Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysta arter

Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Gynna lövskogens arter – med fokus på vitryggig hackspett

Gynna lövskogens arter med fokus på vitryggig hackspett är ett nationellt projekt som drivs av Länsstyrelsen i Uppsala. Projektet vänder sig till aktörer som utför skogliga åtgärder som kan påverka vitryggig hackspett och lövskogsmiljöer. Att förbättra befintliga och öka andelen lämpliga livsmiljöer för vityggig hackspett gynnar även flera hundra andra arter som är beroende av liknande miljöer.

Idag görs många insatser och skötselåtgärder, men det finns ett behov av att utveckla det arbetet. Genom att skogliga aktörer som bedriver verksamhet inom områden lämpliga för vitryggig hackspett får möjlighet att lära sig om fler åtgärder och metoder kan arbetet ytterligare förbättras och andelen lämpliga livsmiljöer öka.

Projektet pågår till 31 december 2024 där det genomförs digitala föreläsningar, fältexkursioner och inspirationsresor- allt för att skapa förutsättningar för lärande, erfarenhetsutbyte och för att inspirera varandra.

Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

EU-logga

I Uppsala län finns arter knutna till både söt- och brackvatten. Djur och växter i vattnet påverkas i stor utsträckning av människan. På senare år har det uppmärksammats att artrika vattenmiljöer minskar till följd av bland annat global uppvärmning, övergödning, för mycket fiske och giftiga utsläpp. Detta gäller även de arter som finns i Uppsala läns vattenmiljöer, både längs kusten, i sjöar och vattendrag.

Uppsala län har en vacker och vidsträckt skärgård med många små öar och skär. Det platta och flikiga kustområdet har fått sin utformning tack vare landhöjningen. Uppsala län är i det avseendet unikt i landet.

Några av de mer sällsynta fåglarna i vår skärgård är tobisgrissla, roskarl, skräntärna och numera även ejder. Längs kusten finns flera olika miljöer som är extra viktiga för den biologiska mångfalden. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom kustområdet. Dessa är skräntärna Länk till annan webbplats. och sydlig kärrsnäppa Länk till annan webbplats..

Skräntärnan är världens största tärna och vi har en av Östersjöns största kolonier i Uppsala län. Skräntärnan kan bli 30 år gammal och hotas därför av miljögifter, i likhet med andra långlivade arter.

Åtgärder för att rädda arter i kustområdet

Tillsammans med bland annat Upplandsstiftelsen Länk till annan webbplats., Ringmärkningscentralen Länk till annan webbplats., forskare vid Lunds universitet samt projekt skräntärna Länk till annan webbplats. genomför Länsstyrelsen åtgärder för skräntärna. Några åtgärder som gjorts är ringmärkning, restaurering, reglering av rovdjur (till exempel mink och gråtrut), kameraövervakning och arbete med satellitsändare. Tack vare dessa åtgärder finns det fortfarande skräntärnor i länet och vi har lärt oss mycket mer om dem och de faror de utsätts för. Även andra sjöfåglar gynnas av åtgärderna. Det finns flera fågelskyddsområden där fåglarna får vara i fred.

Så här hjälper du till att rädda arter i kustområdet:

  • Använd miljömärkta tvättmedel.
  • Undvik produkter med gifter i, för att minska problemen med övergödning och miljögifter.
  • Jaga mink.
  • Håll dig på gott avstånd från skär där sjöfåglar häckar.
  • Anmäl olagliga muddringar och rapportera ovanliga arter till Artportalen Länk till annan webbplats..

Besöksmål

Några kustnära naturreservat är Billudden, Kapplasse, Gräsö Östra skärgård, Ängskär och Örskär. Vill du se skräntärna kan du bege dig till Ledskär, Fågelsundet eller skärgården runt Gräsö.

Uppland har en liten andel sjöar jämfört med övriga landet. Orsaken är delvis naturlig, men kan också förklaras med sänkningar och utdikningar av sjöar som gjordes för att vinna mer jordbruksmark. Även om Uppsala län är fattigt på sjöar finns det gott om andra värdefulla vatten som Dalälven i nordväst, Mälaren i söder och åar i jordbrukslandskapet. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram för arter inom sjöar och vattendrag. Dessa är asp Länk till annan webbplats. (fisken), flodnejonöga Länk till annan webbplats., vimma och id Länk till annan webbplats., flodkräfta Länk till annan webbplats., mal Länk till annan webbplats., småsvalting Länk till annan webbplats. och utter Länk till annan webbplats..

Åtgärder för att rädda arter i sjöar och vattendrag

Undervattensväxten småsvalting hittas i Uppsala län endast i Stora Ullfjärden i Mälaren, Håbo kommun. Länsstyrelsen gör årliga övervakningar av länets småsvalting och arbetar med en flerårig studie för få en bättre bild av artens utveckling.

Uppsala län är koordinerande för arbetet kring bevarande av asp och här har flera åtgärder tagits för att förbättra förutsättningarna för landskapsfisken. Det har bland annat anlagts fiskvandringsvägar i Fyrisån i Uppsala stad och i Ulva kvarn norr om Uppsala. I samarbete med Upplandsstiftelsen och kommunerna har Länsstyrelsen kartlagt aspens utbredning i länet. En kartläggning och tillsyn av dammar som kan vara vandringshinder för aspen har gjorts.

