Risberga gravfält

I en hage hundra meter sydväst om landsvägen mellan Skänninge och Vadstena finns ett gravfält från yngre järnålder. Det ligger vid en gammal vägsträckning som syns som en hålväg tvärs över gravfältet.

På gravfältet finns 44 fornlämningar som utgörs av sexton högar, tio runda eller närmast runda stensättningar, två domarringar och sexton resta stenar. Gravarna är från yngre järnålder och de är mellan 1 000 och 1 600 år gamla.

Gravhögarna är fem till elva meter i diameter och den högsta är en dryg meter hög. På en av högarna i gravfältets centrala del finns ett gravklot av granit. Stensättningar är flacka gravar där gravens form är markerad med stenar i ett eller ett fåtal lager. De är mellan fyra och tio meter i diameter. Flera gravhögar och stensättningar av har skadats av gammal odling. Dessutom har hålvägen som passerar genom gravfältet skadat några av högarna.

På gravfältet finns två domarringar. Den ena består av sju och den andra av nio stenar. Namnet domarring kommer från en medeltida idé att de var tingsplatser. Man trodde att det på varje sten satt en domare och i och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Nu vet vi att domarringarna är gravar som oftast kan dateras till äldre järnålder (år 0 till 500 efter Kristus). Det är brandgravar där den döde bränts och de brända benen har grävts ner i en grop inne i domarringen.

Av de resta stenarna på gravfältet har tre fallit omkull och de övriga lutar mer eller mindre. Några av dem kan vara rester av ännu en domarring som blivit delvis bortodlad. I åkerkanten i den sydöstra delen av gravfältet finns dessutom en samling stenar som kan ha varit resta.