Steg 2: Planera åtgärd för våtmark

När du har en idé är det dags att kontakta länsstyrelsen i ditt län. Vi kan komma ut på plats och ge dig rådgivning om vilka våtmarksalternativ som lämpar sig bäst just på din fastighet. Vi kan också upplysa dig om vilka tillstånd du behöver och vilka stöd du kan söka för att finansiera ditt projekt.

Ekonomiskt stöd och rådgivning för att skapa våtmark

Kontaktuppgifter

Kontaktuppgifter till några av de personer på Länsstyrelsen i Jönköpings län som arbetar med våtmarker:

• Våtmarkssamordnare och LONA-handläggare:
  Sofia Ellergård, sofia.ellergard@lansstyrelsen.se, tfn 010-22 36 211
• Våtmarksrådgivare:
  Lena Dahlström, lena.dahlstrom@lansstyrelsen.se, tfn 010-22 36 226
• Handläggare investeringsstöd:
  Lisa Karlsson, lisa.f.karlsson@lansstyrelsen.se, tfn 010-22 36 454
• Handläggare LOVA:
  Niklas Lindell, niklas.lindell@lansstyrelsen.se, tfn 010-22 36 425
• Naturvårdshandläggare skyddade områden:
  Sara Strandberg, sara.strandberg@lansstyrelsen.se, tfn 010-22 36 219
• Vattenvårdshandläggare:
  vattenverksamhet.jonkoping@lansstyrelsen.se, tfn 010-223 61 50 (resursnummer)
  
  

Du kan söka ekonomiskt stöd för delar av eller hela åtgärden. Det finns bidrag att söka även för planeringsfasen.

Det kan vara bra att känna till att det är högre prioritet för att restaurera och återställa en våtmark än att anlägga en ny våtmark. Det beror på att det generellt är bättre både för den biologiska mångfalden och klimatet att återställa något som en gång varit en fungerande våtmark. Målet med en restaureringsåtgärd ska så långt som möjligt vara att återställa det naturtillstånd som rådde innan hydrologin påverkades. Det är därför lättare att få bidrag för en restaurerande åtgärd än för nyanläggning.

Tänk på att om du söker stöd för ditt projekt ska det slutredovisas. Spara därför fakturor och dokumentation under hela processen.

Här kan du läsa mer om stöden LONA, LOVA och investeringsstöd:

LONA våtmarksprojekt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), HaV Länk till annan webbplats.

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder

I vissa fall kan det vara klokt att ta hjälp av en konsult för att göra en förstudie. Om du till exempel ska återväta ett område kan du behöva göra en så kallad hydrologisk utredning för att veta vilka diken som ska fyllas igen eller pluggas, då vattenflödet blockeras på utvalda punkter i diket, för att resultatet ska bli rätt. Det kräver specialkunskaper som konsulter kan hjälpa dig med.

Du kan också få råd och tips från organisationer som Hushållningssällskapet, Skogssällskapet, Greppa näringen eller lokala vattenråd som finns på vissa ställen i landet.

Våtmarksrestaurering på skogsmark

Skogsstyrelsen kan hjälpa dig om du tänker dig att våtmarksrestaureringen ska ske på skogsmark.

Återvätning av torvmark, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Det är verksamhetsutövaren som har ansvar för att alla regelverk följs. Det här är viktigt för dig att känna till innan du börjar:

• Om du vill anlägga en våtmark med en yta för påverkansområdet under fem hektar (se förklaring under avsnittet definitioner) behöver du först göra en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen. Du gör anmälan i vår e-tjänst.
  E-tjänst: Anmäl vattenverksamhet
  Olika typer av våtmarker
• Om ytan för påverkansområdet är större än fem hektar behöver du söka tillstånd. Det gör du hos mark- och miljödomstolen.
• Ligger det stenmurar, stenrösen, äldre träd, småvatten eller öppna diken inom ditt planerade område? Det är några exempel på sådant som kan vara biotopskyddat. Fler exempel hittar du i avsnittet om lagar och regler för våtmark. Då kan du behöva göra en ansökan om biotopskyddsdispens hos länsstyrelsen.
  Lagar och regler för våtmark
  Ligger den tilltänkta våtmarken i ett lämpligt område? Om det till exempel ligger i ett naturreservat, Natura 2000-område, i en mark med specifika känsliga arter eller i en värdefull betesmark kan man behöva hitta en annan våtmarkslokal. Kontrollera detta i Länsstyrelsens webbGIS.
  Länsstyrelsen i Jönköpings läns externa WebbGIS för våtmarker Länk till annan webbplats.
  Lathund för våtmarkskartor i WebbGIS

För att du ska kunna bestämma våtmarkens placering och hur den ska utformas på bästa sätt finns det en hel del för dig att fundera över. Informationen nedan kan hjälpa dig på traven.

