Lathund för våtmarkskartor i GIS

Ett webbGIS är en karta där du kan klicka i och ur olika skikt och på så sätt få fram en massa information, både nutida och historisk. Här hittar du en lathund om hur du kan använda GIS för att hitta information som du kan ha nytta av när du vill restaurera våtmark.

Länsstyrelsen har ett allmänt webbGIS och ett annat som är speciellt anpassat för våtmarker. På sikt ska du kunna hitta alla användbara skikt samlade i våtmarks-GIS, men eftersom vi är mitt i en teknikövergång måste vi just nu hänvisa dig till det allmänna webbGIS för att hitta vissa skikt. Dessa finns samlade längst ner under en egen rubrik. Övriga skikt i manualen finns i våtmarks-GIS.

Länsstyrelsen i Jönköpings läns publika webbkarta Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen i Jönköpings läns externa WebbGIS för våtmarker Länk till annan webbplats.

Leta upp din fastighet

Börja med att leta upp din fastighet. Det är viktigt att området för din planerade åtgärd ligger på tillräckligt långt avstånd från grannfastigheter, så att dessa inte påverkas. Klicka i rutan under Bakgrund – LM Fastighetsindelning för att se fastighetsgränser.

Skikt i vårt våtmarks-GIS

GIS-skikt för mark

• SGU Jordarter: Visar vilken jordart som dominerar i ett visst område, dels grundlager, dels underliggande lager. Du väljer underskikt beroende på vad du vill ta reda på. Vi rekommenderar att du börjar med det som heter grundlager. Det är viktigt att du vet vilken jordart det är inom ett område eftersom det avgör vilken typ av våtmark som är lämplig.
• LstF – Markavvattningsföretag: Här kan du se om ett område ingår i ett så kallat markavvattningsföretag. Om det gör det behöver man ta reda på om det är aktivt och i sådana fall avveckla eller ompröva markavvattningsföretaget.
• SJV – Jordbruksblock: Visar vilken mark som är blocklagd, det vill säga klassad som jordbruksmark.
• SJV – Markklass: Ger information om hur värdefull en betesmark är. För att se vad de olika färgerna betyder fäller du ner underrubrikerna. Exempelvis indikerar en betesmark eller slåtteräng med särskilda värden att marken är värdefull.
• SGU Grundvatten och brunnar: Här kan du bland annat se om du har några registrerade källor eller brunnar på din fastighet. Källor är biotopskyddade och kan även vara skyddade på annat sätt.

GIS-skikt för vatten

• Ytvatten och grundvatten (ligger under Analyser – VM, Analyser, Miljö, hälsa och säkerhet): Här kan du tända flera olika lager för både ytvatten och grundvatten för att se om biologin i ett avrinningsområde är negativt påverkat av miljögifter, flödesförändringar, försurning, morfologiska förändringar eller syrebrist. Det är ett bra verktyg för att se var det finns behov av våtmarker för att bland annat minska läckaget av näringsämnen. Om du vill anlägga en våtmark för att öka mängden grundvatten är det en fördel att lägga den i anslutning till ett redan befintligt grundvattenmagasin. I detta skikt kan du se var de är belägna.
• SMHI Sänkta sjöar: Här kan du få information om var det gjorts en sjösänkning.
• SMHI Torrlagda sjöar: Här kan du få information om var det tidigare legat en sjö.
• SMHI Del- och huvudavrinningsområden: Del- och huvudavrinningsområdena avgör hur vattnet rör sig genom landskapet och hur åtgärder kan påverka vattenkvalitet, flöden och biologisk mångfald.
• NV Särskilt värdefulla vatten: Här kan du se om det finns särskilt värdefulla vatten som du behöver ta hänsyn till inom, eller i närheten av, det planerade våtmarksområdet.
• LstF Värdefulla vatten Kulturmiljöer: Ibland finns det kulturvärden i och vid vatten. De väger tungt när man gör avvägningar utifrån miljöbalken, så därför behöver du ta hänsyn till dem om du ska restaurera/anlägga våtmark inom eller i närheten av ett sådant område.

