Äldre järnålderslandskap vid Grävsten

Grävsten fornl nr L2000:12345

I det böljande landskapet vid Grävstens gård finns ett sammanhängande område med fornlämningar från romersk järnålder och folkvandringstid. Här finns spåren efter en närmast komplett äldre järnåldersbygd med gravar, husgrundsterrasser, hägnader, fossila åkrar och vägar. I utkanten av området vakar en fornborg.

I betesmarken öster gården Grävsten finns en markerad led genom den äldre järnålderns landskap. Leden utgår från en parkering ca 700 m öster om Grävstens ladugård. Norr om parkeringen finns bl a en hålväg, gravar, stensträngar, husgrunder och lämningar efter torpet Hästhagen.

Det första man träffar på när man följer leden söder om parkeringen är en platå som omges av en låg jordblandad stenvall. Innanför vallen, på den jämna ytan kan en gård ha legat under äldre järnålder. Gården var skyddad innanför vallen och här hade gårdsfolket utsikt ut över åkrar och ängar.

Från den inhägnade gården leder stensträngar söderut och vidare mot sydväst. Stensträngar är utrasade hägnadsmurar. De kan ses som långa stenrader i den äldre järnålderns odlingslandskap, där åker- och slåttermark skulle skyddas från de betande djuren. På några ställen bildar de fägator med stensträngar på ömse sidor om en smal väg eller stig. Det är på de vägarna gårdens djur vallades ut till sina betesmarker.

I en sluttning finns två tydliga plana och jämna terrasser med stenskodda kanter mot sluttningen. De har varit platsen för en järnåldersgård. Intill finns en åkeryta som brukades av järnålderns bönder.

Strax väster om husgrundsterrasserna ligger gårdens gravfält som består av elva runda och en kvadratisk stensättning. Fler gravar finns spridda i området, antingen ensamliggande eller i grupper om två till fyra stensättningar. På krönet av en höjd mellan gravfältet och fornborgen finns en magnifik, röseliknande, stensättning. Kanske är det den äldsta graven på platsen som anlagts för att synas på långt håll.

På höjden söder om Grävstens ladugård ruvar fornborgen. Den ligger nära boplatsen och man kunde snabbt ta sig dit om fara hotade. Uppifrån borgen har man en vidsträckt utsikt över den omgivande bygden. Här kunde man bevaka den gamla vattenleden som gick via sjöar och åar mellan Östersjön och Roxen. Uppe på borgen kan man på några ställen se murrester som förstärkt de naturliga branterna.

Grävsten kan följas i de historiska källorna tillbaka till 1300-talet. År 1396 skiftade nunnorna i Askeby kloster bort ett gods i Gräva. Då var byns namn Gräva och bestod av fem gårdar. I början av 1600-talet kom en av gårdarna i Gräva att ägas av hertig Johan (son till kung Johan III). År 1623 låg de då tre gårdarna i Gräva under säteriet Herrsäter, som ägdes av ståthållaren Erik Göransson Ulfsparre. Genom arvsskiften kom Gräva år 1667 att bli sätesgård med namnet Grävsten för kungliga rådet Karl Bonde. Den vackra mangårdsbyggnaden i karolinsk stil är uppförd i början av 1700-talet.

Kontakt

Serviceinformation

Grävsten

2000 år av bebyggelse, försvar och begravningar.

Kommun: Linköping

Fornlämnings nr: L2012:2794

(RAÄ nr Bankekind 207:1)

Hitta rätt:

Åk väg 35 mellan Linköping och Åtvidaberg. Sväng in på väg 749 mot Björsäter ca 2 km söder om Bankekind. Efter ca 600 m ta till höger mot Björsäter in på väg 750. Härifrån är det skyltat med fornlämningsskylt till Grävsten.

Koordinater:

58°21'11.0"N 15°54'15.4"E

Mer information

Riksantikvarieämbetet:

Fornsöklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arkeologiska rapporterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland - Kultur och samhällsbyggnadsenheten

e-post: samhbygg.ostergotland@lansstyrelsen.se

telefon: 010-223 50 00