Appojaure

Runtomkring Appojaure, på samiska Áhpojávrre, finns flera fångstgropssystem och spår av eldhärdar som vittnar om samernas nyttjande av området, spår av ett samiskt kulturlandskap.

Historik

Strandområdena längs Stora Lulevatten har under långa tider varit fjällrenens vandringsväg mellan sommarbeteslandet i fjällen och vinterbeteslandets skogar närmare kusten. Markerna har nyttjats för jakt, fiske och renskötsel tusentals år.

Fångstgropar

Fångstgroparna är från yngre stenåldern och har en gång använts för att jaga både vildren och älg. De har troligen varit använda under tre olika perioder, från cirka 4 000 f.Kr.

Eldhärdar

Arkeologerna hittar ofta rester av flera härdar tillsammans, två till fem är vanligt. Det vittnar om att flera familjer hållit ihop. I Appojaure ligger 9 härdar placerade på rad, med cirka 8-15 meters mellan­rum. Kanske hade en större grupp familjer, en så kallad ”sijjda” sitt viste här. Kanske var kåtaplatsen avsedd för tillfälliga övernattningar vid jakt eller fiske, eller när när gruppen flyttade sina renar mellan olika betesmarker. Arkeologer har fastställt åldern på några av härdarna i närområdet, de är från tiden mellan 1200- och 1400-talen. I Appojaure är eldhärdarna ännu inte undersökta. Utifrån sitt utseende är de troligtvis ännu äldre, de kan vara så gamla som från perioden 500-talet till 1000-talet.

Samiska härdar byggs än idag av stenar utlagda i en cirkel. I den utgör elden centrum i en tältkåta. Varje familj reser sin kåta kring sin egen härd. Härden har man byggt själv och den används aldrig av andra.