Skyddad natur
Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.
Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.
Kartor över skyddad natur
I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.
Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Under varje rubrik finns mer information om de olika typerna av skyddad natur. Klicka på plusset för att fälla ut rutan och se hela texten.
Naturreservat
Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.
Ser du någon som bryter mot föreskrifterna i naturreservaten?
Istället för att själv konfrontera de som bryter mot reservatets regler kan du skicka e-post till våra naturvårdsvakter:
HG Karlsson (Laholm, Halmstad, Falkenberg och Hylte): hg.karlsson2@gmail.com
Magnus Eriksson (Varberg och Kungsbacka): magnus@naturforvaltningen.se
Strandskydd
Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.
Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.
Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.
Inom ett strandskyddsområde får du inte:
- uppföra nya byggnader
- ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
- utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
- vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Exempel på förbjudna åtgärder är att:
- uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
- ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
- sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
- anlägga bryggor eller trädäck
- anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
- schakta eller fylla ut inför byggande.
Tomtplats och hemfridszon
Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.
På några platser är strandskyddet borttaget, exempelvis i en del planlagda områden. På känsliga platser är istället strandskyddet utökat till 200 eller 300 meter.
300 meter strandskydd gäller
- Längs Hallands kust
- Falkenbergs kommun: Fegen
- Varbergs kommun: Tolken
- Kungsbacka kommun: Lygnern
200 meter strandskydd gäller
- Laholms kommun: Hjörneredssjöarna
- Halmstads kommun: Simlångssjöarna inklusive del av Fylleån
- Hylte kommun: Bolmen, delar av Jällunden, sydöstra delen av Stora Färgen, Mellan-Färgen, Södra Färgen och Unnen
- Falkenbergs kommun: Kalvsjön, Mossjön, Svarten och större delen av Tjärnesjön
- Varbergs kommun: Byasjön, Fävren, större delen av Mäsen, Stora Neten, norra delen av Oklången, Ottersjön, Skärsjön, Stora Hornsjön, Svarten, Valasjön vid Åkulla, Valasjön vid Fävren och Yasjön
- Kungsbacka kommun: Stensjön, Sundsjön och Stora Hornsjön
Om du är osäker på vad som gäller för dig, kan du kontakta din kommun eller Länsstyrelsen.
Beslut kring strandskyddet samt kartor för respektive kommun
Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.
För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras.
Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?
Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.
Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:
- skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
- väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
- åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.
Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.
Vissa områden behöver skötsel - andra inte
Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:
- vad som ska skyddas
- hur känsligt området är
- vilket skydd som redan finns.
Vem ansvarar för vad?
Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.
Bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Halland
Varje Natura 2000-område har en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det finns för hot som kan påverka områdets naturvärden negativt. I mapparna nedan hittar du samtliga bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Halland.
Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
---|---|---|---|
Laholms kommun | |||
Halmstads kommun | |||
Hylte kommun | |||
Varbergs kommun | |||
Kungsbacka kommun | |||
Falkenbergs kommun |
Samtliga bevarandeplaner finns även att hitta i kartverktyget Skyddad natur, välj Natura 2000-områden i filtreringen. Vet du vad området heter kan du även använda sökfunktionen.
Kartverktyget Skyddad natur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tillträdesförbud för skydd av djur och växter
Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.
Fågel- och sälskyddsområden har tillträdesförbud under en del av året för att skydda fåglars häckningsområden under häckningstid (fågelskyddsområde) eller sälars uppehållsplatser (sälskyddsområde).
I Halland finns ett tjugotal fågelskyddsområden och ett tiotal sälskyddsområden. Lite längre ner finns kartor över alla områden som PDF-filer.
Fågelskyddsområden i Halland
Inom de flesta fågelskyddsområden gäller tillträdesförbud 1 mars till 31 oktober men det finns också fågelskyddsområden med kortare eller längre skyddsperiod. För mer specifik information om de olika områdena, vik ut fliken så får du upp en karta för varje område i PDF-format (öppnas i nytt fönster). När tillträdesförbudet gäller står inom parantes.
Lönskär och del av Yttre lön (1 mars–30 juni) Pdf, 383.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Minkholmen (1 mars–30 juni) Pdf, 398.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Nidingen (1 april–15 juli) Pdf, 286.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Norra delen av Kalvö (1 mars–30 juni) Pdf, 341.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Stora och lilla Flataskär (1 mars–30 juni) Pdf, 440.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Svinholmen (1 mars–30 juni) Pdf, 565.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Tjolöholm-Ölmevalla strandängar (1 mars–30 juni) Pdf, 606.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Torkelstorp-Äskatorp (1 mars–30 juni) Pdf, 606.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Valaberg (1 februari–31 juli) Pdf, 486.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Vallda Sandö (1 april–15 juli) Pdf, 740.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Getterön (1 januari–31 december) Pdf, 627.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Lia (1 februari–31 juli) Pdf, 436 kB, öppnas i nytt fönster.
Skärsjön (1 april–15 juli) Pdf, 723.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Svartskär (1 april–15 juli) Pdf, 451 kB, öppnas i nytt fönster.
Utteros (1 mars–31 juli) Pdf, 381.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Valaklitt, i Åkullaområdet (1 februari–31 juli) Pdf, 547.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Valaön, i Valasjön, Åkullaområdet (1 april–15 juli) Pdf, 533 kB, öppnas i nytt fönster.
Valasjön, Grimmared (1 februari–31 juli) Pdf, 477.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Vendelsöarna; Älmö sund (1 april–31 juli) Pdf, 378.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Kia holme (1 april–15 juli) Pdf, 519.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Sikön (1 mars–31 augusti) Pdf, 544.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Stora och lilla Slangholmen (1 april–15 juli) Pdf, 417.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Stora och lilla Förö (1 april–15 juli) Pdf, 556.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Tira öar; Högaholma och Sköraholma (1 april–15 juli) Pdf, 497 kB, öppnas i nytt fönster.
