Våtmark för biologisk mångfald
Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och spelar en nyckelroll i ekosystemet. De är även viktiga för flera hotade arter. Många växter, djur och svampar är beroende av våtmarker och deras funktioner under hela eller delar av sin livscykel. Som alltid är det viktigt hur man restaurerar eller utformar ett nytt habitat eftersom olika arter behöver olika miljöer. Variation är nästan alltid värdefullt.
Våtmarker bidrar till att bevara biologisk mångfald. Vissa arter är helt beroende av våtmarken. Foto: länsstyrelsen
Vägledning
Här nedan finns en vägledning för hur du bäst väljer plats och utformning för den våtmarkstyp du vill skapa. Du får även tips i form av användbara GIS-skikt och lite fakta kring om hur våtmarken kan påverka den specifika ekosystemtjänst du vill gynna.
- Välj rätt plats
- Utforma på rätt sätt
Du är alltid välkommen att fråga oss på länsstyrelsen om råd och diskutera hur du ska välja plats och utforma våtmarken för att få bäst effekt.
Välj rätt plats för att gynna biologisk mångfald
- Olika lokaler (platser eller områden där en viss art eller ett ekosystem förekommer) gynnar olika arter. Vissa arter behöver till exempel störningsfria miljöer eller ständig vattenspegel, för andra är det viktigt med närhet till jordbruksbygd eller skogs- och buskmarker.
- Restaurera eller anlägg gärna våtmarken i eller i anslutning till områden med våtmarksgynnade arter. Då gynnar du konnektiviteten, det vill säga du skapar närliggande biologiska korridorer av liknande områden som möjliggör att djur och växter kan sprida sig mellan livsmiljöer.
- Välj naturliga svackor och låglänta områden i naturen. Undvik att anlägga vallar då det både är och ser onaturligt ut. Vallar kräver dessutom underhåll.
Utforma våtmarken på rätt sätt för biologisk mångfald
- Variation är viktig, eftersom olika arter gynnas av olika habitat. Se exemplet i faktarutan nedan. Försök få till en mosaik av olika habitat med grundare och djupare delar, olika lutning på strandzonen och olika vegetationszoner. Några exempel:
- Vadarfåglar vill ha stora, grunda öppna våtmarker utan träd.
- Kolonihäckande fåglar kan gynnas av små öar i våtmarken på behörigt avstånd från stranden för att få skydd mot rovdjur och minimera störningar från människor och djur.
- Groddjur och salamandrar behöver grunda solbelysta våtmarker fria från fisk men med rik vegetation, strandnära områden med hög vegetation och stensamlingar.
- Insekter är en mångfacetterad grupp som gynnas av grunda, solbelysta våtmarker, kontinuerligt blommande örter i strandzonerna och död ved.
- Skötseln är viktig! Bete är oftast bra, men undvik att ytor blir upptrampade så långt det är möjligt. När djur betar växtligheten hålls oönskade arter borta och du undviker att området blir igenväxt. Om du inte har tillgång till betesdjur behöver du kontinuerligt slå vegetationen och röja sly.
- För att komma åt att slå växtligheten kan du sätta in en så kallad munk. En munk är en betong- eller metallbrunn som gör det möjligt att reglera vattennivån. Munken gör det möjligt att tömma våtmarken på vatten och underlättar därmed skötseln av våtmarken. Nackdelen är att det inte är en naturbaserad lösning utan kräver skötsel och underhåll.
- Undvik fisk om målet är att gynna fåglar och groddjur. Fisk konkurrerar med fåglar om samma föda. Fisk äter även ägg och grodyngel, vilket kan leda till minskade populationer av groddjur.
Tips, stöd och rådgivning
- GIS-underlag över vilka områden som kan vara lämpliga att skapa våtmark på för att gynna den biologiska mångfalden. Gå till WebbGIS för våtmarker. För att hitta hur det ser ut hos dig, tryck på pilen till vänster om rubriken Våtmark och sedan på pilen till vänster om LstF Potentiellt våtmarksläge i den kommun du är intresserad av. Sedan kan du välja skiktet Ökad biologisk mångfald.