Länsstyrelsen kartlägger förekomster av flod- och signalkräftor i länet genom inventeringar. Vi upprättar kräftskyddsområden samt kräftpestförklarar vatten där kräftpest konstaterats. Vi informerar markägare och allmänhet om kräftor och kräftpest för att minska spridningen av signalkräfta och därmed bevara flodkräftan. Länsstyrelsen arbetar även med att ta fram en förvaltningsplan för flodkräftan.

Så här hjälper du till att rädda arter i sjöar och vattendrag:

  • Undvik att rensa i vattnet eller att röja bort träd och buskar på mark i anslutning till ett vattendrag. Inom strandskyddsområde får du inte göra åtgärder som innebär väsentlig förändring för djur- eller växtarter, om du inte har fått en strandskyddsdispens
  • Fiska inte i aspens leklokaler under fiskeförbudet perioden 1 april - 31 maj. Aspens vandringstider varierar lokalt och därför kan fisken finnas kvar i vattnen även efter fiskeförbudet.
  • Hör av dig till Länsstyrelsen om du sett eller fångat en asp, om du har förslag på åtgärder i ett aspområde eller om du har andra tips som kan hjälpa oss i vårt arbete med aspen.
  • Plantera aldrig ut kräftor i sjöar och vattendrag utan tillstånd från Länsstyrelsen.
  • Flytta aldrig kräftor från ett vatten till ett annat.
  • Frys sötvattensfångad betesfisk innan du fiskar med den.
  • Desinficera och torka fiskeredskap noga mellan varje sjö eller vattendrag du ska använda dem i.

Om du fångar en asp

Om du skulle fånga en asp är det några saker du bör tänka på för att kunna återutsätta fisken på ett skonsamt sätt. Hantera även andra arter på samma sätt om de ska återutsättas!

  1. Utrustning: För att minimera skadan på fisk som ska återutsättas är det bra att ha med sig rätt utrustning. En knutlös håv är ett skonsamt sätt att lyfta fisken ur vattnet utan att skada dess känsliga slemskikt. En rejäl tång och avbitare krokar av fisken snabbt och knipsar av krokarna om de sitter svåråtkomligt. En fuktad avkrokningsmatta är ett skonsamt underlag vid hantering av fisken.
  2. Fisken vill inte bli torr: Aspen har liksom andra fiskar ett skyddande slemskikt runt sin kropp som är mycket känsligt. För att inte skada detta ska du alltid fukta händerna innan du handskas med en fisk. Du ska heller aldrig lägga ned fisken på ett torrt underlag . Mjukt och fuktigt är melodin.
  3. Minimera tiden ovanför ytan: En fisk ska hållas ovanför vattenytan så kort tid som möjligt. När fisken kommit in till båten eller bryggan ska den inte tas upp ur vattnet om det inte är absolut nödvändigt. Mest skonsamt är att låta fisken vila i håven under vattenytan medan eventuell avkrokningsutrustning tas fram. Har du inte tillgång till håv går det också bra att hålla fisken i vattnet med händerna.
  4. Uppskatta vikt och längd: Fångar du en asp är det viktigt att inte låta vikt och längd bli ytterligare ett moment som äventyrar fiskens överlevnad. Att väga och mäta en fisk är tidskrävande och ofta förknippat med risker för fisken. Låt istället fisken vara kvar i vattnet och uppskatta vikt och längd.
  5. Hantera fisken korrekt: I många fall kan en fisk återutsättas utan att först behöva lämna vattnet. Ibland måste avkrokning dock ske ovanför vattenytan. Fisken ska då hållas i ett horisontellt läge. Ta ett fast grepp runt stjärtspolen på fisken och stöd den samtidigt bakom bröstfenorna med andra handen. Fisken sprattlar ofta när den är ovanför vattenytan. Det är viktigt att inte tappa den.

Besöksmål

I asptrappan vid Islandsbron i centrala Uppsala har du chansen att se asp under vandringstiden på våren.

Faktablad,  rapporter och mer information

Småsvalting Länk till annan webbplats. (Artinformation från Svenska botaniska föreningen)

Hur du undviker att skada utter vid jakt och fiske Pdf, 403.5 kB. (information från länsstyrelsen)

Odlingslandskapet omfattar många artrika miljöer. I Uppsala län är några av dessa betesmarker, slåtterängar, sandmiljöer och infrastrukturmiljöer. Gemensamt för dessa omgivningar är att de har utvecklats genom att människor under lång tid har brukat de olika miljöerna. Både rödlistade och vanligare arter är beroende av att dessa marker fortsätter att brukas.

Betesmarker och slåtterängar är några av de artrikaste miljöerna vi har i länets odlingslandskap. I områden där gamla tiders arbetstraditioner har funnits kvar länge kan vi idag hitta en stor biodiversitet. Dessa miljöer blir alltmer ovanliga i takt med att jordbruket förändras och blir mer storskaligt. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom betesmarker och slåtterängar. Inom hävdade betesmarker är dessa hotade insekter på krisslor Länk till annan webbplats., mnemosynefjäril Länk till annan webbplats., fältgentiana Länk till annan webbplats. och finnögontröst Länk till annan webbplats.. Inom torrängar arbetar vid med gotlandssäfferotplattmal Länk till annan webbplats., hällebräcka Länk till annan webbplats. och svartfläckig blåvinge Länk till annan webbplats.. Arbetet med ladlavar på kulturved Länk till annan webbplats. sker i miljöer med gamla, omålade byggnader, exempelvis äldre lador eller sjöbodar. Vi berörs även av programmen svampar i ängs- och betesmarker Länk till annan webbplats., låsbräknar på hävdad mark Länk till annan webbplats., dvärglåsbräken Länk till annan webbplats., trumgräshoppa Länk till annan webbplats. och vadare på strandängar Länk till annan webbplats.. Även väddnätfjäril Länk till annan webbplats. och ängsskäreplattmal Länk till annan webbplats. finns med i arbetet, även om dessa främst förekommer i infrastrukturmiljöer.

Slåtter innebär att slå gräs med lie eller skära eller med en slåtterbalk monterad på traktorn. Det slagna gräset tas sedan ofta bort från ängen, vilket gör marken näringsfattig. Näringsfattig mark är bra för svagare arter som har svårt att konkurrera om plats och näring. I de här miljöerna kan det finnas 40-50 olika gräs- och blomarter på en kvadratmeter. Dessutom finns många insektsarter knutna till växterna. Slåtterängarna är artrika eftersom de slås när alla blommor har hunnit fröa av sig. Gotlandssäfferotplattmalen är en art som bara förekommer i Sverige. Den är känd från tre platser i Uppland. Uppsala län är nationell koordinator för arten. Fjärilen har levt på länets slåtterängar och utmarksbeten. I takt med att dessa marker blivit färre har den livsviktiga värdväxten säfferot minskat. I Uppsala län gynnas säfferoten av sen slåtter, sent bete och viss markstörning som ger blottad mark. På så sätt skapas nya etableringsmöjligheter för säfferoten och därmed gotlandssäfferotplattmalen.

I Östhammars och Tierps kommuner finns kustnära betesmarker där det finns flera hotade fjäril- och insektsarter kopplade till marker med svagt betestyck. Några exempel är mnemosynefjäril och skalbaggar beroende av växten krissla.

Torra, öppna marker som ofta betas kallas torrbackar. I Uppland ligger de mestadels längs rullstensåsarna. Här finns bland annat den svartfläckiga blåvingen, olika slags vildbin och gräshoppor som trumgräshoppan. Den svartfläckiga blåvingen återupptäcktes i länet sommaren 2006. Innan det hade man trott att arten var utdöd i Uppsala län sedan 20 år. Under 2007 inventerades svartfläckig blåvinge. Fjärilen hittades på sex lokaler i Enköpings kommun. Idag övervakas arten årligen genom biogeografisk uppföljning Länk till annan webbplats..

Åtgärder för att rädda arter i betesmarker och slåtterängar

Växten fältgentiana består av två varianter. En blommar tidigt på växtsäsongen och en blommar sent. För att anpassa skötseln optimalt till de båda varianterna inventerar Länsstyrelsen regelbundet alla kända lokaler av fältgentiana. Då kan det bedömas vilken variant det rör sig om och därmed kan skötseln styras så att växten får bästa möjliga förutsättningar för att överleva på växtplatsen.

Inom torra miljöer följer Länsstyrelsens upp blåvingen med inventeringar och genomför skötselåtgärder enligt åtgärdsprogrammet där det är möjligt. Länsstyrelsen övervakar varje år flera hotade växt-och insektsarter samt utför olika typer av åtgärder för dessa arter i nära samarbete med bland annat SLU och Upplandsstiftelsen. Genom rådgivning ökar vi medvetenheten kring hotade arters närvaro hos markägare och djurhållare. Dessa kan genom att anpassa sin skötsel hjälpa till i arbetet med hotade växter och insekter i betesmarker och slåtterängar.

Så här hjälper du till att rädda arter i betesmarker och slåtterängar:

  • Utför slåttern på slåtterängarna efter att växterna har blommat över och fröat av sig.
  • Anpassa djurens betestider efter hotade arters frösättning.

Besöksmål

Besök gärna något av våra reservat i odlingslandskapet; Bondskäret, Andersby ängsbackar och Haga ekbackar.

Faktablad, rapporter och mer information

Finnögontröst Länk till annan webbplats. (Artinformation från Svenska botaniska föreningen)

Fältgentiana Länk till annan webbplats. (Artinformation från Svenska botaniska föreningen)

Hällebräcka Länk till annan webbplats. (Artinformation från Svenska botaniska föreningen)

Mnemosynefjäril i Norrtälje kommun Länk till annan webbplats. (Rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län)

I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med åtgärdsprogram för arter som hör till odlingslandskapets ängs- och betesmarker, men som idag påträffas till stor del i infrastrukturmiljöer. Dessa är väddnätfjäril Länk till annan webbplats., ängsskäreplattmal Länk till annan webbplats., finnögontröst Länk till annan webbplats. och mosippa Länk till annan webbplats..

Åtgärder för att rädda arter i infrastrukturmiljöer

Kring Uppsala finns väddnätfjärilen främst i kraftledningsgator i norra och västra delen av länet. Den finns även kvar på ett fåtal ängsmarker. Länsstyrelsen gör regelbundna inventeringar, delger information och anpassning av skötsel och restaurering. Länsstyrelsen samarbetar med kraftledningsbolagen för att anpassa skötseln i kraftledningsgatorna. En del av skötseln innebär att stigarna i vissa kraftledningsgator röjs så att de blir bredare och att riset plockas bort. Åtgärder går även utmärkt att göra på golfbanor och andra miljöer där människan inte stört miljön.

Så här hjälper du till att rädda arter i infrastrukturmiljöer:

  • Vänta med att slå vägkanter med fin flora tills i augusti.
  • Om du behöver slå tidigare än augusti: spara partier med blommande växter. Var dock noga med att inte låta den invasiva blomsterlupinen fröa av sig. Ännu bättre är om hela lupin-plantan kan tas bort och läggas på deponi.

