Gravfältet vid Stjärneberg

I en gammal hagmark på en höjd, bland ekar och andra träd och buskar, finns ett gravfält från yngre järnåldern med minst 60 gravar. Det ligger inte långt från kusten. Det är bara cirka 2 kilometer från den långsmala vik som leder in till Valdemarsvik. Här på höjdens sydvästsluttning begravde man sina döda för 1000-1500 år sedan.

Gravfältet vid Stjärneberg innehåller cirka 60 fornlämningar. Där finns två domarringar, tio högar och tre treuddar men gravfältet domineras av de 45 stensättningarna. Stensättningar är flacka gravar där gravens form är markerad med stenar i ett eller ett fåtal lager. Stensättningarna i Stjärneberg är runda och 4-6 meter i diameter. Många av dem har delvis tydliga kantkedjor och mittgrop. Högarna är obetydligt större än stensättningarna och 0,6-0,8 meter höga. De har kantkedjor och ett par av dem har mittgrop.

På gravfältet finns två domarringar. Den ena består av fem och den andra av nio stenar. Namnet domarring kommer från en medeltida idé att de var tingsplatser. Man trodde att det på varje sten satt en domare och i och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Nu vet vi att domarringarna är gravar som oftast kan dateras till äldre järnålder (år 0 till 500 efter Kristus). Det är brandgravar där den döde bränts och de brända benen har grävts er i en grop inne i domarringen.

Treuddar är tresidiga stensättningar med insvängda sidor och långt utdragna spetsar. En av de tre treuddarna på gravfältet har kullfallna stenar i två av spetsarna. Treuddar är en fornlämningstyp som kan vara svår att upptäcka då de är flacka och ofta syns bara enstaka stenar. Vid undersökningar av treuddar på andra gravfält har det visat sig att där inte funnits någon grav. Det gör att vi inte riktigt vet hur vi ska tolka dem. Kanske kan det vara någon sorts rituella platser eller kanske minnesplatser efter någon som inte är begravd på gravfältet.

Fornlämning nr: L2008:7839, RAÄ-nr Tryserum 408

Ungefär 2,6 kilometer söder om gravfältet vid Stjärnberg har man gjort ett spännande fynd. När vägen norr om Hornsberg i Valdemarsviks kommun skulle breddas 1987 trillade ett underligt bronsföremål fram ur ett gruslass. Gruset som användes som vägfyllnad kom från Kurums grustag i Tryserums socken. Föremålet var en solskiva från senare delen av bronsåldern.

Grustaget undersöktes utan att något som kunde kopplas till fyndet hittades. Istället fann arkeologerna en stenåldersboplats som fanns där långt innan bronsålderns människor tappade eller offrade sin solskiva.

Solskivan från Kurum har tre kläppar som rasslar när man rör på den. Skivan kan dateras till perioden 600-400 före Kristus, det vill säga mot slutet av bronsåldern, på gränsen mot järnåldern. I Sverige har man hittills hittat fyra solskivor. De övriga tre kommer från depåfynd, det vill säga de har hittats tillsammans med flera andra föremål. Kanske har de offrats.


Solskivan från Kurum

Foto: Solskivan från Kurum. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland

Serviceinformation

Fakta

Kommun: Valdemarsvik

Fornlämning nr: L2010:1306

RAÄ-nr Tryserum 35:1

Hitta rätt

Sväng av från E22 in på väg 212 mot Valdemarsvik. I rondellen åk rakt fram mot Skeppsgården på Gamla riksvägen. Ta av från Gamla riksvägen mot Skeppsgården/Tryserums kyrka. Fortsätt rakt framvid avtagsvägen mot Tryserums kyrka. Sväng vänster mot Kväddö naturreservat. Fortsätt rakt fram vid Stjärneberg i ca 85 m. Ta därefter till vänster i vägkorsningen och åk ca 250 m. Gravfältet finns då till vänster om vägen.

Koordinater: 58°6'56.5"N 16°39'43.2"E