Så arbetar länsstyrelsen med våtmarker

Länsstyrelsen har en strategisk samordnande roll för länets våtmarksarbete och fungerar som en länk mellan lokala aktörer, som till exempel markägare och kommuner, och nationella myndigheter som Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten. Tillsammans med Skogsstyrelsen ska länsstyrelsen arbeta främjande för att öka kunskapen om våtmarker och för att våtmarker återetableras, restaureras eller anläggs på rätt plats och rätt sätt.

Rådgivning inom odlingslandskapet

Länsstyrelsen ger kostnadsfri rådgivning för restaurering eller anläggning av våtmarker och småvatten i odlingslandskapet inom projektet Ett rikt odlingslandskap. Markägare och andra intresserade kan ta kontakt med länsstyrelsen för att diskutera platsspecifika förutsättningar för att restaurera eller anlägga en våtmark och få rådgivning kring tillståndsprocesser och bidrag.

Ekonomiskt stöd och rådgivning för att skapa våtmark

Länsstyrelsen hanterar bidrag till våtmarker

Länsstyrelsen hanterar flera bidrag som är kopplade till våtmarker. Läs om stöden här:

Ekonomiskt stöd och rådgivning för att skapa våtmark

Tillsyn av verksamheter

I länsstyrelsens uppdrag ingår att se till att miljöbalkens regler följs vid tillstånd och tillsyn av torvtäkter. Jönköping är ett av de län som har flest torvtäkter i Sverige. 2024 fanns 30 aktiva torvtäkter länet. Samtidigt som miljöbalken ger ett skydd för värdefulla våtmarker är torven är en värdefull naturresurs bland annat för växtodling och som energitorv. Det finns inget förbud mot torvbrytning så länge man inhämtar de tillstånd och gör de anmälningar som behövs enligt lagstiftningen. Länsstyrelsens roll är därför att göra avvägningar mellan olika intressen och säkerställa att verksamheten sker enligt lagstiftningen och i enlighet med miljöbalkens intentioner.

Vid tillståndsprövning och tillsyn sker utifrån behov en samverkan inom länsstyrelsen mellan olika kompetenser som miljöskydd, kulturmiljö, naturvård, vattenmiljö, vattenverksamhet, artskydd, juridik samt restaurering av naturmiljöer.

Våtmarker i kommunens översiktsplan

Kommunen ska i sin översiktsplan ange hur mark- och vattenanvändningen i kommunen ska hanteras på en övergripande nivå. I planen bör kommunen ta hänsyn till att våtmarker kan utgöra en klimatanpassningsåtgärd. Våtmarker har en buffrande och vattenrenande förmåga och verkar kylande, vilket kan vara extra viktigt i en stadsmiljö med många mörka och hårdgjorda ytor. Våtmarker kan även bidra till ett rikt friluftsliv och vara en naturlig del i rekreationsområden.

Länsstyrelsens roll är att se till att de statliga intressena tas tillvara och samordnas i översiktsplanen, att miljöbalken följs samt att det sker en samordning mellan kommuner för områden som sträcker sig över flera kommuner. Välkommen att rådgöra med oss på länsstyrelsen.

Skydda Sveriges vatten

Vattenförvaltning handlar om att förbättra och skydda vatten i Sverige. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma hur länets vatten mår och föreslå åtgärder där det behövs. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas. Arbetet görs i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund, vattenråd och andra lokala vattenintressenter. Att restaurera eller anlägga våtmarker på strategiska platser är en del i arbetet då det kan få en mycket positiv påverkan på vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.

Skyddade områden

Länsstyrelsen restaurerar våtmarker inom skyddade områden, som naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden. Åtgärderna innefattar dämning och igenläggning av diken (främst i näringsrik torvmark), röjning av igenväxningsvegetation på mossar, fräsning av strandängar, restaurering av rikkärr med mera. Åtgärderna syftar främst till att minska utsläpp av växthusgaser men också till att förbättra eller bibehålla gynnsam bevarandestatus för prioriterade naturtyper och arter.

Inom några år kommer återvätning att ske i bland annat naturreservaten Fegen, Långelaggen och Labbramsängen. Förutom att återväta kommer länsstyrelsen också att röja bort igenväxningsvegetation i reservaten Uppebo, Farbergskärret, Södrabo bokskog. Samma sak kommer att ske på flera ställen i Store Mosse nationalpark.