Besöksmål

Siggefora ledningsgata är Natura 2000-område för att bevara väddnätfjäril.

Många av länets växter och djur är beroende av markområden med blottad sand, eftersom de har färre konkurrenter där. Bin och flera skalbaggar behöver den öppna sanden för bobyggande. Den rika tillgången på insekter lockar till sig fåglar som nattskärra, trädlärka och backsvala. Därmed kan ett skydd för en art inom sandmiljöerna skydda ett helt ekosystem. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom sandmiljöer. Dessa är klöversobermal Länk till annan webbplats., vildbin och småfjärilar på torräng Länk till annan webbplats., vildbin på ängsmark Länk till annan webbplats., strandsandjägare Länk till annan webbplats., svartpälsbi Länk till annan webbplats. och korthalsad majbagge Länk till annan webbplats.. Vi berörs även av programmet för stortapetserarbi Länk till annan webbplats..

Åtgärder för att rädda arter i öppna sandmiljöer

Länsstyrelsen arbetar i flera projekt tillsammans med andra aktörer och markägare för att bevara miljöer och arter med öppen sand. Flera arter kräver större insatser som utlägg av stora delar sand eller omfattande resning på växtlighet.

Så här hjälper du till att rädda arter i öppna sandmiljöer:

  • Täck inte sandiga partier med jord.
  • Lämna plats åt torrmarksväxter.
  • Spara sälgar.

Besöksmål

Besök gärna något av våra naturreservat på sandig mark. På Vånsjöåsen kan du uppleva backsipporna på våren och på Sandviksåsen kan du se svartpälsbina flyga i början av sommaren. I Hjälstaviken har du chansen att se svartfläckig blåvinge i juli.

I Uppsala län bedrivs det moderna jordbruket med maskinell skötsel av odlingslandskapet. Fåglar som tidigare kunnat häcka i gamla åkermarker förlorar idag sina häckningsområden när tunga maskiner brukar marken. Flera av det gamla jordbrukets växtarter har försvunnit eller minskat när marken nu brukas på ett mer storskaligt sätt. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med två åtgärdsprogram knutna till åkermark och åkerholmar. Dessa är ortolansparv Länk till annan webbplats. och hotade åkerogräs Länk till annan webbplats..

Ortolansparven har minskat kraftigt i hela landet till följd av förändrade livsmiljöer i landskapet kopplat till mer rationell skötsel av jordbruksmark. I Uppsala län häckar den idag bara i Enköpings och Uppsala kommun.

Åtgärder för att rädda arter i åkermark

Länsstyrelsen samarbetar med Upplands Ornitologiska Förening för att inventera och stödutfodra länets ortolansparvar. Vi satsar också på rådgivning till de markägare som har ortolansparv på sin mark eller bor i en trakt med fågeln.

Så här hjälper du till att rädda arter i åkermark:

  • Rapportera ortolansparvar till Artportalen Länk till annan webbplats..
  • Röj eller bränn åkerholmar för att skapa öppnare miljöer.
  • Låt odlingsmarken ligga i träda.
  • Lämna osådda kantzoner kring din odlingsmark.
  • Undvik att använda bekämpningsmedel på åkermark.

Besöksmål

Besök naturreservatet Torslundagropen för att titta på ortolansparv. Den känns lätt igen på sin sång, men är svår att upptäcka vid häckning.

Uppsala läns våtmarker bjuder på fågelrika stränder, vidsträckta myrområden och nybildade våtmarker. Länsstyrelsen arbetar för att förbättra förutsättningarna för enskilda arter som är beroende av våtmarkerna. Vi kartlägger våtmarker och våtmarksarter i länet och restaurerar våtmarker som är på väg att försvinna. Vi undersöker hur vi ska sköta dem så att de långsiktigt kan utgöra ett livsrum för många arter. Länsstyrelsen arbetar också för att öka intresset för våtmarksslåtter för att hålla igenväxande våtmarker öppna.

Våtmarker i Uppsala län har som andra våtmarker i landet påverkats hårt av människan. Innan människans hårda reglering av vattnets kretslopp tog sin början var det vanligt att områden svämmade över med jämna mellanrum. Exempel på översvämningsmarker är svämängar, glupar, hävdade och ohävdade havsstränder. Översvämningarna hjälpte till att hålla undan konkurrerande arter och hindrade ofta områden från att växa igen och bli mörka. Idag har översvämningsmarkerna minskat till följd av dikning och uträtning av vattendrag. På flera ställen kan du se spår av detta i vårt län. Till följd av detta har också många översvämningsarter minskat. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom översvämningsmarker. Dessa är ängshök Länk till annan webbplats., barkkvastmossa Länk till annan webbplats., strandskinnlav Länk till annan webbplats. och sällsynta skapanior på tidvis översvämmad ved Länk till annan webbplats.. Vi berörs även av programmen för brynia Länk till annan webbplats., ävjepilört Länk till annan webbplats. och älvängslöpare Länk till annan webbplats.. Ängshöken finns på några få platser i länet och häckar vanligen i hög vegetation vid skogsjöar och på strandängar.

