Laver

Lämningar efter ett kortvarigt gruvsamhälle. 1936 flyttade de första gruvanställda in i vad som skulle bli ett mönstersamhälle i Laver. Det som är kvar idag är betonggrunderna som nu utgör fornvårdsmiljön.

En fyndighet av kopparmalm påträffades i Laver 1929. Provbrytningen fyra år senare visade att koncentration av koppar var hög. Fyndigheten var inte stor, men Boliden började bryta kopparmalmen här 1936. Samma sommar började samhället byggas upp som ett tänkt mönstersamhälle och till vintern flyttade de första anställda hit. Bostäderna ansågs toppmoderna för sin tid - med centralvärme, rinnande vatten, avlopp, WC, elspis, kylskåp och elljus. Dessutom fanns gemensamt solarium, centraltvätt, badinrättning och sjuk­vårdsrum. Som mest bodde här 242 personer under de 10 år som gruvbrytningen skulle fortgå.

Lavers historia som gruvsamhälle blev dock kort. Malmkroppen var mindre än provbrytningen visat och kopparhalten var lägre än man trott. De förväntade årsproduktionen av 17 300 ton koppar per år blev istället den totala siffran för utvunnen koppar under de 10 årens gruvverksamhet. Med sjunkande världsmarknadspriser blev gruvan olönsam och den lades ner 1946. I september 1947 var samhället helt demonterat. Husen flyttades till Laisvall i Arjeplogs kom­mun.

När du besöker lämningarna av det tidigare gruvsamhället kan du urskilja gator och torg, du kan se rester husgrunder för såväl bostadshus, gemensamhetslokaler, skola och industribyggnader. Flera informationstavlor finns i området som är beläget på en sluttning med skogsmark.