Styrande dokument och regler för våtmark
Idag har vi kunskap om våtmarkernas betydelse för ett fungerande ekosystem och vet att de spelar en viktig roll för flödesutjämning, näringsupptag och inte minst klimatet. Omfattande åtgärder som återvätning och restaurering behöver utföras och arbetstakten behöver öka om vi ska nå de olika mål som satts upp både nationellt och av EU. Exempel på regelverk och mål som är styrande sammanfattas nedan.
EU:s vattendirektiv och svensk vattenförvaltning
EU:s vattendirektiv har tagits fram för att alla medlemsländer ska förvalta sina vatten utifrån samma regelverk. Syftet med regelverket är att förbättra och skydda vatten och därigenom säkra tillgången på dricksvatten och bevara naturliga miljöer.
EU:s vattendirektiv är infört i nationell lagstiftning inom miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och länsstyrelsernas instruktioner.
Sverige är indelat i fem vattendistrikt med var sin länsstyrelse utsedd till vattenmyndighet för distriktet. I den regionala vattenförvaltningen ingår bland annat att ta fram åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.
EU:s vattendirektiv, Vattenmyndigheten
Länk till annan webbplats.
Agenda 2030 och Sveriges miljömål
Inom Agenda 2030, den av FN antagna handlingsplanen för omställning till ett hållbart samhälle, finns 17 globala mål som var och en har en ekonomisk, en social och en ekologisk dimension. Sveriges miljömål är en del i att uppnå den ekologiska dimensionen av Agenda 2030. Miljömålen beslutades av riksdagen 1999 och är utgångspunkten för hela samhällets arbete med miljöfrågor.
”Myllrande våtmarker”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Ingen övergödning” är de tre mål som i första hand berör våtmarker. Att skydda våtmarksmiljöer är en viktig del för att förhindra ytterligare förluster, men för att nå miljömålen krävs även restaurering och anläggning av våtmarker. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljömålen. Den senaste fördjupade utvärderingen gjordes under 2023 och nästa görs således år 2027. I den fördjupade utvärderingen ingår en analys av förutsättningarna att nå målet, en prognos för den fortsatta utvecklingen och förslag på ytterligare insatser.
Det görs en uppföljning av Sveriges miljömål varje år.
Utvärderingen går att läsa på Naurvårdsverkets webbplats:
Naturrestaureringsförordningen
EU:s medlemsländer antog restaureringsförordningen 2024. Det är dock ännu osäkert exakt vad regelverket kommer att innebära och vad vi måste förhålla oss till. Det som berör våtmarker i förordningen är framför allt artikel 4 och 11 och till viss del även artikel 9 och 12.
Naturrestaureringsförordningen, Europaparlamentet, pdf Länk till annan webbplats.
- Medlemsstaterna ska genomföra de restaureringsåtgärder som är nödvändiga för att förbättra tillståndet till gott i områden med de livsmiljötyper (bland annat olika våtmarkstyper) som förtecknas i bilaga I i naturrestaureringsförordningen, och som inte är i gott tillstånd.
- Det finns delmål till 2030 och 2040. Till 2050 ska åtgärderna som förbättrar tillståndet till gott ha utförts för minst 90 procent av arealen av varje grupp av livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och som inte är i gott tillstånd.
- Om det bedömts att behov av ytterligare areal av en viss naturtyp finns ska medlemsstaterna återetablera dessa livsmiljötyper i syfte att uppnå den så kallade gynnsamma referensarealen (det vill säga hur mycket av en naturtyp som behövs för att säkerställa dess långsiktiga överlevnad, ekologiska funktion och bevarandestatus).
- Restaureringsåtgärder ska genomföras så att kvaliteten och kvantiteten av livsmiljöerna för de specifika arter som omnämns i förordningen förbättras.
- Hänsyn ska tas till konnektiviteten (hur väl arter kan röra sig mellan olika områden).
- Det ska säkerställas att områden i vilka gott tillstånd har uppnåtts och i vilka tillräcklig kvalitet hos livsmiljöerna för arterna har uppnåtts inte försämras avsevärt (ett icke försämrings-krav).
Observera att artikeln omfattar ytterligare bestämmelser och även undantag från ovanstående punkter.
- Åtgärder ska vidtas som syftar till att återställa organiska jordar som används inom jordbruket och som består av dränerade torvmarker.
- Det finns delmål till 2030 och 2040. Till 2050 ska dessa åtgärder genomföras för minst 50 procent av dessa arealer, varav minst en tredjedel ska åtgärdas genom återvätning.
- Restaureringsåtgärder, inbegripet återvätning, får utföras i områden med torvbrytning och dessa områden får räknas som bidrag till att uppfylla respektive mål.
- Dessutom får restaureringsåtgärder genomföras för återvätning av dränerade torvmarker som används på annat sätt än för jordbruksändamål och torvbrytning. Dessa återvätta arealer får räknas som bidrag till att uppfylla målen upp till högst 40 procent.
- Restaureringsåtgärder som består i återvätning av torvmark ska bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser och öka den biologiska mångfalden.
- I motiverade fall får omfattningen av återvätning av torvmark som används inom jordbruket minskas till mindre än vad som krävs enligt målen om sådan återvätning sannolikt kommer att ha en betydande negativ inverkan på infrastruktur, byggnader, klimatanpassning eller andra allmänintressen och om sådan återvätning inte kan ske på annan mark än jordbruksmark.
- Medlemsstaternas skyldighet att uppnå målen återvätning innebär inte någon skyldighet för jordbrukare och privata markägare att återväta sin mark; återvätning av jordbruksmark förblir frivillig för dem.
- Medlemsstaterna ska uppmuntra återvätning för att göra det till ett attraktivt alternativ för jordbrukare och privata markägare samt främja tillgången till utbildning och rådgivning.
Observera att artikeln omfattar ytterligare bestämmelser och även undantag från ovanstående punkter.
Även artikel 9 och 12 berör våtmarker, om än i mindre grad.
- I artikel 9 finns krav på restaurering av naturliga svämplan.
- Artikel 12 berör återvätningsarbete av dikad torvmark i skogsmark i och med att det finns krav på ett ökat lager av organiskt kol.
Restaureringsplan enligt naturrestaureringsförordningen
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket kommer att upprätta en restaureringsplan till 2026 i enlighet med naturrestaureringsförordningen. Även länsstyrelsen kommer att bli delaktig i detta arbete.
Planen kommer att föregås av en riksomfattande inventering av samtliga naturtyper. Först när denna inventering är klar finns ett mer tillförlitligt underlag som kan ge vägledning för länsstyrelsens specifika mål och vilka marker som ska prioriteras.
Restaureringsplanen kommer också att tydliggöra hur mycket dränerad jordbruksmark på torvjord som måste restaureras. I avvaktan på restaureringsplanen får vi sätta mindre precisa mål utifrån de lite mer osäkra uppgifter som vi har tillgång till i nuläget.
Konventionen om biologisk mångfald (CBD)
År 2022 antogs ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald ”Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” vars syfte är att biologisk mångfald ska bevaras och nyttjas hållbart. Utifrån detta ramverk ska en nationell strategi och handlingsplan ska tas fram till vilken Naturvårdsverket har redovisat ett förslag under 2023.
Rapporten föreslår åtgärder för hur hoten mot biologisk mångfald ska minskas genom bevarande, restaurering och samhällsplanering. Flera av åtgärderna kan kopplas till skydd och restaurering av våtmarksmiljöer.
Förordning om översvämningsrisker 2009:956
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för att identifiera områden där det finns risk för översvämning. Respektive länsstyrelse ansvarar sedan för att ta fram riskhanteringsplaner för dessa områden där det förebyggande arbetet är särskilt viktigt. Att anlägga och restaurera våtmarker för att återställa förmågan att magasinera vatten kan i detta sammanhang göra stor skillnad.
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker, Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
Miljöbalkens bestämmelser om kompensation – Polluter Pays Principle
Utifrån miljöbalken kan krav ställas på ekologisk kompensation om negativa konsekvenser för naturmiljön uppstått vid exploatering. Exempel på kompensationsåtgärder är skötselåtgärder, restaurering av skadade miljöer, skapande av nya livsmiljöer eller långsiktigt skydd av naturområden. Naturvårdsverket tog år 2016 fram en handbok för hur miljöbalkens bestämmelser om kompensation bör tillämpas, vilken riktar sig till prövningsmyndigheter och verksamhetsutövare. Den grundläggande principen är att negativa effekter i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras och åtgärdas och i sista hand kompenseras.
Ekologisk kompensation, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Plan- och bygglagen (PBL)
Plan och bygglagen (2010:900) är ett instrument för kommunen att styra mark- och vattenanvändningen. Lagen syftar bland annat till att främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden. Vid planläggning ska hänsyn tas till natur- och kulturvärden samt miljö- och klimataspekter. Det skulle till exempel kunna innebära att dammar för dagvattenhantering behöver anläggas i samband med att ytor hårdgörs. Vid exploatering av tätortsnära naturmiljöer kan det även vara aktuellt med kompensationsåtgärder.
Plan- och bygglag (2010:900), Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
Återställning vid avslutad verksamhet
Tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken kan ha krav på återställning vid avslutad verksamhet. Torvtäkt är en sådan verksamhet som ofta har ett villkorat tillstånd som kräver en efterbehandlingsplan. I Naturvårdsverkets vägledning gällande torvtäkter förespråkas återskapande av våtmark efter att täktverksamheten avslutats.
Miljöbalk (1998:808), Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.
Vägledning om torvtäkter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Klimat- och energistrategin omfattar hur vi i Jönköpings län kan arbeta tillsammans för att minska vår klimatpåverkan och samtidigt anpassa oss till ett torrare, blötare och varmare klimat. Fördelarna med våtmarker lyfts fram både när det gäller våtmarkens förmåga att hålla vatten vid extremväder och som en möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser från utdikade torv- och mulljordar.
En klimat- och sårbarhetsanalys för länet tas fram under 2025, och Klimat- och energistrategin uppdateras under året.