Åtgärder för att rädda arter i översvämningsmarker

I arbetet med länets översvämningsmarker läggs stor vikt i att röja och restaurera för att minska igenväxningen. Länsstyrelsen jobbar mycket med att spara videbuskar som kan ha höga naturvärden knutna till sig. De flesta av länets rödlistade arter i översvämningsområden gynnas av hävd. Det finns goda möjligheter att hävda stora områden betes- och slåttermark kring Dalälven. Länsstyrelsen i samarbete med Upplands Ornitologiska Förening inventerar ängshök och ger rådgivning och ersättning till markägare med ängshök på slåttervall.

Så här hjälper du till att rädda arter i översvämningsmarker:

  • Röj undan sly och buskage, men spara vide.
  • Bedriv bete på gamla översvämningsmarker.
  • Rapportera ängshökar till Artportalen Länk till annan webbplats..
  • Kontakta Länsstyrelsen om du misstänker häckning av ängshök på en åker.

Besöksmål

Besök något av våtmarksreservaten Båtfors, Florarna, och Hjälstaviken.

De flesta rikkärren i Uppsala län finns längs den norduppländska kusten, men de finns även spridda på andra håll i länet. I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom rikkärr. Dessa är gölgroda Länk till annan webbplats. och rikkärr Länk till annan webbplats., där arterna gulyxne, kalkkärrsgryn och större agatsnäcka ingår. Även åtgärdsprogrammen temporära vatten Länk till annan webbplats. och 15 hotade makrofyter i permanenta vatten Länk till annan webbplats. ingår här.

Åtgärder för att rädda arter i rikkärr

Länsstyrelsen har under flera år kartlagt och inventerat länets rikkärr i kustkommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar. Inventeringen görs för att kunna prioritera insatser så att de mest hotade rikkärren kan skötas och restaureras. Målet är att bevara skyddsvärda rikkärr och undvika att de växer igen och utarmas på arter. En av dem är gölgrodan, som idag står inför flera stora utmaningar när dess livsmiljöer försvinner till följd av bland annat dikning och skogsavverkning. Länsstyrelsen inventerar regelbundet hela gölgrodans utbredningsområde i syfte att följa upp tidigare inventeringar och utvärdera de insatser som gjorts för att rädda gölgrodan.

Så här hjälper du till att rädda arter i rikkärr:

  • Avverka skog varsamt och med omsorg för växt- och djurlivet.
  • Undvik gödsling av skogs- och jordbruksmark i närheten av gölgrodevatten.
  • Flytta aldrig fisk mellan vattensystem utan tillstånd, eftersom gölgrodan inte kan leva i ett vattenområde med fisk.
  • Ta bort träd och buskar så att det kommer in sol som kan värma upp gölgrodevatten.

Besöksmål

Reservatet Edskärret bjuder på många spännande rikkärrsarter, däribland flera orkidéer. I reservaten Hållnäskusten, Örskär och Gräsö skärgård finns goda chanser att se gölgrodor. Tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB har länsstyrelsen tagit fram en naturstig vid Labboskogen Länk till annan webbplats. söder om Forsmarks kärnkraftsverk, där du har chansen att se flera sällsynta arter, däribland gölgroda.

Den vanligaste naturtypen i Uppsala län är skog, där barrskog dominerar. Eftersom skogen har störst andel rödlistade arter är den viktig för den biologiska mångfalden i länet. Några artrika skogsmiljöer i länet är åsbarrskog, kalkbarrskog, asprika miljöer och ädellövmiljöer. All skog i länet är påverkad av människan och kan gynnas av både mänsklig och naturlig störning, som betesdrift, översvämning och brand. Mänsklig påverkan på skogen kan vara negativ då det handlar om kalhyggesbruk, dikning och gödsling. Den kan även vara positiv då det handlar om småskaligt nyttjande för uttag av slöjdvirke, bete och svedjning. I länet finns många spår av småskaligt nyttjande, vilket gör skogen till vårt största levande arkiv.

I Uppsala län jobbar Länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram vars arter finns i åsbarrskogar och i skogar med död ved. Dessa är skalbaggar på äldre död tallved Länk till annan webbplats., bombmurkla Länk till annan webbplats., mosippa Länk till annan webbplats., brandinsekter i boreal skog Länk till annan webbplats., skalbaggar på nyligen död tall Länk till annan webbplats., jättepraktbagge Länk till annan webbplats. och svartoxe Länk till annan webbplats.. Åsen erbjuder god dränering, sandiga miljöer och friskt grundvatten. I kombination med solljus och död ved gynnas vissa arter medans andra gynnas i skuggiga, fuktiga miljöer.

Den döda veden behövs i alla typer av miljöer och gynnar olika arter i olika miljöer. Andelen död ved behöver öka i länet, i synnerhet i och i anslutning till områden med hotade arter som kräver extra mycket död ved. Svartoxen har i länet sina starkaste fästen i landet. Arten har mycket höga krav på död ved och anses indikera om en skog är en urskog eller ej.

Återkommande bränder i skogen är livsviktigt för flera arter i länet. Dels för att konkurrensstarka arter inte får lika stora fördelar och dels för att många arter är beroende av branden och dess effekter. Två av länets ansvarsarter som gynnas av brand är raggbock och mosippa. Raggbocken behöver solbelysta tallstockar, vilket en brand kan ge upphov till. Mosippan trivs i områden som brunnit eftersom branden skapar rätt markförhållanden och ger en solbelyst miljö åt den ljuskrävande arten.

