Gallejaur by

Sommaräng med timmerhus

Anders Larsa-gården i Gallejaur, uppförd på 1860-talet.

Kulturreservatet Gallejaur by är ett välbevarat kulturpräglat landskap med mycket höga kulturhistoriska värden. Som helhet är området både unikt och representativt för Norrbottens nybyggarepok under 1800-talet och dess utveckling fram till 1900-talets jordbruksmiljö. I området finns även höga biologiska värden och en vandringsled som leder vidare upp till en toppstuga i Gallejaur naturreservat.

Historik

Välbevarade helhetsmiljöer av den här typen är mycket sällsynta i Norrbotten idag. I byn kan man se hur mark och bebyggelse har utvecklats från äldre bondekultur till vattenkraftsutbyggnadens påverkan under 1950-1960-talen. Den värdefulla skogen har nyttjats i byn till både bete, ved- och virkesuttag för husbehov.

Från nybyggarepok till skogsbruk

Den förste nybyggaren i Gallejaur hette Pehr Svensson och började uppföra sin gård 1801. Fler gjorde som han och 1800-talet blev en nybyggenas tid i Gallejaur. I inlandets bistra klimat var den soliga sydsidan av Gallejaursjön en bra plats att slå sig ner på. Små kornåkrar och potatisland togs upp på sluttningen. I skogen fanns virke och vilt att jaga och fisk från sjön bidrog till försörjningen.

Människorna i Gallejaur levde av jordbruk, jakt, fiske och så småningom skogsbruk. Att kunna hålla djur var ännu viktigare än odlingen och tillgången till hö från goda slåttermarker, som den intilliggande Bergmyran, var avgörande för överlevnaden.

I hävdade marker som denna bevaras också ett viktigt biologiskt kulturarv. Familjerna i området ägde också ofta renar som sköttes av samerna i området. Den köksträdgård, som anlades på 1920-talet av systrarna Karlssons föräldrar kan idag belysa trädgårdsodlingens historia i Norrbotten på ett levande sätt.

Bebyggelsen speglar byns utveckling

Idag finns nio gårdar i Gallejaur, med omgivande betes- och slåttermarker. De många olika byggnaderna vittnar om olika skeden i byns utveckling och gör Gallejaur till en spännande plats. Allt efter behov har hus tillkommit eller flyttats.

Här finns 1800-talets omålade timmerbyggnader med spåntak, timmerbyggnader från 1900-talets början, liksom hus med träpanel och plåttak uppförda under 1960-talet. De timrade byggnaderna dominerar och kan vittna om den långa hantverkstradition som idag är en kunskapsbank för dagens hantverkare, som efterhand varsamt restaurerar byggnaderna för eftervärlden.

Kraftstationen byggs

Under 1950-talet odlades mer mark än tidigare. Men Gallejaursjöns uppdämning inför bygget av Gallejaur kraftstation 1964 medförde stora förändringar. Vattnet steg med hela 13 meter och sjön slukade många av de bästa odlingsmarkerna, betesmarkerna och slåtterängarna. Flera hus fick flyttas. Utan tillräckligt bete och möjlighet till slåtter blev det allt svårare att driva jordbruk. Samtidigt ökade möjligheten till lönearbete, en ny tid tog vid och många av de unga valde att lämna byn.

Ett arv till eftervärlden

In i vår tid har byn Gallejaur har bebotts av släktingar till de första nybyggarna. Systrarna Greta, Lisa och Ebba Karlsson växte upp, levde och bedrev jordbruk här på ungefär samma sätt som sina föräldrar fram till 1989, och i samma byggnader. På ett unikt sätt kan Gallejaur därför vittna om de livsvillkor som rådde här från 1800-talets början ända fram till 1960-talet.

Systrarna Greta, Lisa och Ebba Karlsson föds under 1900-talets början i den då nybyggda så kallade Karlssons- gården. I den stora Anders Larsa-gården bor deras farmor och farfar. Systrarna hjälper sina föräldrar och släktingar i jordbruket och kommer att leva större delen av sina liv i Gallejaur. Tillsammans fortsätter de driva sitt eget jordbruk, sin grönsaksodling och sina djur ungefär på samma sätt som föräldrarna. De bor i var sitt hus, tar hjälp av grannarna i byn och välkomnar vissa nymodigheter som gör arbetet enklare. Men systrarna behåller allt som inte behöver förnyas och är nöjda med sitt liv som idag kan verka ålderdomligt. Samtidigt är de öppna för samhällets förändringar och följer med i tidens skeenden.

