Länsstyrelsens arbete med PFAS

PFAS-ämnen är problematiska i miljön eftersom de är giftiga och svåra för naturen att bryta ner. Det gör att förorenande områden inte återhämtar sig trots att användningen av ämnena minskar. Dessutom kan de anrikas i näringskedjan så att organismer högt upp i näringskedjan kan innehålla mycket höga halter av PFAS.

Vad är PFAS?

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, mer känt som PFAS, är ett samlingsnamn för högfluorerade ämnen där väteatomerna i en kolkedja har blivit utbytta mot fluoratomer. PFAS-ämnen finns inte naturligt i vår miljö, de är svåra att bryta ner och kan vara en hälsorisk om de finns i för stora mängder i naturen och människan. Föroreningarna kan spridas från exempelvis industrier, deponier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser.

Hur giftigt är PFAS?

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men eftersom vissa PFAS-ämnen stannar kvar länge i kroppen kan långvarig exponering påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framför allt innan man får barn.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

De beskrivna hälsoeffekterna gäller främst de så kallade PFAS 4, de ämnen som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har utvärderat och riskbedömt.

PFAS - Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Gränsvärden för PFAS

I dricksvatten

Livsmedelsverket har tagit fram nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Gränsvärdena beslutades i början av 2023 och ska tillämpas från 1 januari 2026.

• PFAS 4: 4 ng/l
• PFAS 21: 100 ng/l

I livsmedel

Den 1 januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för PFAS 4 i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer så småningom att utökas till flera kategorier av livsmedel.

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Kostrekommendationer för egenfångad fisk

Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart 2025.

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel - kontroll, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Fisk och skaldjur - råd, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Kostrekommendationer för fisk från Vättern

PFAS-halterna i fisk från Vättern är så pass höga att det kan finnas en risk för framför allt barn och de som regelbundet äter fisk från Vättern. Länsstyrelserna runt Vättern tillsammans med Livsmedelsverket har därför tagit fram lokala kostrekommendationer för fisk från Vättern.

Information om PFAS i fisk från Vättern

Kartläggning av PFAS

Sedan 2023 kartlägger Länsstyrelserna var i länet det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten för att identifiera riskområden och skapa en bild av hur omfattande problemen med PFAS är. Kartläggningen ska rapporteras till Naturvårdsverket.

PFAS-förorenade områden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens arbete med att upptäcka och hantera PFAS

Flera aktörer arbetar med att se till att PFAS inte sprids i vår natur eller till människan. Förutom att kartlägga samt inventera var det finns PFAS har Länsstyrelsen följande uppdrag:

• Länsstyrelsen bedriver tillsyn av miljöfarliga verksamheter som kan hantera PFAS. Exempelvis industrier, deponier och avloppsreningsverk och ställer krav på sanering av förorenade områden när det behövs.
• Länsstyrelsen undersöker kvaliteten på vatten. Upptäcker vi för höga värden av PFAS i sjöar, vattendrag och fisk kontaktar vi Livsmedelsverket och kommuner för åtgärd. Länsstyrelsen har gjort särskilda insatser för att kontrollera halter av PFAS i exempelvis fisk och kräftor.
• Länsstyrelsen vägleder primärproducenter, lantbrukare, yrkesfiskare och växtodlare, hur de ska genomföra provtagning på livsmedel och hantera primärproduktionen så att PFAS minimeras. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.
• Om PFAS skulle upptäckas i ett område så samordnar Länsstyrelsen länets arbete med förorenade områden, bedriver tillsyn och ger stöd till kommunerna.
• Det pågår just nu ett arbete för verifierande provtagning på platser där verksamheter med misstänkt användning av PFAS bedrivs eller har bedrivits. Den verifierande provtagningen är en del av regeringsuppdraget för PFAS-förorenade områden (RUPFO) och finansieras av Naturvårdsverket.

På Kemikalieinspektionens webbplats kan du läsa om vilka olika uppdrag som myndigheter har för att kontrollera och hantera PFAS:

Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

PFAS-nätverk för myndigheter, forskare och företag, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens strategi för PFAS

PFAS i miljön kommer i första hand från användningen av brandsläckningsskum. Förutom räddningstjänsternas brandövningsplatser finns det brandövningsplatser på flygflottiljer, flygplatser, större kemiindustrier och raffinaderier. Vid petrokemisk industri finns ofta fasta installationer med släckskum. Avfallsanläggningar, inklusive deponier, och avloppsreningsverk är också spridningsvägar till PFAS. Länsstyrelsen prioriterar att PFAS ska utredas och åtgärdas vid dessa verksamheter.

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden