Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet

Vill du lära dig mer om hur du kan ta vara på odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Du kan få råd och stöd inom flera områden

I odlingslandskapet finns vårt lands artrikaste miljöer. Här finns också kulturspåren från sextusen år av jordbrukande. Blomstrande slåtterängar, vackra enebackar och öppna strandängar. Det stora antalet arter finns där för att den näringsfattiga
marken hålls öppen genom återkommande bete och slåtter. Förutom många blommande växter finns där också en stor mångfald av insekter, fåglar, svampar och lavar.

Vill du hjälpa till att bevara natur- och kulturvärden? Då kan du få tips och hjälp genom våra projekt:

Vill du lära dig mer om hur du kan ta vara på odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Vårt mål är att de biologiska och kulturhistoriska värden som
finns i landskapet idag tas om hand med bra skötselåtgärder.

Våra aktiviteter vänder sig till dig som är lantbrukare, markägare med jordbruksmark eller som på annat sätt deltar i skötseln av odlingslandskapet. Vi anordnar kurser, fältvandringar och personlig rådgivning ute på gårdarna. Vi kan också medverka vid träffar som arrangeras lokalt.

Våra kurser

Länsstyrelsen erbjuder kurser och fältvandringar med fokus på odlingslandskapets natur- och kulturvärden och dess skötsel. Vi vill bidra till att du kan driva ditt företag med god ekonomi och hög djurvälfärd samtidigt som du bidrar till att miljömålen uppfylls. Håll dig uppdaterad om vårt kursutbud och andra aktiviteter genom att prenumerera på tidningen Jordbiten eller titta i vår kalenderlänk till annan webbplats.

Rådgivning på din gård

Länsstyrelsen erbjuder rådgivning om vad du kan göra för odlingslandskapets natur- och kulturvärden på din gård. Rådgivningen anpassas efter dina frågor och funderingar. De flesta rådgivningar omfattar ett besök på gården.

Har du förslag på aktiviteter?

Har du önskemål om specifika kurser eller fältvandringar? Vill din organisation ha information om odlingslandskapet? Vi genomför även aktiviteter i samarbete med andra organisationer. Hör gärna av dig med dina önskemål.

Om projektet

Projektet ”Ett rikt odlingslandskap” drivs med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Målet är att de biologiska och kulturhistoriska värden som finns i landskapet idag ska tas om hand med bra skötselåtgärder. Projektet vill:

  • öka den biologiska mångfalden och stärka kulturvärden i odlingslandskapet
  • utveckla en fungerande grön infrastruktur i landskapet
  • bevara och synliggöra kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet
  • öka kunskapen om natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.

Kontakt

Marina Bengtsson
010-224 56 07

Ingvar Claesson
010-224 52 50

Lars Johansson
010-224 53 61

Christer Ivarsson
010-224 53 41

Ann-Charlott Hajdu-Rafis
010-224 56 06

Karin Persson
010-224 56 01

Kaisa Carlgren
010-224 56 54

Anna Simonsson
010-224 53 54

Jonas Andersson
010-224 56 87

Under perioden 2016 till 2019 är Länsstyrelsen delaktiga i projekt HNV-Link. Projektets fokus är att utveckla idéer som bidrar till positiva miljöeffekter
för natur, jordbruksföretag och samhället i stort.

Projektets fokus ligger på innovationer som leder till att de positiva
miljöeffekterna från HNV-jordbruksföretag och samhällen ökar ytterligare.
Innovationerna ska även bidra till att den sociala och ekonomiska situationen
hos företagen och samhället påverkas i positiv riktning.

Tio så kallade Learning Areas, lärområden, kommer att användas för att
utvärdera vilka typer av innovationer som finns, eller som fattas, inom både
tekniska, kommersiella, sociala och institutionella områden. Det finns en
ambitiös plan för spridning av information som ska engagera och föra samman
grupper av jordbrukare, forskare och andra aktörer inom och mellan de tio
lärområdena. Länsstyrelsen är ansvarig för Sveriges lärområde och detta kommer bestå av att urval av kommuner i Västra Götalands län.

Flera inplanerade aktiviteter

Projektet kommer genomföra en rad konkreta aktiviteter, bland annat:

  • Ordna utbytesbesök mellan olika lärområden, något som brukar vara efterfrågat av exempelvis  jordbrukare.
  • Sammanställa en ”atlas” över HNV-innovationer som identifierats i de tio lärområdena.
  • Vara värd för en innovationsmässa för att främja utbyte av kunskap.
  • Identifiera befintligt undervisningsmaterial och sprida HNV-konceptet, dess utmaningar och möjligheter till lärare och studenter.

Kort fakta om projektet:

  • Start i april 2016
  • Totalbudget på 2,2 miljoner euro
  • Löper över tre år
  • Finansieras genom Horizon 2020 research and innovations program under Grant Agreement No. 696391

Namnet HNV-Link står för High Nature Value farming: Learning, Innovation and Knowledge. Projektgruppen består av ett 13-partnersnätverk som växte fram ur en EIP Focus Grupp inom HNV farming.

Hör några röster från personer som deltog på det avslutande mötet för HNV-link:

Youtube: Regionalt möte HNV-linklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Youtube: Regional meeting HNV-link, english versionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vill du veta mer

På projektets webbplats HNV-Link kan läsa merlänk till annan webbplats, webbplatsen är på engelska. Om du vill få uppdateringar och följa projektet kan du kontakta HNV-Link:s kommunikatör Irina Herzon herzon@mappi.helsinki.fi (på engelska) eller kontaktpersonen för Sveriges lärområde Lars Johansson lars.johansson@lansstyrelsen.se.

HNV-Link Coordinator:

Institut Agronomique Mediterrannéen de Montpellier (CIHEAM-IAMM) - France

HNV-Link LINK Partners:

European Forum on Nature Conservation and Pastoralism (EFNCP) - United Kingdom

University of Evora, Instituto de Ciências Agrárias e Ambientais Mediterrânicas
– Portugal

University of Agricultural Sciences and Veterinary Medicine of Cluj Napoca –
Romania

Society for Territorial and Environmental Prosperity (STEP) – Bulgaria

County Administrative Board of Västra Götaland – Sweden

Application des Sciences de l‘Action (AScA) – France

Sligo Institute of Technology, Department of Environmental Science – Ireland

University of Thessaly, Department of planning and regional development –
Greece

University of Helsinki. Department of Agricultural Sciences – Finland

Local action group LAG 5 – Croatia

Conservatoire d’Espaces Naturels Languedoc-Roussillon – France

Fundación Entretantos – Spain

Kontakt

Lars Johansson
010-224 53 61

Har du betesdjur eller tillgång till naturbetesmark? Eller är du blivande nötköttsproducent? Vill du veta mer om möjligheter i naturbetesproduktionen som ger en bättre lönsamhet? Då är du varmt välkommen att delta i projekt Nötköttsproduktion på naturbetesmark!

För dig som deltar erbjuds både företagscirklar, rådgivningar och fördjupningskurser. Vi tittar även på olika exempel på nötköttsproduktion där djuren betar naturbetesmarker för att hitta lösningar för en hållbar nötköttsproduktion. Vi tar exempelvis upp:

  • Betesstrategier som ger rätt djur på rätt plats
  • Rationella skötselsystem med en rimlig arbetsåtgång
  • Rationella stängsel och lösningar för transport av djur
  • Anpassad skötsel för ökad biologisk mångfald
  • Möjlighet att granska produktionsinriktning med hjälp av gårdsanpassade bidragskalkyler som väger in dina naturbetesmarker

Vårt kursutbud och andra aktiviteter hittar du i vår kalender

Utnyttja resurser på bästa sätt

En långsiktigt hållbar produktion är resurseffektiv. Det handlar inte om att pressa upp avkastningen till varje pris. Snarare handlar det om att utnyttja de resurser som finns till hands på bästa sätt. Naturgivna förutsättningar så väl som till exempel byggnader och din egen tid. Naturbetesmarken är en resurs för dig som nötköttsproducent och betesdjuren är en resurs för naturbetesmarker.

Dags att vända trenden

Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald. Idag återstår bara tio procent av arealen som fanns för hundra år sedan. Vi förlorar betesmarksareal i länet genom igenväxning. Färre betesmarker minskar den biologiska mångfalden i landskapet. Många artrika betesmarker har en historia som slåtterängar. Därför finns det många arter i naturbetesmarker som behöver en anpassad skötsel. Då hinner de blomma och sprida frön.

Samtidigt som jordbruksmark läggs ner finns det en ökad efterfrågan hos konsumenter på svenskt nötkött med god produktkvalitet. En åtgärd som kan vända den trenden är att visa på värdet av en fortsatt betesdrift med nötkreatur på naturbetesmark.

Om projektet

Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, Sveriges Landsbygdsprogram och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det innebär 3,25 miljoner kronor satsas för att stimulera nötköttsproduktion på naturbetesmark i Västra Götaland. Syftet är att öka företagens konkurrenskraft och samtidigt bidra till miljömålet Ett rikt odlingslandskap och bevarande av biologisk mångfald.

Slutrapport för miljöprojektet Nötköttsproduktion med fokus på naturbete och biologisk mångfaldPDF

Kontakt

Vill du veta mer om nötköttsproduktion på betesmark får du gärna kontakta oss:

Kontakt på Länsstyrelsen
Christer Ivarsson
010-224 53 41

Elin Dalemar
010-224 53 13

Karin Persson
010-224 56 01

Kontakt på SLU
Institutionen för husdjurens
miljö och hälsa
Karl-Ivar Kumm
0511-67256
karl-ivar.kumm@slu.se

Länsstyrelserna har under åren 2018-2020 fått 30 miljoner kronor i en extra satsning för information och demonstrationsåtgärder inom ämnesområdet skötsel av ängs- och betesmarker – nätverk, samverkan och nya metoder. Målet är att skapa förutsättningar för och öka kunskapen kring skötsel av ängs- och betesmarker i områden där brist på betesdjur är en sannolik orsak till att marker riskerar att växa igen.

Skötselmetoder

För att kunna bevara och utveckla ängs- och betesmarker samtidigt som antalet betande djur minskar kan det krävas olika typer av skötselmetoder. Det kan handla om mer extensivt bete, att befintliga betesdjur flyttas från vall till naturbete, alternativa betesdjur, kompletterande skötsel som bränning och slåtter, olika skötselmetoder över tid (till exempel att marken betas vartannat år och slås vartannat), alternativa maskinella metoder och teknik för slåtter med mera.

Samverkan

I arbetet ingår även att skapa lokala nätverk mellan olika aktörer som kan ha nytta av att samarbeta med varandra för att bevara och öka arealen ängs- och betesmarker. Det kan till exempel handla om att hitta samverkansformer mellan djurhållare, fastighetsägare utan djur och maskinstallar.

Satsningen samordnas nationellt men varje länsstyrelse har egna prioriteringar som länssamordnaren kan informera om. Kontakta gärna samordnaren i ditt län eller den nationella samordnaren med eventuella frågor, tips eller idéer!

Länssamordnare/kontaktperson:

Blekinge
Sofia K Persson
sofia.k.persson@lansstyrelsen.se

Dalarna
Märta Ohlsson
marta.ohlsson@lansstyrelsen.se

Gotland
Gunilla Lexell
gunilla.lexell@lansstyrelsen.se

Gävleborg
Johan Färlin
johan.farlin@lansstyrelsen.se

Halland
Annika Lindén
annica.linden@lansstyrelsen.se

Jämtland
Ninni Nordlund
ninni.nordlund@lansstyrelsen.se

Jönköping
Jenny Knutsson
jenny.knutsson@lansstyrelsen.se

Kalmar
Dennis Ljungström
dennis.ljungstrom@lansstyrelsen.se

Kronoberg
Maria Sjöberg
maria.t.sjoberg@lansstyrelsen.se

Norrbotten
Sara Borgström
sara.borgstrom@lansstyrelsen.se

Skåne
Anna Stenberg
anna.stenberg@lansstyrelsen.se

Stockholm
Ylva Berry
ylva.berry@lansstyrelsen.se

Södermanland
Ulrika Hägertorp
ulrika.hagertorp@lansstyrelsen.se

Uppsala
Asnaketch Woldetensaye
asnaketch.woldetensaye@lansstyrelsen.se

Värmland
Sofie Eriksson
sofie.eriksson@lansstyrelsen.se

Västerbotten
Hanna Lindgren
hanna.lindgren@lansstyrelsen.se

Västernorrland
Magnus Jensen
magnus.jensen@lansstyrelsen.se

Västmanland
Julia Carlsson
julia.carlsson@lansstyrelsen.se

Västra Götaland
Lars Johansson
lars.johansson@lansstyrelsen.se

Örebro
Ida Lilja
ida.lilja@lansstyrelsen.se

Östergötland
Lina Britse
lina.britse@lansstyrelsen.se

Nationell samordning
Marina Bengtsson
marina.bengtsson@lansstyrelsen.se


Hur vill jag bruka min gård på kort och lång sikt? Vilka infallsvinklar är intressanta att väga in när jag tar dessa beslut? Behöver jag samarbetspartners för att nå mina mål? Frågorna är många, men det finns bra arbetssätt att ta sig an dem.

En bra metod kan vara att bjuda in exempelvis grannar, djurhållare och myndigheter till dialog. Kort sagt, alla som kan bidra till att hitta gemensamma framtidsmål och intressanta lösningar.

Det finns fyra begrepp som kan användas för att effektivisera dialogen:

  1. Värden. Vilka perspektiv tycker deltagarna i gruppen behöver belysas för att förstå varandra och för att bygga grunden för att hitta gemensamma mål?
  2. Brukande. Hur vill jag använda olika ytor? Vilka markanvändningar kan stärka de värden jag tycker är viktiga?
  3. Åtgärder. Vilka åtgärder behövs på kort och lång sikt för att nå målen?
  4. Medel. Vilka olika former av stöttning finns för att nå målen? Det kan handla om ekonomiska medel som hanteras av olika myndigheter, projektmedel från olika fonder eller andra resurser som exempelvis utbildningar eller rådgivning.

Klockan underlättar processen

Det finns en tankemodell som gruppen kan använda för att alla lättare ska få en överblick över hur processen rör sig framåt. Modellen kallas klockan och innebär att alla frågeställningar som lyfts inom gruppen kommer att diskuteras, men att det görs i effektiv turordning. Från det att deltagarna i gruppen träffas för första gången till det att man hittar gemensamma mål och tar beslut om hur man uppnår dessa brukar ofta klockan snurrat flera varv. För varje varv blir dialogen mer detaljerad. I de allra flesta fall leder det slutligen till att gruppen har ett så pass bra underlag att den kan ta beslut om ett antal åtgärder som ska genomföras.

Illustration: pilar formar en rund cirkel med ett flöde mellan 1.Värden 2.Brukande 3.Åtgärder och 4.Medel

Naturbruksplanens roll

Komplexa frågor som diskuteras i grupp kan vara utmanande att dokumentera på ett effektivt och överskådligt sätt. Här kan verktyget Naturbruksplan vara till hjälp. Naturbruksplanen består av kartmaterial och kan ses som skelettet i den dialog som pågår i gruppen. Varje steg i klockan illustreras med hjälp av kartor som sammanfattar alla frågor som gruppen diskuterar.

  1. Värden. Kvalitén på varje delyta, för varje perspektiv, illustreras med en färgskala. Både utifrån nuvarande markanvändning och utifrån att denna markanvändning pågått en tid framåt, i normalfallet tio år. På samma vis illustreras hur varje perspektiv påverkas om man istället väljer en annan markanvändning, både idag och i ett framtidsscenario.
  2. Brukande. Både historisk, nutida och förslag på framtida markanvändning illustreras för respektive delyta.
  3. Åtgärder. Förslag på åtgärder på kort och lång sikt illustreras för varje delyta.
  4. Medel. Kartmaterialet visualiserar vilka olika former av medel, exempelvis ekonomiska, som finns tillgängliga per delyta för att nå uppsatta mål.

Projekten bakom metoden

Arbetsmetoden och Naturbruksplanerna har utvecklats i en rad projekt mellan 2007 och 2019. Ett initialt syfte var att få fler naturbetesmarker i Fyrbodalsområdet betade. Där träffades olika intressenter i grupper och samtalade om alla typer av perspektiv, såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga. Resultatet från arbetet i grupperna var framgångsrikt, och har bland annat bidragit till att 500 hektar naturbetesmark restaurerats samt ett antal befintliga djurbesättningar har utökats och några nya har startat.

Det senaste projektet har handlat om att utveckla tekniken bakom Naturbruksplanerna för att göra dem så bra som möjligt. Därmed kan nu arbetet med att ta fram en Naturbruksplan till 100 procent göras digitalt. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Landsbygdsprogrammet och genom medfinansiering från Skogssällskapet.

Kontakt

Lars Johansson
010-224 53 61

Vill du veta mera om hur du kan sköta jordkällare och ängar, restaurera betesmarker eller hamla träd? Då kanske du kan ha nytta av våra skötselråd:

Landskapet är ett resultat av människans brukande av markerna under flera tusen år. Det har förändrats i takt med samhälleliga förändringar som till exempel tekniska utveckling och befolkningsutveckling. I odlingslandskapet kan vi idag se spåren av tidigare generationers arbete. Här finns många fornlämningar, till exempel gånggrifter som var de första jordbrukarnas gravar. Senare spår av historisk markanvändning är exempelvis fossil åker, odlingsrösen, stenmurar, diken och ekonomibyggnader.

Träd med historia

Odlingslandskapet är också de gamla trädens landskap. Här finns grova hagmarksträd med stora, breda kronor som visar att de vuxit i en öppen solbelyst miljö, ibland i flera hundra år. Tillsammans med torpens kvarstående fruktträd och de hamlade lövträden är dessa träd ett levande kulturarv, värt stor omsorg.

Odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer har en historia att berätta. När vi känner till den ökar intresset, hänsynen och viljan att sköta landskapet.

Landskap i förändring

Förändrade brukningsmetoder har gett ett allt mer storskaligt landskap under 1900-talet. Åker och skog har ökat och många natur- och kulturmiljöer har gått förlorade. De som är kvar har blivit allt mer glest utspridda. Det har skapat stora problem för många arter som är beroende av ett mer varierat åkerlandskap. Ett exempel är pollinatörer som vildbin och humlor som minskat bland annat för att det är allt längre till blomrika kantzoner och bryn i slättlandskapet. Det har också inneburit att jordbruksmark övergetts. Om kulturspåren växer igen finns det risk att de kan rasa samman eller försvinna helt. Igenväxning av odlingslandskapet är ett problem som engagerar många.

Vill du veta mera om hur du kan sköta jordkällare, restaurera betesmarker eller hamla träd? Här hittar du mer information som beskriver hur du kan göra:

Länge leve jordkällarenPDF

Fodervärde i våtängsvegetationPDF

Hamla dina träd, så här gör du!PDF

Skötselinformation ängsvallPDF

Mosaikbetesmarker - ett verktyg för mångfaldPDF

Restaurera betesmarkPDF

Skötsel av naturbetenPDF

Slåtterängen - återskapa vår artrikaste miljöPDF

Stora leverflundranPDF

Vill du vara med i betesförmedlingen?

Söker du mark eller betesdjur? Då kan du anmäla dig till betesförmedlingen. Du som har djur kan hitta bete till dina djur och du som har mark kan få djur som betar till den.

Naturliga ängs- och betesmarker är bland de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. Länsstyrelsen vill underlätta för djur- och markägare att hitta varandra.

Betesförmedling

Kontakter och aktiviteter för ängsskötsel

Länsstyrelsen vill underlätta kontakter mellan er som är intresserade av ängsmark. Vi vill bidra till att fler ängar sköts och sprida erfarenhet om skötsel av slåtterängar. Det återstår få slåtterängar idag jämfört med tidigare och därför är det viktigt att se till att skötseln av ängsmark fortsätter. 

Vad är en äng?

En äng är ogödslad och har inte såtts in med främmande arter. Ängar som skötts traditionsenligt under en lång tid är ofta mycket artrika på olika örter och gräs. Slåttern gör dessutom att dessa marker hinner blomma och det gör att många insekter trivs i dessa miljöer.