I nationalparken har också ett stort återvätningsprojekt genomförts i Kävsjön, och det blev klart under 2025:

Restaurering av Kävsjön

Vattenåtgärder för att gynna fiskar

Våtmarker är tillsammans med naturliga svämplan (de delar utmed ett vattendrag som översvämmas regelbundet) och andra grunda vattensamlingar mycket viktiga för vissa fiskarter. Dessa områden är dock ofta kraftigt påverkade genom rensning, sjöreglering eller ingrepp i vattenmiljön.

När länsstyrelsen arbetar med olika restaureringsprojekt försöker vi få nya regleringar och flöden så naturliga som möjligt. Målet är att dessa våtmarker och svämplan ska återfå sin naturliga dynamik med periodvisa översvämningar och tillfälliga torrperioder.

EU-projekt

Det finns flera stora EU-projekt som länder kan delta i för att få ekonomisk möjlighet att restaurera olika naturtyper. För att ett område ska kunna restaureras inom LIFE-projekten måste de vara klassade som Natura 2000-områden. Inom våtmarksområdet har Jönköping deltagit i följande projekt:

LIFE to Ad(d)mire är numera avslutat, men inom det projektet restaurade länsstyrelsen högmossar både på Anderstorps Stormosse (naturreservat) och Store Mosse (nationalpark).

LIFE to Ad(d)mire, European Comission Länk till annan webbplats.

Våtmarksstrategi för Jönköpings län

Länsstyrelsen har tagit fram en strategi som stöd för arbetet med våtmarker i länet. Strategin är en utgångspunkt för hur länsstyrelsen arbetar för att möta nationella mål och krav från EU om att restaurera, återställa och anlägga våtmarker. Våtmarkerna är även ett viktigt verktyg inom den klimatanpassning som också behöver göras i länet.

Strategi för våtmarker

Våtmarksstrategin omfattar restaurering för att förbättra befintliga våtmarkers funktion, återvätning för att återställa våtmarker som förstörts och nyanläggning av våtmarker. För att nå ovanstående mål har länsstyrelsen utarbetat dels en allmän strategi och generella kriterier för prioritering av åtgärder, dels en strategi för att främja respektive ekosystemtjänst.

Generella kriterier för prioritering

• Befintliga våtmarker ska bevaras och vid behov restaureras. Grävning eller annan påverkan på hydrologin bör inte ske i befintliga, naturliga våtmarker med ostörd hydrologi. En generell riktlinje är att grävning, annat än i restaureringssyfte, är olämpligt i våtmarksinventeringens (VMI), sumpskogsinventeringens och rikkärrsinventeringens objekt med mycket högt naturvärde (klass 1) och högt naturvärde (klass 2) och utifrån bedömning från fall till fall i VMI-objekt inom klass 3-4 samt i oklassade mindre våtmarker.
• Restaurering av befintliga våtmarker eller återställning av tidigare våtmarker bör prioriteras framför anläggning av våtmark där det historiskt inte funnits någon sådan naturtyp.
• Vid nyanläggning, restaurering och återskapande av våtmarker får fornlämningar inte skadas. Dessutom ska stor hänsyn tas till andra kulturmiljöer vid planering, placering och utformning av våtmarker. Våtmarkerna har också ett kulturhistoriskt värde i sig. Därför bör de anläggas eller återskapas i den form och i det läge där de tidigare förekommit naturligt samt där deras tidigare funktion i ett äldre odlingslandskap särskilt väl framträder.
• Även arbetet utanför skyddade områden måste accelerera och då prioriteras följande områden:
  • Områden som effektivt minskar växthusgasavgång
  • Områden som är livsmiljöer för hotade arter
  • Områden som är utsatta för vattenbrist och torka
  • Områden som är utsatta för översvämning
  • Områden i behov av åtgärder för näringsretention.
• Arbetet ska i relevanta delar ske med hänsyn till konnektivitet.
• Arbetet ska ske ur ett landskapsperspektiv med hänsyn till avrinningsområdets hydrologi.
• Arbetet ska ske uppsökande och på olika sätt beroende på målgrupp.
• Grävning i torv bör av klimatskäl inte utföras.

Prioritering för respektive ekosystemtjänst

Framtagna GIS-underlag för respektive ekosystemtjänst samt andra relevanta underlag används som stöd i det uppsökande strategiska arbetet.