Laestadiuspörtet

Laestadiuspörtet I Pajala.

Laestadiuspörtet är byggnadsminne på grund av den historiska kopplingen till Lars Levi Laestadius, berömd för sin gärning som prost, förkunnare, och grundare av den kyrkliga rörelsen Laestadianismen.

I den enkla stugan bodde Lars Levi Laestadius och hans familj från 1854 fram till hans död 1861, då änkan Brita Katarina ensam bodde kvar. Laestadius var predikant och nykterhetskämpe och bodde i under de sista åren av sitt liv. Stugan är en enkel timmerbyggnad invid Pajala prästgård och kyrka, en så kallad parstuga med en mjölkbod i ena gaveln. Spår i timringen tyder på att den uppförts under 1700-talet.

Tanken var att familjen skulle flytta in i en ny prästgård intill kyrkan, som dock inte stod färdig förrän ett halvår efter Laestadius död. Församlingsborna fick ta ett sista farväl av sin prost i den ofärdiga prästgården, där han lades på lit-de-parade.

Både Laestadiuspörtet och prästgården ingår idag i byggnadsminnet och fungerar som museum. I prästgården är enbart exteriören skyddad, dess fasader är präglade av Tornedalens byggnadstradition.

Laestadianismens trosinriktning inom Svenska kyrkan var en väckelserörelse som fick stor spridning under 1800-talet över norra Sverige, Norge och Finland. Avståndstagandet från allt bruk av alkohol fick stor betydelse för många. Rörelsen utvecklades i olika riktningar och finns kvar på många håll än idag.

Besök Laestadiuspörtet i Pajala

Idag är Laestadiuspörtet tillsammans med prästgården tillgängligt för besökare och fungerar som museum över Laestadius liv och gärning. Svenska kyrkan med stöd av Pajala kommun driver museet. Guidadevisningar kan bokas via Pajala pastorsexpedition.

Skyddsföreskrifter

Byggnaderna(1-2) får inte rivas, flyttas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
Ingrepp får inte göras i Laestadiuspörtets (1) stomme.
Byggnadens (1) planlösning får inte förändras. Ingrepp i eller ändring av byggnadens fasta inredning, dörrblad, lister, golv, tak får inte göras.
Byggnaderna (1-2) ska underhållas så att de inte förfaller. Yttre vård- och underhållsarbeten ska utföras med material och metoder som är anpassade till respektive byggnads egenart, för (1) gäller detta även invändigt.
Det omkringliggande skyddsområdet får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt förändras. Området ska hållas öppet och i ett sådant skick att anläggningens utseende och karaktär inte förvanskas.
Vid förändring av exteriören på den röda ekonomilängan inom skyddsområdet, som är en betydelsefull del i gårdsmiljöns symmetri, ska åtgärderna anpassas till miljön. Samråd ska ske med länsstyrelsen.