Sälskyddsområden i Halland
I Hallands län finns sälskyddsområden i Varbergs och Kungsbacka kommuner. Inom sälskyddsområden är det under tiden 15 maj – 15 juli förbjudet att landa eller beträda holmar och skär samt att uppehålla sig i vattenområdet inom 200 meter från strand till fredade holmar och skär.
Vid Yttre och Inre Halseskär samt Långskär i Kungsbacka kommun är passage tillåten i vissa farleder för framkomlighetens skull.
Djurskyddsområden i kustbandet är markerade på båtsportkartorna. På blåa kartan är både fågel- och sälskyddsområden markerade.
För mer specifik information om de olika områdena,vik ut fliken så får du upp en karta för varje område i PDF-format (öppnas i nytt fönster). När tillträdesförbudet gäller står inom parantes.
Kungen (15 maj–15 juli) Pdf, 247.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Rön (15 maj–15 juli) Pdf, 339.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Svarten, Svartebräckorna och Jyden (15 maj–15 juli) Pdf, 290.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Tranebräckorna (15 maj–15 juli) Pdf, 247.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Yttre och inre Halseskär samt Långskär (15 maj–15 juli) Pdf, 399.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Biotopskydd
Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:
- hotade djur- och växtarter
- särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.
Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.
Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:
- generellt biotopskydd
- biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.
Generellt biotopskydd
Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.
Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:
- alléer
- källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
- odlingsrösen i jordbruksmark
- pilevallar
- småvatten och våtmarker i jordbruksmark
- stenmurar i jordbruksmark
- åkerholmar.
Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.
Särskilt biotopskydd
Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.
Om du vill göra en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde måste du ansöka om dispens. Det gäller både enskilt skyddade biotopskyddsområden och de generellt skyddade biotopskyddsområdena.
Landskapsbildsskydd
Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.
Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.
För varje landskapsbildsskyddsområde finns ett beslut med föreskrifter. Föreskrifterna kan variera men innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden och det är Länsstyrelsen hanterar ansökningar om tillstånd.
I Hallands län finns tolv områden som omfattas av landskapsbildsskydd. Klicka på namnet för att läsa beslutet (PDF-fil).
Vesslunda (Falkenberg) Pdf, 264.6 kB.
Askarebygget (Halmstad) Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Fyllingeåns dalgång + området runt storsjön (Halmstad) Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.
Nyrebäckens dalgång (Halmstad) Pdf, 840.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Område vid Virsehatt (Halmstad) Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Pramma Eke (Halmstad) Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Strandområdet Påarp-Fylleåns mynning (Halmstad) Pdf, 666.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Vilshärad (Halmstad) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Hamra (Kungsbacka) Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Område runt Stensjön (Kungsbacka) Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Område vid Låddholmsviken (Kungsbacka) Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Området vid St Hornsjön (Kungsbacka, Varberg) Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Naturminne
Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.
I Hallands län finns det ett 40-tal naturminnen fördelat från norr till söder. Naturminnen var föregångare till naturreservat och skapades för att skydda biologiskt värdefulla träd eller områden. Träd kunde vara ekar, lindar, idegranar, tallar eller bokar, oftast gamla, stora, ovanliga eller med en viktig genetisk variation i förhållande till omgivningen.
Ett exempel i Halland på träd som naturminne är bokarna Adam och Eva. Träden mätte fantastiska 560 centimeter respektive 350 centimeter i brösthöjd när de 1964 skyddades som naturminne. Idag befinner sig båda träden i en nedbrytningsfas som låga respektive högstubbe och ingår i naturreservatet Vindrarp i Laholms kommun. Trots att träden är döda är de hem till mängder av insekter, svampar, lavar och mossor. Ett naturminnesskydd finns kvar så länge det finns något kvar av naturminnet.
Andra naturminnen kan vara flyttblock, mosippsängar eller en blåsippsbacke. I Askarebygget i Halmstads kommun finns det sedan 1962 en skyddad blåsippsbacke. Under några korta veckor i maj lockas hundratals besökare att vandra den korta vägen från den lilla parkeringen ner till backen för att se hur blåsipporna färgar marken. Att blåsipporna växer just här beror på att berggrunden består av grönsten, en sten som blåsipporna behöver för att trivas. Efter en period med igenväxning som ledde till att blåsipporna nästan försvann har backen nu röjts under ett par år. Plantorna håller på att återhämta sig och för varje år som går blir blåsipporna fler och fler.
Naturminnen är fortfarande viktiga för att bevara den biologiska mångfalden men antalet skyddade objekt har minskat kraftigt. Istället har antalet naturreservat har ökat. År 2017 utnämndes det senaste naturminnet i länet, en gammal och vacker hålek i Falkenbergs kommun. Detta naturminne är kommunalt skyddat men vanligast är det att det är Länsstyrelsen som har skyddat de enskilda objekten.
Vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.
Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.
Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Så inrättas ett vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.
Det är kommunerna i Halland som har hand om tillsyn över fastställda skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden. Du söker därför dispens hos kommunen.
Ramsarområde
Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.
Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.
Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
I Hallands län finns fyra Ramsarområden. Klickar du på namnet kan du läsa områdets beskrivning på ramsar.org
Getterön Länk till annan webbplats.
Träslövsläge-Morups Tånge Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Fylleån Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tönnersjöheden-Årshultsmyren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.
Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.
Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.
Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.
Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.
Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.
Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).
Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.
Riksintresse för naturvård
Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.