Gamla marknadsplatsen i Jokkmokk

År 1605 utnämndes samlingsplatsen till officiell marknads- och kyrkoplats för Lule lappmark, och all marknad på annan plats i lappmarken förbjudits. Marknadsplatsen blev till en plats för umgänge och statlig kontroll.

Redan på 1500-talet var de nomadiserande samerna uppdelade i samebyar inom de olika så kallade lappmarkerna. Varje vinter samlades samerna vid sjön Dalvatis, en naturlig mötesplats i nuvarande Jokkmokk. Det gav tillfälle att umgås, förhandla och bedriva handel.

Lule lappmarks marknad skulle hållas här varje år den 25 januari. Kronan tog kontrollen över handeln genom att inrätta särskilda fogdar med uppgift att bedriva handel, samla in skatt av befolkningen och uppföra bodar på marknadsplatsen.

Något år senare, 1606, byggdes en kyrka och en prästgård på platsen. Kyrkan var viktig för kronan som strävade att kristna den samiska befolkningen. Under marknadsdagarna genomfördes husförhör i de samiska familjerna och på marknaden bedrevs byteshandel. Samerna bytte skinn, päls och fisk mot varor de behövde som vadmalstyger, salt och socker.

Använd sedan 1600-talet

Idag finns det en stig med skyltar på den gamla marknadsplatsens område, som är bevuxen med tallar. Här har det gjorts flera arkeologiska undersökningar - den första gjordes 1930 och den senaste 1994. Utgrävningarna visar att platsen varit använd under 1600-talet. Kyrkans plats har inte kunnat anges men en del husgrunder är synliga. I området finns även en gravplats som är samtida med kyrkan.

Nuvarande Jokkmokks marknad hålls varje år den första helgen i februari. Veckan före finns ibland möjlighet att ta del av ett särskilt program som uppmärksammar denna Jokkmokks äldsta marknadsplats. På området ligger också Jokkmokks hembygdsgård.