GIS-skikt för våtmark

• LstF Potentiella våtmarksområden: Här kan du se om det finns områden med goda förutsättningar för att restaurera eller anlägga våtmark. Skikten utgår från olika nyttor som våtmarker gör, så kallade ekosystemtjänster. Vi har valt att analysera fem ekosystemtjänster som du kan läsa om via länken nedan. Om du får träff på någon eller några av dem kan du där läsa mer om hur din våtmark bör utformas för att uppfylla syftet på bästa sätt.
  Du har anledning att restaurera våtmark
• LstF GI Våtmark - Värdekärnor/Värdetrakter/Värdenätverk: Dessa skikt kan du använda för att förstå och planera landskapets ekologiska sammanhang. De hjälper dig att motverka fragmentering, stärka ekosystemtjänster och bevara biologisk mångfald. Värdekärnor har särskilt höga naturvärden, värdetrakter är landskapsavsnitt där flera värdekärnor är samlade och värdenätverk är landskapsövergripande nätverk av livsmiljöer som knyter samman värdekärnor och värdetrakter.
• LstF Inventerade rikkärr: Här får du information om de rikkärr som har inventerats i länet.
• LstF Potentiella våtmarksområden: Detta skikt har tagits fram via en analys av lågpunkter i landskapet. Här kan det därför finnas potential att skapa någon form av våtmark.
• LstF Våtmarker Generalstabskartan: Här kan du se var det historiskt har funnits våtmark.
• NV Våtmarksinventering: Här ser du vilka områden som ingick i Naturvårdsverkets våtmarksinventering. Inventeringen syftade till att samla kunskap om våtmarkers utbredning, tillstånd och värden för att kunna prioritera skydd och åtgärder. Klickar du på ett objekt får du mer information om området, bland annat hur högt naturvärdet bedöms vara.
• NV Myrskyddsplan: Här kan du se områden som ingår i naturvårdsverkets Myrskyddsplan, det vill säga oskyddade men bevarandevärda myrar och andra våtmarker med höga naturvärden. Målet är att ge dessa ett långsiktigt skydd. Klickar du på ett objekt får du mer information om området.

GIS-skikt för skydd

I de här skikten ser du om ett område är skyddat på något sätt:

• NV VicNatur Natura 2000
• NV VicNatur Naturvårdsområde
• NV VicNatur Naturreservat
• NV VicNatur Nationalparker
• NV VicNatur Kulturreservat
• NV VicNatur Vattenskyddsområde
• NV Ramsarområden: Våtmarker som utsetts till områden av internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen, ett globalt avtal för att skydda och bevara våtmarker och deras ekologiska värden.
• SKS Biotopskydd: Här visas Skogsstyrelsens biotopskyddade områden som är ett skydd för små, särskilt värdefulla biotoper i skogslandskapet, till exempel småvatten, trädbevuxna myrholmar, rikkärr och lövskogar på fuktig mark.
• RAÄ Lämningar (kryssa i både linje, punkt och yta): Visar registrerade forn- och kulturlämningar.

GIS-skikt för bakgrund

• LM Visningstjänst terrängskuggning: Skalar av all vegetation och visar tydligt strukturer i marken (som diken).
• Historiska ortofoton: Ger bra information om tidigare markanvändning. Finns från 1960.

Skikt i vårt vanliga webbGIS

I vårt vanliga webbGIS kan följande skikt vara användbara:

• SLU Markfuktighetskarta (ligger under Analyser – Natur, kulturmiljö och friluftsliv): Med hjälp av markfuktighetskartan kan du hitta områden som har de rätta hydrologiska förutsättningarna för att skapa en våtmark. Här kan du få en förståelse för hur vattnet rör sig i landskapet.
• LM Ekonomiska kartan (ligger under Bakgrundskartor – historiska kartor): Här ser du markanvändningen under åren 1940-1960.
• SKS Sumpskogar (ligger under Fakta – Areella näringar): Här får du reda på var det finns sumpskogar. De är unika och artrika naturmiljöer som minskar kraftigt i omfattning. Många hotade arter är beroende av sumpskogar, till exempel vitryggig hackspett och sällsynta svampar.
• NV Dikeskarta (ligger under Analyser – Natur, kulturmiljö och friluftsliv): Här ser du dikenas läge och utbredning. Du ser också vattnets flödesriktning. Genom denna karta kan du till exempel identifiera lämpliga områden för återvätning.