Våsbo fäbodar

Våsbo fäbodar är en av länets bäst bevarade fäbodar. Inte mycket har förändrats sedan mitten av 1800-talet och än idag betar djuren här.

Den första kartan där Våsbo finns markerad är från första delen av 1700-talet, men fäboden har funnits längre än så. Fäbodarna var tidigare avgörande för böndernas ekonomi. De gav foder och sommarbete för djuren. Mjölken från djuren blev bland annat ost och andra produkter.

Våsbo består av sex vallar med tillhörande bostugor och sedan 2008 ingår fyra av dem i kulturreservatet Våsbo fäbodar. De vallar som ingår i kulturreservatet är Ol-Ols, Haga, Skomakra och Lassas. De tillhör fortfarande gårdarna i byn Roteberg som ligger nere vid Voxnadalen.

Kulturreservatet består av ett stort antal byggnader. Det är bland annat bostugor, härbren, logar, lador, stöss (kokhus) och fähus. Flera byggnader har hög ålder, den hittills äldsta har daterat timmer till mitten av 1500-talet. Det var vanligt att timmerbyggnader flyttades och det är därför osäkert om byggnaden står på ursprunglig plats. Ett flertal byggnader är daterade mellan slutet av 1700-talet och hundra år framåt. Det finns också ett omfattande system av gärdesgårdar (eller snedhagar som de kallas här i trakten), både inom fäboden och i gränserna mot utmarken. Markerna kring fäboden består av betesmarker, slåtterängar, åkrar och skogspartier.

Öppet för besök

Våsbo fäbodar är öppet för allmänheten. Här finns informationsskyltar och genom fäboden sträcker sig en fin vandringsled. Kulturreservatet sköts av en sambrukarförening. Det utförs ett årligt underhåll av byggnader, gärdesgårdar och kringliggande marker. Varje sommar betar det också djur på fäboden. Vallarna är privatägda så visa hänsyn vid ditt besök. Tänk också på att stänga de grindar du öppnar.

Välkommen att besöka kulturreservatet Våsbo fäbodar.

Omläggning av tak 2022

Per-Anders och Gunnar Nyberg är två av tre delägare av Hagavallen som tillhör Våsbo fäbodar. De har under 2022 lagt om taket på en av byggnaderna, härbret. Det med virke tagen från skogen vid Slummeråsen som ligger en bit bort.

Slummeråsen ligger cirka en kilometer bort från Våsbo fäbodar. Den tall och granskog som växer här är cirka 130–140 år gammal. Det är endast så kallade underståndare som man gör takspån av eftersom den har tätare åldersringar som ger bättre hållbarhet. En underståndare är smalare granar som växer under grövre granar.

Nytt tak till härbret

De bryter först bort det gamla taket på härbret, sen ser de till att de nya takspånen har rätt längd innan de börjar att lägga taket. Spånen läggs omlott och spikas på med van hand av Per-Anders medan Gunnar håller dem på plats.

– De läggs först i tre lager och för att det ska bli jämnare så måste man börja med kortare brädor så man dessutom får en lutning på taket. Det är viktigt att taket är luftigt och här är det sju tum mellan underlagsbrädorna man spikar takspånet på, säger Gunnar Nyberg.

Spiken man använder är trådspik som är blank och ogalvaniserad. Spiken lägger man mitt på spånet och man döljer den sen med nästa spån, ingen spik kommer sedan att synas.

När dom rev det gamla taket fanns det en anteckning på brädorna att taket hade lagts om 1977. Gunnar och Per-Anders har nu skrivit dit sina namn och när dom gjort om taket.