvet Hälsingegårdar.
Besök de sju världsarvsgårdarna tillsammans med byggnadsantikvarie Erika Åberg. Erika guidas runt av gårdsägarna och tillsammans får du höra nya berättelser om gårdarnas långa historia.
Filmerna har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg för att sprida kunskap och berättelser om världsarvet. I filmerna medverkar Erika Åberg, byggnadsantikvarie, skribent och programledare för ”Det sitter i väggarna” samt gårdsägarna för de sju världsarvsgårdarna.
Världsarvet Hälsingegårdar - Gästgivars
Världsarvet Hälsingegårdar - Pallars
Världsarvet Hälsingegårdar - Kristofers
Världsarvet Hälsingegårdar - Jon-Lars
Världsarvet Hälsingegårdar - Erik-Anders
Världsarvet Hälsingegårdar - Bortom åa
Världsarvet Hälsingegårdar - Bommars
Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan under namnet ”Decorated Farmhouses of Hälsingland” 2012 och blev därmed Sveriges 15:e världsarv. Det som är unikt med Hälsingegårdarna är att hälsingarna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen. Dessutom har fler dekorerade interiörer bevarats i Hälsingland än någon annanstans fram till idag.
Motiveringen till världsarvsförklaringen
"De stora, imponerande Hälsingegårdarna med de rikt utsmyckade rummen för fest reflekterar en enastående kombination av timmerbyggande och folkkonsttradition, det välstånd och den sociala statusen hos de oberoende bönder som byggde dem och utgör höjdpunkten i en lång tradition i Hälsingland."
Världsarvet illustrerar perioden 1800-1870 då den stora byggboomen inträffade, men bruket att bygga stort och inreda rum för fest började redan under 1600-talet.
Bland omkring 1000 bevarade hälsingegårdar har sju valts ut som representanter för Hälsinglands byggnadstradition: Kristofers i Stene, Järvsö, Gästgivars i Vallsta, Arbrå, Jon-Lars i Långhed, Alfta, Pallars i Långhed, Alfta, Fågelsjö gammelgård (Bortom åa), Fågelsjö, Los, Bommars i Letsbo, Ljusdal och Erik-Anders i Asta, Söderala . Alla utom Fågelsjö gammelgård är privatägda och kan besökas i varierande omfattning.
Utöver världsarvsgårdarna håller ett 40-tal andra hälsingegårdar öppet för besökare sommartid.
Bidrag till skolor
Att ha ett världsarv i närhet är en viktig resurs för skolan. Det ger skolelever möjlighet att få ta del av och förstå Världsarvet Hälsingegårdar, men också att lära sig om världsarv i allmänhet och i förlängningen möta natur- och kulturarv från hela världen.
Jobbar du inom skolan och vill göra studiebesök på en Hälsingegård?
Skicka ett mejl till gavleborg@lansstyrelsen.se med rubriken "Världsarv i skolan".
Berätta vad du vill göra. Pengar kan beviljas till resekostnader, guider, handledare och liknande.
Ange vilket belopp du söker och för vad.
Bedömningen av ansökningar görs i samråd med världsarvspedagogerna på Hälsinglands museum och Länsmuseet Gävleborg