Länsstyrelsen i Jönköpings läns externa WebbGIS för våtmarker
Länk till annan webbplats.
Lathund för WebbGIS för våtmarker - Ta hjälp av länsstyrelsen för att ta reda på om det finns sällsynsta arter i ditt område, som till exempel större vattensalamander eller barbastell.
- Du kan söka LONA-bidrag för att restaurera eller anlägga våtmark som gynnar den biologiska mångfalden.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Kontakta länsstyrelsen om du behöver hjälp att komma fram till en bra lösning för den våtmark du vill skapa.
Det finns många olika våtmarkstyper som alla är värdefulla miljöer för olika arter. Minst 600 rödlistade arter nyttjar våra våtmarker och många av dem är helt beroende av blöta miljöer för sin överlevnad. Sverige har enligt EU:s rödlista för habitat ett särskilt ansvar att bevara och restaurera rikkärr, högmossar, öppna mossar och kärr som alla till viss grad är hotade. Även småvatten och andra icke klassade naturtyper kan vara viktiga för att gynna enskilda arter, som till exempel grod- och kräldjur.
När våtmarker torrläggs förstörs livsmiljöerna för många vatten- och fuktberoende växter och djur. Igenväxning är ett av de största hoten mot de öppna våtmarkernas växt- och djurliv. Igenväxningen beror på att buskar och träd får lättare att etablera sig när marken torrläggs. Att myrslåtter och bete minskat, aktiviteter som tidigare höll många våtmarker öppna, är en annan anledning. Ett varmare klimat och ett ökat kvävenedfall från luften bidrar också till att öppna våtmarker växer igen.
Att det är viktigt med olika typer av miljöer och att vissa arter missgynnar andra framgår tydligt av följande exempel. För att fiskar ska kunna använda en våtmark måste det finnas fria vandringsvägar dit. En fisk lever sällan hela sitt liv i en våtmark, men den kan vara ett viktigt område för lek och yngel. För vissa fiskarter är det viktigt med naturliga svämplan och grunda vattensamlingar. Exempelvis leker gäddan helst på översvämmade marker som är rika på vegetation. Det är en stor fördel om våtmarken betas på sommarhalvåret så att den inte växer igen. Gäddan spelar i sin tur en stor roll i ekosystemet eftersom de håller nere mängden djurplanktonätande fiskar. Tack vare det ökar antalet djurplankton vilket i sin tur leder till färre växtplankton och därmed klarare vatten. Områden som är bra för gädda är dock inte så bra för groddjur och salamandrar eftersom rovfiskar gärna äter dem.
Ett annat fascinerande exempel är samspelet mellan våtmarker, öring och flodpärlmusslan. Flodpärlmusslan är beroende av öring för sin reproduktion. Musslans larver sprids i vattnet och fäster vid öringens gälar där de utvecklas under flera månader innan de släpper och sjunker ner på vattendragets botten. Utan en livskraftig öringpopulation kan alltså inte flodpärlmusslan föröka sig. Både öring och flodpärlmusslan är beroende av en god vattenkvalitet. Det är här våtmarkerna kommer in i bilden. Våtmarkerna fungerar som naturliga vattenrenare och minskar tillförseln av näringsämnen och partiklar till vattendragen. Våtmarkerna bidrar också till att reglera vattenflöden i bäckar och åar, vilket både minskar risken för uttorkning och extrema vattenflöden.
Hotade naturtyper i länet
- högmossar
- skadade högmossar
- öppna mossar och kärr
- källor och källkärr
- rikkärr
Hotade fåglar i länet
- fiskmås
- pilgrimsfalk
- tornseglare
- buskskvätta
- rosenfink
- skrattmås
- storspov
- tofsvipa
- kricka
- bläsand
- skedand
- årta
- stjärtand
- smådopping
- sävsparv
Hotade groddjur i länet
- större vattensalamander
- vanlig groda
Hotade insekter i länet
- sotnäsfjäril
- guldsandbi