Våtmark för att minska övergödning
I våtmarker rör sig vattnet långsamt, vilket ger förutsättningar för att vattnet kan renas från näringsämnen som fosfor och kväve. Det optimala är när kväve avgår till luften som kvävgas och fosfor binds i sediment och biomassa (växter och djur). Våtmarker bidrar därmed till att minska den övergödning som näringsämnena orsakar i vattendrag, sjöar och hav. Våtmarker kan också rena vattnet från partiklar och humusämnen, bakterier, miljögifter och tungmetaller. Mest effektiv blir reningen i grunda och vegetationsrika vattenmiljöer med en djuphåla vid inloppet. En anlagd våtmark som syftar till att minska fosforbelastningen brukar kallas för fosfordamm.
Här nedan finns en vägledning för hur du bäst väljer plats och utformning för den våtmarkstyp du vill skapa. Du får även tips i form av användbara GIS-skikt och lite fakta kring om hur våtmarken kan påverka den specifika ekosystemtjänst du vill gynna.
- Välj rätt plats
- Utforma på rätt sätt
Du är alltid välkommen att fråga oss på länsstyrelsen om råd och diskutera hur du ska välja plats och utforma våtmarken för att få bäst effekt.
Välj rätt plats för att minska övergödningen med hänsyn till nedanstående faktorer
- Övergödningspåverkade områden i intensiv jordbruksbygd.
- Områden som ligger nedströms kommunala avloppsanläggningar och reningsverk.
Områden med hög näringsbelastning.
Utforma en fosfordamm på rätt sätt för att få effektiv rening av vattnet
- En stor del av vattnet som rinner in i fosfordammen bör komma från jordbruksmark.
- Dammen ska vara tillräckligt stor så att vattnets uppehållstid i fosfordammen blir minst 2–3 dygn vid medelvattenföring. Är uppehållstiden för kort hinner inte näringsämnen sedimentera.
- Fosfordammen ska vara långsmal och det inkommande vattnet ska fördelas över hela ytan. Avståndet mellan in- och utlopp bör vara så stort som möjligt.
- Dammen bör ha en djupare del direkt vid inloppet som är cirka 1–1,5 meter djup för att fosfor ska kunna sedimentera, därefter en grundare del som är cirka 20–50 cm djup med mycket vegetation nära utloppet så att kväve hinner tas upp av växtligheten eller hinner omvandlas till kvävgas av mikroorganismer (denitrifikation). Växtligheten tar upp näringsämnen, minskar erosionen och saktar upp och sprider ut vattnet i dammen.
- Dammen bör ha flacka kanter eftersom det minskar erosionen.
- Det bör inte finnas någon fisk i en fosfordamm, eftersom de kan röra upp bottensedimentet. Även fiskens avföring ökar näringsbelastningen i dammen. Matas dessutom fisken med fiskfoder ökar näringshalten än mer.
En utmaning är att försöka undvika syrebrist i fosfordammen. Vid syrefria förhållanden kan fosfor som är bundet till bottensedimentet frigöras och bli vattenlösligt. Därmed uppnås inte dammens syfte och följden blir att utgående vatten trots allt bidrar till övergödning. Man måste också tänka på att gräva ur bottensedimentet med jämna mellanrum för att få bort de näringsrika massorna från dammen.
Tips, stöd och rådgivning
- GIS-underlag över vilka områden som kan vara lämpliga att skapa våtmark på för att minska övergödningen. Gå till WebbGIS för våtmarker. För att hitta hur det ser ut hos dig, tryck på pilen till vänster om rubriken Våtmark och sedan på pilen till vänster om LstF Potentiellt våtmarksläge i den kommun du är intresserad av. Sedan kan du välja skiktet Näringsretention.
Länsstyrelsen i Jönköpings läns externa WebbGIS för våtmarker
Länk till annan webbplats.
Lathund för våtmarkskartor i GIS - Ett underlag som kan nyttjas för att hitta vatten med övergödningsproblem är den senaste statusklassningen av övergödningspåverkan enligt vattenförvaltningsförordningen
Status, risk, påverkan och åtgärder, länsstyrelsens WebbGIS Länk till annan webbplats.
Övergödningskartan, länsstyrelsens WebbGIS Länk till annan webbplats. - På SMHI:s fördjupade klimatscenariotjänst kan du klicka runt och se hur olika parametrar kommer förändras av klimatförändringarna. Till exempel kan du välja ”Dygn med lågflöde” vilket väntas öka i nästan hela länet. Om du väljer parametern ”Vattenföring (medel)” kan du se att medelvattenföringen kommer minska april-november och öka december-mars.
Fördjupad klimatscenariotjänst, SMHI Länk till annan webbplats. - Du kan söka LOVA-bidrag eller investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder för att anlägga våtmark i syfte att minska övergödningen.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), HaV Länk till annan webbplats.
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder - Kontakta länsstyrelsen om du behöver hjälp att komma fram till en bra lösning för den våtmark du vill skapa.
I stora delar av Jönköpings län är övergödning inget stort bekymmer, men det finns vissa problematiska områden. De största orsakerna till övergödning i länet är jordbruk, avloppsreningsverk, dagvatten, enskilda avlopp och skogsbruk.
Ett förändrat klimat kan förvärra övergödningssituationen. Enligt den klimatanalys SMHI har gjort för Jönköpings län kommer flödena att minska under vår- och sommarmånaderna och lågvattenperioden kommer att bli längre. Det skulle kunna leda till att koncentrationen av de övergödande ämnena i vattnet blir högre, vilket kan påverka djur- och växtlivet negativt. Samtidigt kommer den totala nederbördsmängden per år och antalet dygn med kraftig nederbörd per år att öka. Det kan till en ökad transport av näringsämnen från bland annat jordbruksmark till sjöar och vattendrag.
Fördjupad klimatscenariotjänst, SMHI Länk till annan webbplats.
Studier visar att en rätt placerad och dimensionerad våtmark kan bidra till retention (reducering) av kväve och fosfor. I våtmarker sker näringsrening genom denitrifikation (när mikroorganismer omvandlar nitrat eller nitrit till kvävgas), sedimentation och växtupptag. Våtmarker som anläggs för näringsretention är prioriterade i områden med övergödningsproblem eller stort näringsläckage. En våtmark som är specialbyggd för att fånga näringsämnen kallas ibland för fosfordamm.
Även om det bästa är att anlägga fler våtmarker i övergödningspåverkade områden kan en våtmark bidra till näringsretention nästan oavsett placering i landskapet så länge den är gjord på rätt sätt.