Åtgärder för att rädda arter i åsmiljöer och död ved

Länsstyrelsen skyddar och sköter skogar med höga naturvården knutna till död ved. Vi arbetar aktivt med att inventera arter i dessa miljöer, öka mängden död ved och genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar. På Ulleråkers allmänning har vi ett samarbetsprojekt med markägare och andra organisationer, i syfte att gynna tall och arter knutna till tall. Läs mer i rapporten Raggbocken i Ulleråkerstrakten Länk till annan webbplats..

Så här hjälper du till att rädda arter i åsbarrskog:

  • Spara vindfällen och grova tallar. Håll dem solbelysta i minst 20 år.
  • Ta hänsyn till gammal skog vid avverkningar.
  • Spara tallar med bohål. De kan nyttjas av bland annat hackspettar, ugglor, skogsduvor och fladdermöss.
  • Bränn mark kontrollerat.
  • Låt död ved och brända träd ligga kvar i skogen.
  • Låt bränd tallskog stå kvar.

Besöksmål

Gammal tallskog som inte brunnit på länge finns på flera platser i länet. Några viktiga tallområden är Nåsten, Stadsskogen, Kronåsen, Kungshamn-Morga, Lunsen samt Tärnsjö tallpark. Gamla tallskogar finns även längs kusten, på åkerholmar och i åstallskogar. I de stadsnära tallområdena Kronparken och Ulleråker har man funnit fler tallberoende arter än i Fiby urskog. Om du vill besöka en skog med mycket död ved så kan du bege dig till Fiby urskog eller Mässmyrfallet.

Uppsala län är ovanligt rikt på kalkrika moränjordar. Det gör att vi har gott om kalkbarrskogar, som är ovanliga i stora delar av Sverige. Kalken gynnar arter som på andra håll är mycket sällsynta, bland annat många marklevande svampar, som taggsvampar, fingersvampar och spindelskivlingar. Här finns även fina växter, exempelvis guckusko, myskmadra och tibast. Rikedomen medför också ett nationellt ansvar. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom kalkbarrskogen. Dessa är kalktallskog Länk till annan webbplats., rödlistade fjälltaggsvampar Länk till annan webbplats. och violgubbe Länk till annan webbplats..

Kalkbarrskogarna är några av länets mest betespräglade skogar och antagligen har alla länets kalkbarrskogar betats. Idag är det bara några få procent som betas. Man kan ofta hitta spår av bete i kalkbarrskogen – stängselrester, träd som fått en underlig form för att de betats som små, gamla enar och växter som gynnas av bete. Tidigare generationers nyttjande med skogsbete och plockhuggning gav en luckig skog med lagom markstörning. Kalavverkning eller gödsling tar dock död på de sällsynta arterna, i synnerhet svamparna. Kalktallskogar på torra, sandiga marker gynnas av brand.

Åtgärder för att rädda arter i åsmiljöer och död ved

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen inventerar och skyddar kalkbarrskogar. Vi känner till ungefär 100 områden med så höga naturvärden att vi har ett nationellt ansvar att värna dem. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen satsar även på rådgivning och skötsel av kalkbarrskogar.

Som ägare eller förvaltare av en kalkbarrskog kan du göra mycket för den biologiska mångfalden. Läs mer om hur du kan sköta din kalkbarrskog och se vår film Janne, korna och kalkbarrskogen Länk till annan webbplats..

Så här hjälper du till att rädda arter i kalkbarrskog:

  • Bedriv skogsbete.
  • Avverka inte gammal skog.
  • Skapa breda kantzoner mellan skogen och annan naturtyp.
  • Dela med dig av kunskap om tidigare skötsel.
  • Skydda din skog och få ersättning genom Nya Komet Länk till annan webbplats..

Besöksmål

Om du vill besöka en kalkbarrskog kan du välja naturreservaten Idön, Bondskäret, Bolstan, Billudden eller Nåsten. I kalkbarrskogen kan du ofta hitta matsvamp.

Faktablad,  rapporter och mer information

Filmen Janne, korna och kalkbarrskogen Länk till annan webbplats. (Youtube, 15 minuter)

Kalkbarrskogar i Uppsala län – 13 års erfarenheter Länk till annan webbplats. (rapport från Länsstyrelsen 2017)

Hårda taggsvampar Länk till annan webbplats. (Naturhistoriska riksmuseets webbplats)

Släktskap hos taggsvampar Länk till annan webbplats. (artikel i Svensk Mykologisk tidskrift 2012)

Svampar i Näsmarkernas naturreservat i Örebro Länk till annan webbplats. (rapport från Länsstyrelsen i Örebro län 2015)

Naturvårdande skötsel av betespräglade kalkbarrskogar Pdf, 4.1 MB. (informationsblad från Länsstyrelsen 2017)

Lövskogar är numera ganska ovanliga i landet, men i Uppsala län finns relativt gott om asp. Asp är liksom björk, al och sälg ett triviallövträd och i triviallövskogen kan det finnas över 200 rödlistade växter och djur. De kan också erbjuda ljusa men lummiga skogspromenader. I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom lövskogar och asprika skogar. Dessa är arter på asp i Norrland Länk till annan webbplats., skalbaggar på gammal asp Länk till annan webbplats., vitryggig hackspett Länk till annan webbplats. och björklevande vedskalbaggar i Norrland Länk till annan webbplats..

Lövskog som växer längs stränder som översvämmas kallas svämskog, vilket är en naturtyp som det finns relativt gott om i länet. Översvämningarna ger en hög luftfuktighet som flera växter och djur behöver. Några hotade arter som finns i länets svämskogar är gelélavar, skinnlavar och den ovanliga vitryggiga hackspetten. De hotas dock av avverkning med efterföljande plantering av barrträd samt röjning av lövsly samt av reglering av vattendrag, vilket gör att granen tar över. Även hårt viltbete och avsaknad av bränder missgynnar den biologiska mångfalden.

