Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet
Vill du lära dig mer om hur du kan ta vara på odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Du kan få råd och stöd inom flera områden
I odlingslandskapet finns vårt lands artrikaste miljöer. Här finns också kulturspåren från sextusen år av jordbrukande. Blomstrande slåtterängar, vackra enebackar och öppna strandängar. Det stora antalet arter finns där för att den näringsfattiga
marken hålls öppen genom återkommande bete och slåtter. Förutom många blommande växter finns där också en stor mångfald av insekter, fåglar, svampar och lavar.
Vill du hjälpa till att bevara natur- och kulturvärden? Då kan du få tips och hjälp genom våra projekt:
Vill du lära dig mer om hur du kan ta vara på odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Vårt mål är att de biologiska och kulturhistoriska värden som
finns i landskapet idag tas om hand med bra skötselåtgärder.
Våra aktiviteter vänder sig till dig som är lantbrukare, markägare med jordbruksmark eller som på annat sätt deltar i skötseln av odlingslandskapet. Vi anordnar kurser, fältvandringar och personlig rådgivning ute på gårdarna. Vi kan också medverka vid träffar som arrangeras lokalt.
Våra kurser
Länsstyrelsen erbjuder kurser och fältvandringar med fokus på odlingslandskapets natur- och kulturvärden och dess skötsel. Vi vill bidra till att du kan driva ditt företag med god ekonomi och hög djurvälfärd samtidigt som du bidrar till att miljömålen uppfylls. Håll dig uppdaterad om vårt kursutbud och andra aktiviteter genom att prenumerera på tidningen Jordbiten eller titta i vår kalender.
Kursutbud och aktiviteter i vår kalender
Länk till annan webbplats.
Rådgivning på din gård
Länsstyrelsen erbjuder rådgivning om vad du kan göra för odlingslandskapets natur- och kulturvärden på din gård. Rådgivningen anpassas efter dina frågor och funderingar. De flesta rådgivningar omfattar ett besök på gården.
Har du förslag på aktiviteter?
Har du önskemål om specifika kurser eller fältvandringar? Vill din organisation ha information om odlingslandskapet? Vi genomför även aktiviteter i samarbete med andra organisationer. Hör gärna av dig med dina önskemål.
Om projektet
Projektet ”Ett rikt odlingslandskap” drivs med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Målet är att de biologiska och kulturhistoriska värden som finns i landskapet idag ska tas om hand med bra skötselåtgärder. Projektet vill:
- öka den biologiska mångfalden och stärka kulturvärden i odlingslandskapet
- utveckla en fungerande grön infrastruktur i landskapet
- bevara och synliggöra kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet
- öka kunskapen om natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.
Kontakt
Lars Johansson
010-224 53 61
Christer Ivarsson
010-224 53 41
Karin Persson
010-224 56 01
Lina Anhby
010-224 52 99
Kaisa Carlgren
010-224 56 54
Ann-Charlott Hajdu-Rafis
010-224 56 06
Ingvar Claesson
010-224 52 50
Nina Dolk Fröjd
010-224 52 45
Länsstyrelserna har under åren 2018-2020 fått 30 miljoner kronor i en extra satsning för information och demonstrationsåtgärder inom ämnesområdet skötsel av ängs- och betesmarker – nätverk, samverkan och nya metoder. Målet är att skapa förutsättningar för och öka kunskapen kring skötsel av ängs- och betesmarker i områden där brist på betesdjur är en sannolik orsak till att marker riskerar att växa igen. Satsningen har förlängts efter 2020 i flera län och fortsätter i olika omfattning.
Skötselmetoder
För att kunna bevara och utveckla ängs- och betesmarker samtidigt som antalet betande djur minskar kan det krävas olika typer av skötselmetoder. Det kan handla om mer extensivt bete, att befintliga betesdjur flyttas från vall till naturbete, alternativa betesdjur, kompletterande skötsel som bränning och slåtter, olika skötselmetoder över tid (till exempel att marken betas vartannat år och slås vartannat), alternativa maskinella metoder och teknik för slåtter med mera.