Metoder och utformning

Eftersom åtgärden blir mer naturlig och inte innebär så stort ingrepp i miljön är det bättre att dämma än att gräva, schakta och anlägga en dammvall. Kanske räcker det att plugga ett utlopp för att skapa en våtmark? Sträva efter att få våtmarken att smälta in i naturen och undvik så långt som möjligt att anlägga dammvallar. Den bör placeras i en lågpunkt i landskapet.

Vilken målbild har du för vattennivån i våtmarken? Olika vattennivåer fyller olika syften och det gör även själva utformningen av våtmarken. Läs mer om vilka nyttor våtmarken ska göra på sidorna under "Du har anledning att skapa våtmark".

Du har anledning att skapa våtmark

Metoder för att skapa våtmark

Vattentillförsel och reglering

Hur kommer vattenförsörjningen att ske till din tänkta våtmark? För att se platsens förutsättningar om det inte finns något synligt tillflöde kan du gräva en provgrop och se om den fylls med vatten.

Behövs någon typ av vattenreglering som till exempel en munk, det vill säga en betong- eller metallbrunn som gör det möjligt att styra utflödet av vatten från en våtmark för att kunna reglera vattennivån, eller en anlagd tröskel av block och sten?

Hantera material

Behöver du schakta och gräva? I så fall bör du ha en plan för var eventuellt överblivet material kan placeras. Borttransport av överblivna massor är kostsamt. Gräv inte i organogen jord, alltså i torv- och gyttjejord.

Behöver du tillföra material till platsen? Var i så fall noga med att du tar in rätt sorts material. Se till exempel till att eventuella dammvallar består av lämpligt hållbart material. Använd inte organiskt material eftersom det med tiden bryts ner.

Om du tar material utifrån, var också noga med att ställa krav på att det ska ha hanterats på ett sådant sätt att det minimerar risken för att du får med invasiva arter (arter som inte är inhemska men som trivs här, sprids lätt och tar över i den svenska naturen).

Invasiva främmande arter

Skyddsavstånd

Däm inte mot väg- och järnvägsbankar. Ofta rekommenderas ett skyddsavstånd till infrastruktur på 12 meter, men avståndet kan behöva vara större beroende på vägens storlek och trafikintensitet. Om du är osäker, stäm av med Trafikverket eller väghållaren av enskild väg.

Skötsel

Tänk in skötselbehovet redan i planeringsfasen. Om våtmarken till exempel ska betas med djur, skötas maskinellt eller behöver grävas ur då och då måste utformningen anpassas efter det.

Läs mer om utformning utifrån vilken nytta du ska uppnå

Ta hjälp av vår guide om hur våtmarker kan påverka ekosystemtjänster såsom växthusgaser, biologisk mångfald, övergödning, flödesutjämning samt vattenbrist och torka. I varje avsnitt finns också en vägledning om hur du ska välja plats för de olika våtmarkstyperna och hur du ska utforma en våtmark för att uppnå ett specifikt syfte.

Våtmark för att minska växthusgasavgång

Våtmark för biologisk mångfald

Våtmark för att minska övergödning

Våtmark för flödesutjämning

Våtmark för att förhindra vattenbrist och torka

Våtmark för kulturmiljö och friluftsliv

Planera för att följa upp åtgärden

Det är viktigt att utvärdera om den restaurerade våtmarken gav de effekter vi önskade. För att vi ska ha material att jämföra med när arbetet är färdigt bör undersökningen planeras och helst påbörjas innan åtgärderna genomförs. Uppföljningen behöver genomföras med metoder och indikatorer som gör det möjligt att jämföra mellan olika projekt. På så sätt kan vi dra viktiga slutsatser och lära oss för framtida åtgärder.

Uppföljning av restaurerad våtmark