Den vitryggiga hackspetten behöver stora arealer lövskog av rätt kvalitet – det får knappt finnas gran i dem och det ska finnas mycket död ved. Hackspetten lever främst på skalbaggslarver, vilka finns i döda, gärna solbelysta lövträd. Det ska finnas tillräckligt mycket mat även vintertid för denna stannfågel. I länet finns två av fem fokustrakter där staten ska satsa sina vitryggsresurser. Cinnoberbaggen är beroende av död, gammal aspved av rätt kvalitet. Den är vår landskapsinsekt.

Åtgärder för att rädda arter i gamla triviallövskogar och asprika skogar

Länsstyrelsen samarbetar med Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, skogsbolag och angränsande län för att skapa livsmiljöer åt de arter som lever i lövskogen. Arbetets utgångspunkt för Uppsala län är vitryggig hackspett och cinnoberbagge, vilka ställer höga krav på sina livsmiljöer. Åtgärder görs genom att hålla efter gran och att skapa död ved. Detta gynnar många andra fåglar, insekter, mossor, lavar och svampar. Länsstyrelsen arbetar även för att få fler översvämningar i Båtfors, som är en helt unik del av nedre Dalälven. I området finns cirka 200 rödlistade arter. Eftersom Dalälven är reglerad släpps det för lite vatten genom Båtfors. Detta leder till att granen kan få fäste och den konkurrerar ut både gamla knotiga ekar och de gamla asparna. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har ett samarbetsprojekt med markägare i en trakt i östra Uppsala kommun.

Så här hjälper du till att rädda arter i gamla lövskogar och asprika skogar:

  • Spara grova lövträd vid avverkningar och låt dem även stå kvar vid senare gallringar.
  • Håll granen borta från lövskogar och åkerholmar.
  • Ska möjlighet för nya aspar genom att spara yngre aspar vid röjning.
  • Håll en hög andel död och döende ved i skogen.
  • Gör en grön skogsbruksplan.
  • Skapa faunadepåer.

Besöksmål

I Båtfors naturreservat finns fina triviallövskogar där du kan höra hackspettar trumma och se cinnoberbaggen krypa längs trädstammarna. I reservatet Andersby ängsbackar hittar du en gammal trädmiljö med både triviallöv och ädellövträd.

I Uppsala län jobbar länsstyrelsen med flera åtgärdsprogram inom ädellövmiljöer. Dessa är särskilt skyddsvärda träd Länk till annan webbplats., skalbaggar på lind Länk till annan webbplats., läderbagge Länk till annan webbplats., bredbandad ekbarkbock Länk till annan webbplats., jordstjärnstryffel Länk till annan webbplats., rökpipsvamp Länk till annan webbplats., slöjröksvamp Länk till annan webbplats., barkkvastmossa Länk till annan webbplats. och asknätfjäril Länk till annan webbplats.. Hälften av programmen behöver grova, gamla, knotiga, ihåliga, hamlade eller döende ädellövträd. Sådana träd kan gynna väldigt många arter. På en gammal ek kan det exempelvis finnas 1000 olika arter. Ett gammalt träd kan även ha värden knutna till en gårds historia eller till ett barns lekar. I Uppsala har exempelvis förlagan till den så kallade Sparbankseken en gång stått. Gamla och döda träd är därför mycket viktiga inte bara för den biologiska mångfalden utan även som kulturbärare.

I Mälardalen är linden ett extra värdefullt trädslag, med många arter som är starkt knutna till den. Värdefulla lindar återfinns i länet främst i parker och på kyrkogårdar men även i ett tidigare mer öppet skogslandskap. Det handlar bland annat om alléer och sedan länge hamlade gamla lindar. Vid Grönsöö slott kan man se drottning Kristinas mäktiga lind.

Jordstjärntryffel finns bara på en känd plats i hela världen. Den har tyvärr inte setts sedan 2005 och det är lite svårt att lista ut vad den egentligen behöver när den är så ovanlig.

Åtgärder för att rädda arter i gamla ädellövmiljöer

Länsstyrelsen inventerar värdefulla träd. De läggs in i Artportalen Länk till annan webbplats.. Känner du till ett grovt träd eller ett område med fina träd i Uppsala län får du gärna rapportera det till Trädportalen. Om du arbetar med träd eller har ett särskilt trädintresse kan du läsa mer om träd hos Svenska Trädföreningen Länk till annan webbplats.. Länsstyrelsen kan ge bidrag till skötsel av skyddsvärda träd. Genom Åtgärdsprogram för hotade arter kan du få 700 kr/träd som huggs fritt från andra träd.

Asknätfjärilen finns bara på hyggen och längs skogsbilvägar i länets östra delar. Här görs extra satsningar och Länsstyrelsen har ett bra samarbete med markägaren Hargs bruk.

Länsstyrelsen samarbetar med Nordens Ark med att sätta ut bredbandad ekbarkbock vid Dalälven. Samtidigt huggs gamla ekar fria från gran så de återigen blir solbelysta. Länsstyrelsen samarbetar med bland andra Sjöö slott och Ekolsunds slott för att vårda de gamla lindalléerna.

För att bevara artrika trädmiljöer kan områden skyddas. Länsstyrelsen hjälper till att skapa kulturreservat och att ge bidrag för landskapsvård i gamla kulturlandskap. Du kan också söka medel till en trädvårdsplan för särskilt skyddsvärda träd i byggnadsminnen eller på kyrkogårdar genom att kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Genom Jordbruksverkets landsbygdsprogram Länk till annan webbplats. finns flera möjligheter att få ersättning för skötsel av skyddsvärda träd.

Så här hjälper du till att rädda skyddsvärda träd och arter i ädellövmiljöer:

  • Röj undan granar och sly kring grova träd.
  • Rapportera till Artportalen Länk till annan webbplats..
  • Tänk en extra gång innan du beskär eller tar ned träd. Du kan få 50 % i RUT-bidrag för beskärning av träd.
  • Ta inte bort grova, döda almar – den döda veden är livsnödvändig och almsjukan går ändå inte att hejda.
  • Lägg stamdelar och grenar på en träd- eller faunadepå.

Så här känner du igen ett skyddsvärt träd:

  • Jätteträd. Träd som är grövre än 80 cm i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
  • Mycket gamla träd. Tall, ek, gran eller bok som är äldre än 200 år. Andra trädslag som är äldre än 140 år.
  • Grova hålträd. Träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd och som har en utvecklad hålighet i huvudstammen.
  • Träd med många livsmiljöer för andra arter: död ved, savflöden, håligheter, svamppåväxt.

Besöksmål

Det finns flera fina naturreservat där man kan vandra under mäktiga lövträd. Några tips på besöksmål är Haga ekbackar, Bryggholmen, Hjälstaviken, Kungshamn-Morga och Kalvnäset.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten beslutar vilka arter och naturtyper som ska ha åtgärdsprogram, hur länge de ska gälla samt hur prioriterade de är på ett nationellt plan. Länsstyrelsen i Uppsala län har därför tagit fram en strategi för arbetet med hotade arter. Syftet med strategin är att underlätta prioriteringen i arbetet med länets hotade arter och naturtyper med åtgärdsprogram.

Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar med ansvarsarter och ansvarsnaturtyper. De ansvarsnaturtyper som identifierats är nationellt värdefulla naturtyper, med en relativt stor andel i Uppsala län. Det innebär att Uppsala län har ett särskilt ansvar för den naturtypen, jämfört med andra län. I länet har 14 ansvarsnaturtyper och 212 ansvarsarter identifierats. 59 av ansvarsarterna har åtgärdsprogram.

Mer information om hotade arter:

Ansvarsarter och ansvarsnaturtyper i Uppsala län Länk till annan webbplats. (rapport från länsstyrelsen)

Naturvårdsverkets åtgärdsprogram  Länk till annan webbplats.

Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram Länk till annan webbplats.

Upplandsstiftelsens arbete med hotade arter Länk till annan webbplats.

Biotopia Länk till annan webbplats. (biologiskt museum i Uppsala)

Artinriktad naturvård Länk till annan webbplats. (rapport från Artdatabanken)


Uppsala län har många hotade arter jämfört med flera andra delar av landet. Detta beror på olika saker. Dels på vår varierade natur och geologiska förutsättningar och dels på vårt kulturarv och geografiska läge.

Uppsala län berörs av drygt 70 nationella åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. För nio av dessa har vi ett nationellt ansvar för att driva på arbetet hos andra länsstyrelser. De nio är gotlandssäfferotplattmal, gölgroda, jordstjärnstryffel, klöversobermal, fisken asp, skalbaggar på gammal asp, violgubbe, ängsskäreplattmal samt vitryggig hackspett.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Tre filmer om biologisk mångfald

Filmerna är framtagna för Länsstyrelsen i Uppsala län och är producerad av Biotopia, Uppsala kommun. Filmerna finansieras av Landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Följ med Emil V. Nilsson till marken som med Stig Ederyds hjälp har blivit likt en äng. Den här typen av mark kallas ängsvall. I filmen pratar vi också med markägaren Malin Lindgren som berättar vad hon tycker om att äga en mark som har ett sådant myller av liv. Naturvårdsexperten Tommy Lennartsson berättar om det biologiska kulturarv som blomrika miljöer är och hur man kan sköta dem för att skapa bättre förutsättningar för blommor och bin.

I filmen får du följa med Daniel Schrire ut till marken där Oskar Karlsson låter sina kor beta bland gamla ekar. Du får också träffa Maria Forslund från Länsstyrelsen i Uppsala län som berättar varför den här naturtypen är så värdefull. Betet hindrar marken från att växa igen och håller det öppet runt de gamla ekarna vilket också gynnar många arter. Som lantbrukare kan du att få stöd för att hålla ädellövsmiljöer öppna och samtidigt skapa en varierad och fin mark som är underbar att vistas i.

Anders Bohlén är en ung lantbrukare som inriktat sig på att låta sina köttdjur beta naturbetesmarker. Emil V. Nilsson träffar också naturvårdsexperten Jörgen Wissman som pratar om varför just busk- och trädrika betesmarker ofta har ett sådant myller av liv, och vad man kan göra för att gynna växt- och djurlivet i sina marker.

Kontakt

Frågor kring hotade arter i våtmarker och vattenmiljöer:

Fredrik Söderman

Frågor kring hotade arter i odlingslandskapet:

Cecilia Käll

Dela sidan:

Landshövding

Stefan Attefall

Besöksadress

Bäverns gränd 17

Postadress

751 86 Uppsala

Organisationsnummer

202100-2254

Följ oss