Naturvårdsbränning kan också användas som en metod för att förbättra betet i betesmarker och göra slåtterängarna mer lättskötta. Bränningen bör i första hand ses som ett komplement till bete och slåtter. Bränning ska främst göras på magra marker där det finns chans att de mest brandgynnade arterna kan växa, som backsippa och slåttergubbe.
Samverkan
I arbetet ingår även att skapa lokala nätverk mellan olika aktörer som kan ha nytta av att samarbeta med varandra för att bevara och öka arealen ängs- och betesmarker. Det kan till exempel handla om att hitta samverkansformer mellan djurhållare, fastighetsägare utan djur och maskinstallar.
Satsningen samordnas nationellt men varje länsstyrelse har egna prioriteringar som länssamordnaren kan informera om. Kontakta gärna samordnaren i ditt län eller den nationella samordnaren med eventuella frågor, tips eller idéer!
Länssamordnare/kontaktperson:
Blekinge
Sofia K Persson
sofia.k.persson@lansstyrelsen.se
Dalarna
Sarah Lagerberg
sarah.lagerberg@lansstyrelsen.se
Gotland
Gunilla Lexell
gunilla.lexell@lansstyrelsen.se
Gävleborg
Anders S Johansson
anders.s.Johansson@lansstyrelsen.se
Halland
Annika Lindén
annica.linden@lansstyrelsen.se
Jämtland
Ninni Nordlund
ninni.nordlund@lansstyrelsen.se
Jönköping
Johanna Petersson
johanna.petersson@lansstyrelsen.se
Kalmar
Dennis Ljungström
dennis.ljungstrom@lansstyrelsen.se
Kronoberg
Malin Fernholm
Malin.Fernholm@lansstyrelsen.se
Norrbotten
Sara Borgström
sara.borgstrom@lansstyrelsen.se
Skåne
Anna Stenberg
anna.stenberg@lansstyrelsen.se
Stockholm
Ylva Berry
ylva.berry@lansstyrelsen.se
Södermanland
Malin Almquist
malin.almquist@lansstyrelsen.se
Uppsala
Asnaketch Woldetensaye
asnaketch.woldetensaye@lansstyrelsen.se
Värmland
Åsa Enefalk
asa.enefalk@lansstyrelsen.se
Västerbotten
Hanna Lindgren
hanna.lindgren@lansstyrelsen.se
Västernorrland
Anna Tjell
anna.tjell@lansstyrelsen.se
Västmanland
Julia Carlsson
julia.carlsson@lansstyrelsen.se
Västra Götaland
Lars Johansson
lars.johansson@lansstyrelsen.se
Örebro
Ida Lilja
ida.lilja@lansstyrelsen.se
Östergötland
Linnea Barrefelt
linnea.barrefelt@lansstyrelsen.se
Nationell samordning
Karin Persson
karin.h.persson@lansstyrelsen.se
Hur vill jag bruka min gård på kort och lång sikt? Vilka infallsvinklar är intressanta att väga in när jag tar dessa beslut? Behöver jag samarbetspartners för att nå mina mål? Frågorna är många, men det finns bra arbetssätt att ta sig an dem.
En bra metod kan vara att bjuda in exempelvis grannar, djurhållare och myndigheter till dialog. Kort sagt, alla som kan bidra till att hitta gemensamma framtidsmål och intressanta lösningar.
Det finns fyra begrepp som kan användas för att effektivisera dialogen:
- Värden. Vilka perspektiv tycker deltagarna i gruppen behöver belysas för att förstå varandra och för att bygga grunden för att hitta gemensamma mål?
- Brukande. Hur vill jag använda olika ytor? Vilka markanvändningar kan stärka de värden jag tycker är viktiga?
- Åtgärder. Vilka åtgärder behövs på kort och lång sikt för att nå målen?
- Medel. Vilka olika former av stöttning finns för att nå målen? Det kan handla om ekonomiska medel som hanteras av olika myndigheter, projektmedel från olika fonder eller andra resurser som exempelvis utbildningar eller rådgivning.
Klockan underlättar processen
Det finns en tankemodell som gruppen kan använda för att alla lättare ska få en överblick över hur processen rör sig framåt. Modellen kallas klockan och innebär att alla frågeställningar som lyfts inom gruppen kommer att diskuteras, men att det görs i effektiv turordning. Från det att deltagarna i gruppen träffas för första gången till det att man hittar gemensamma mål och tar beslut om hur man uppnår dessa brukar ofta klockan snurrat flera varv. För varje varv blir dialogen mer detaljerad. I de allra flesta fall leder det slutligen till att gruppen har ett så pass bra underlag att den kan ta beslut om ett antal åtgärder som ska genomföras.
Naturbruksplanens roll
Komplexa frågor som diskuteras i grupp kan vara utmanande att dokumentera på ett effektivt och överskådligt sätt. Här kan verktyget Naturbruksplan vara till hjälp. Naturbruksplanen består av kartmaterial och kan ses som skelettet i den dialog som pågår i gruppen. Varje steg i klockan illustreras med hjälp av kartor som sammanfattar alla frågor som gruppen diskuterar.
- Värden. Kvalitén på varje delyta, för varje perspektiv, illustreras med en färgskala. Både utifrån nuvarande markanvändning och utifrån att denna markanvändning pågått en tid framåt, i normalfallet tio år. På samma vis illustreras hur varje perspektiv påverkas om man istället väljer en annan markanvändning, både idag och i ett framtidsscenario.
- Brukande. Både historisk, nutida och förslag på framtida markanvändning illustreras för respektive delyta.
- Åtgärder. Förslag på åtgärder på kort och lång sikt illustreras för varje delyta.
- Medel. Kartmaterialet visualiserar vilka olika former av medel, exempelvis ekonomiska, som finns tillgängliga per delyta för att nå uppsatta mål.
Projekten bakom metoden
Arbetsmetoden och Naturbruksplanerna har utvecklats i en rad projekt mellan 2007 och 2019. Ett initialt syfte var att få fler naturbetesmarker i Fyrbodalsområdet betade. Där träffades olika intressenter i grupper och samtalade om alla typer av perspektiv, såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga. Resultatet från arbetet i grupperna var framgångsrikt, och har bland annat bidragit till att 500 hektar naturbetesmark restaurerats samt ett antal befintliga djurbesättningar har utökats och några nya har startat.
Det senaste projektet har handlat om att utveckla tekniken bakom Naturbruksplanerna för att göra dem så bra som möjligt. Därmed kan nu arbetet med att ta fram en Naturbruksplan till 100 procent göras digitalt. Projektet har finansierats med hjälp av medel från Landsbygdsprogrammet och genom medfinansiering från Skogssällskapet.
Kontakt
Lars Johansson
010-224 53 61
Vill du veta mera om hur du kan sköta jordkällare och ängar, restaurera betesmarker eller hamla träd? Då kanske du kan ha nytta av våra skötselråd:
Landskapet är ett resultat av människans brukande av markerna under flera tusen år. Det har förändrats i takt med samhälleliga förändringar som till exempel tekniska utveckling och befolkningsutveckling. I odlingslandskapet kan vi idag se spåren av tidigare generationers arbete. Här finns många fornlämningar, till exempel gånggrifter som var de första jordbrukarnas gravar. Senare spår av historisk markanvändning är exempelvis fossil åker, odlingsrösen, stenmurar, diken och ekonomibyggnader.
Träd med historia
Odlingslandskapet är också de gamla trädens landskap. Här finns grova hagmarksträd med stora, breda kronor som visar att de vuxit i en öppen solbelyst miljö, ibland i flera hundra år. Tillsammans med torpens kvarstående fruktträd och de hamlade lövträden är dessa träd ett levande kulturarv, värt stor omsorg.
Odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer har en historia att berätta. När vi känner till den ökar intresset, hänsynen och viljan att sköta landskapet.
Landskap i förändring
Förändrade brukningsmetoder har gett ett allt mer storskaligt landskap under 1900-talet. Åker och skog har ökat och många natur- och kulturmiljöer har gått förlorade. De som är kvar har blivit allt mer glest utspridda. Det har skapat stora problem för många arter som är beroende av ett mer varierat åkerlandskap. Ett exempel är pollinatörer som vildbin och humlor som minskat bland annat för att det är allt längre till blomrika kantzoner och bryn i slättlandskapet. Det har också inneburit att jordbruksmark övergetts. Om kulturspåren växer igen finns det risk att de kan rasa samman eller försvinna helt. Igenväxning av odlingslandskapet är ett problem som engagerar många.
Vill du veta mera om hur du kan sköta jordkällare, restaurera betesmarker eller hamla träd? Här hittar du mer information som beskriver hur du kan göra:
Länge leve jordkällaren
Pdf, 496.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Fodervärde i våtängsvegetation Pdf, 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Hamla dina träd, så här gör du! Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Skötselinformation ängsvall Pdf, 3.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Mosaikbetesmarker - ett verktyg för mångfald Pdf, 189.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Restaurera betesmark Pdf, 13.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Skötsel av naturbeten Pdf, 12.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Slåtterängen - återskapa vår artrikaste miljö Pdf, 15.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Vill du vara med i betesförmedlingen?
Söker du mark eller betesdjur? Då kan du anmäla dig till betesförmedlingen. Du som har djur kan hitta bete till dina djur och du som har mark kan få djur som betar till den.
Naturliga ängs- och betesmarker är bland de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. Länsstyrelsen vill underlätta för djur- och markägare att hitta varandra.
Dela din ängsskötsel
Vill din förening ha hjälp av andra med skötselåtgärder i ängen? Delar ni gärna med er av kunskapen om hur ni sköter er äng? Då får ni gärna sprida information om era aktiviteter med en länk här.
Vill du få chans att träffa andra ängsskötare, kanske hjälpa till med ängsarbetet och dessutom få chansen att lära dig mer om hur andra jobbar med sina ängar? Här hittar du tips till nya spännande utflykter.
Aktiviteter inom Alingsås lierade ängsgrupp Länk till annan webbplats.
Aktiviteter inom Vara Naturskyddsförening Länk till annan webbplats.
Aktiviteter inom Lidköpings Naturskyddsförening Länk till annan webbplats.
Det finns mycket kunskap om slåtterängar hos ängsskötare runt om i länet. Många ängar sköts av föreningar som bjuder in till olika ängsaktiviteter. Vi vill bidra till att erfarenheten av skötsel av ängar sprids vidare. För att underlätta samverkan erbjuds intresserade föreningar att länka till sina aktiviteter här.
Du kan läsa mer om slåtterängar under rubriken Skötselråd för natur och kulturmiljöer i odlingslandskapet.
Kontakt
Har du information du vill dela?
Kontakta Karin Persson via e-post till karin.h.persson@lansstyrelsen.se.
Följ oss på Facebook
Stöd från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling
Flera av Länsstyrelsen i Västra Götalands läns projekt drivs med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Insatserna ska stötta länets regionala miljöarbete för att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Här ingår även åtgärder som ska bidra till att uppnå miljömålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Kontakt
Kaisa Carlgren
Telefon 010-224 56 54
Ann-Charlott Hajdu-Rafis
Telefon 010-224 56 06
Christer Ivarsson
Telefon 010-224 53 41
Lars Johansson
Telefon 010-224 53 61
Karin Persson
Telefon 010-224 56 01
Lina Ahnby
Telefon 010-224 52 99
Ingvar Claesson
Telefon 010-224 52 50
Nina Dolk Fröjd
Telefon 010-224 52 45