Två personer jobbar ute på en äng med ängsskötsel.

Inspiration, kunskap och samverkan

Vi vill se till att fler får del av den kunskap om slåtterängar som många ängsskötare har. På så sätt kan vi säkra att ängarna sköts även framöver. Vi vill också bidra till mer samverkan och nätverk inom ängsskötsel.

Din förening kanske vill ha hjälp med skötsel av ängen eller dela med sig av kunskap? Då får ni gärna sprida information om era aktiviteter via denna sida. Du som vill lära dig mer om ängar och slåtterarbete, passa på att hjälpa till och träffa andra ängsskötare och naturintresserade.

Aktiviteter inom Alingsås lierade ängsgrupplänk till annan webbplats

Aktiviteter inom Vara Naturskyddsföreninglänk till annan webbplats

Aktiviteter inom Lidköpings Naturskyddsföreninglänk till annan webbplats

Kontakt

Har du information du vill dela?
Kontakta Marina Bengtsson via e-post till marina.bengtsson@lansstyrelsen.se eller på telefon 010-224 56 07.

Nominera årets slåtterängsskötare 2020

För att uppmärksamma de personer och föreningar som gör ett enormt arbete och sporra till fortsatta insatser kommer Länsstyrelsen även i år att dela ut ett hederspris för insatser för en av länets slåtterängar. Nu finns möjlighet att nominera Årets slåtterängsskötare.

Du är välkommen att nominera enskilda personer, familjer eller föreningar som tar hand om en äng. Skicka ditt förslag med din motivering till landsbygd.vastragotaland@lansstyrelsen.se senast 30 mars.

Nomineringen ska innehålla:

Gula slåttergubbar på en grönskande äng.

Slåttergubbarna står tätt i ängen. Foto: Ingvar Claesson

  • Din kandidats namn och vilken äng det gäller
  • Din motivering
  • Kontaktuppgifter till dig

En referensgrupp med representanter för länets Hembygdsförbund och Naturskyddsföreningen kommer att delta när årets slåtterängsskötare 2020 utses.

Slåtterängar är mycket artrika och har ett stort biologiskt värde. De är också levande kulturhistoria och en viktig del av kulturarvet. Det behövs en årlig arbetsinsats för att inte ängsblommorna ska konkurreras ut och försvinna och ängarna är därför helt beroende av att någon sköter dem. Det är tack vare enskilda personer och föreningars årliga insatser som det fortfarande finns slåtterängar kvar i länet.

- För att uppmärksamma det viktiga arbetet med slåtterängar och sporra till fortsatta insatser har Länsstyrelsen tagit initiativ till utmärkelsen Årets slåtterängsskötare, säger Karin Persson, rådgivare på Länsstyrelsen.

Slåtterängar bidrar till miljömål

Länsstyrelsen arbetar för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Projektet med samma namn, Ett rikt odlingslandskap, vill visa på bra åtgärder som den som sköter jordbruksmark kan göra. Att sköta en slåtteräng bidrar till flera av preciseringarna för miljökvalitetsmålet.

Arealen slåtteräng har minskat drastiskt under 1900-talet i Västra Götalands län och i Sverige. Idag har nästan alla tidigare slåtterängar odlats upp, planterats med skog eller sköts som betesmark. Slåtterängen är den mark som förr gav vinterfoder till bondens djur. Ängarna blev magra, solbelysta och biologiskt rika genom den traditionella skötseln. Många växter, svampar och djur trivs just där. De kvarvarande ängarna är också vår levande kulturhistoria. Den årliga arbetsinsatsen måste ske för att värdena i ängen ska finnas kvar.  

Frågor om Årets slåtterängsskötare kan ställas till Karin Persson.
Telefon 010-224 56 01 eller e-post karin.h.persson@lansstyrelsen.se.

Följ oss på Twitter

Följ oss på Facebook

Stöd från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling

Flera av Länsstyrelsen i Västra Götalands läns projekt drivs med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Insatserna ska stötta länets regionala miljöarbete för att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Här ingår även åtgärder som ska bidra till att uppnå miljömålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.

Logotyp för EU:s jordbruksfond

Kontakt