Kulturreservatet skyddas

Systrarna avvecklar jordbruket 1989. På 1990-talet flyttar de ihop i den så kallade Forslundsgården, det nyaste huset med flest bekvämligheter. Greta och Lisa avlider 1996. Ebba är ensam kvar och välkomnar tidigt Länsstyrelsens engagemang i byns bevarande. Enligt hennes önskan blir byn skyddad som kulturreservat 2008. Ebba Karlsson avlider bara några månader innan invigningen, 86 år gammal.

Informationsfilmer om Gallejaur

Tidsresan – från nybygge till folkhemstid (6:35)

Kulturreservatet Gallejaur speglar historien om Norrbottens inland. Här kan du ta del av den historien med förvaltaren Crister Lövgren som guide.

Kunskapsarvet – byggnaderna i Gallejaur (4:50)

En film om att bevara kulturarvet i Gallejaurs många byggnader. Med timmermannen Ingemar Sjölund och hantverkaren Nils Eklund.

Årets rytm - i kulturreservatet Gallejaur (5.35)

Arbetsåret i byn Gallejaur styrs än idag av årstidernas gång. Skötseln av markerna bevarar ett biologiskt kulturarv.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Detta kulturreservat är skyddat enligt 7 kap 5 miljöbalken om inskränkningar för användande av både vatten och mark. Alla föreskrifter kan du hitta i beslutet. Inom kulturreservatet är dettill exempel inte tillåtet att:

  • Göra upp eld
  • Köra skoter
  • Tälta
  • Skada kulturhistoriska byggnader eller objekt
  • Beträda besådd åker, oslagen vall eller oslagen äng.
  • Tälta eller ställa upp husvagn utanför tomtmark.
  • Bedriva täkt, schakta, borra, övertäcka, spränga, dika, dämma eller utföra liknande
    handling.
  • Plöja eller utföra annan mekanisk markbearbetning på naturlig ängs- och betesmark
  • Dika eller dikesrensa naturlig ängsmark, förutom då det är nödvändigt för traditionell hävd av siläng.
  • Gödsla, kalka eller använda kemiska bekämpningsmedel på naturlig ängs- / eller
    betesmark.
  • Bedriva skogsbruk, gallra, röja eller avverka träd eller buskar i andra fall än vad som
    anges i beslutet.
  • Riva byggnader.
  • Ta bort grunder eller odlingsrösen.
  • Ta bort gärdesgårdar eller andra hägnader.
  • Gräva upp växter utanför tomtmark.
  • Anlägga väg eller upplåta mark för camping eller husvagnsuppställning.
  • Anlägga mast, vindkraftverk eller ny luftledning.
  • Införa för trakten främmande växt- eller djurart.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRast-/övernattningsstuga Rast-/övernattningsstuga
  • Ikon förServering Servering
  • Ikon förStig Stig
  • Ikon förTillgänglighet Tillgänglighet
  • Ikon förToalett Toalett
  • Ikon förTorrdass Torrdass
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Kommun: Arvidsjaur

Sevärdhet: Bevarad bymiljö

Skyddsform: Kulturreservat

Beslut om bildande av kulturreservat: 2008-08-05

Diarienummer: 435-17183-2002

Storlek: 103,5 ha

Förvaltare: Länsstyrelsen i Norrbottens län

Aktiviteter idag: Föreningen Gallijar-Järvlia Kulturbygdsförening driver verksamheten i Gallejaur med guidning, café, utställningar, övernattning och olika arrangemang. På uppdrag av Länsstyrelsen sköter även föreningen kulturreservatets byggnader och marker.

Hitta hit

Gallejaur ligger cirka 15 km sydväst om Glommersträsk i Arvidsjaurs kommun. Från riksväg 95, ta avfart sydväst in på länsväg 365 mot Norsjö. Efter 8,8 km, ta avfart sydväst in på väg 517 mot Gallejaur. Efter 850 meter, fortsätt sydost in på väg 920 mot Gallejaur. Efter 8 km, sväng av nordöst till parkeringsplats och informationsbyggnad.

Karta

Kontakt