Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras.

I Västra Götaland finns 414 st Natura 2000-områden. Den sammanlagda arealen är cirka 363 000 hektar och fördelat på:

  • 19 procent land 
  • 23 procent sötvatten 
  • 58 procent saltvatten.

Bevarandeplaner

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver vad som ska skyddas, vilka åtgärder som behövs och hur åtgärderna ska genomföras.

Fastställda bevarandeplaner och beslut hittar du i kartverktyget Skyddad natur:

Kartverktyg Skyddad natur: Natura 2000-områden i Västra Götaland (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Hjälptexter för kartverktyget Skyddad natur (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Sök fram en bevarandeplan så här

  1. Sök fram aktuellt område genom kartan eller skriv in namnet i fliken Sök.
  2. Klicka på områdets namn. Det är en länk.
  3. Välj fliken Bevarandeplaner i dialogrutan som kommer fram.
  4. Bevarandeplan och eventuellt beslutsfil finns här i pdf-format.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Kontakt

Maria Johansson
Telefon: 010-224 54 61

Lars-Olof Ramnelid
Sötvatten
Telefon: 010-224 54 53

Maria Kilnäs
Marina områden
Telefon: 010-224 47 21

Peter Ericsson
Skötsel av Natura 2000-områden
Telefon: 010-224 51 62

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Biotopskyddsområde som beslutas i det enskilda fallet kan vara en lämplig skyddsform för ett värdefullt naturområde: 

  • Om ett skyddsvärt naturområde stämmer överens med de särskilda beskrivningar som av biotoperna som regeringen har meddelat.
  • Om det skyddsvärda området inte är större än 20 hektar.
  • Om man vill ha ett administrativt enkelt och relativt snabbt beslut om
    skydd.
  • Om det inte finns behov av särskilda detaljerade föreskrifter för sakägare.
  • Om det inte finns behov av en skötselplan för det skyddsvärda området.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Denna vägledning är tänkt att ge råd och stöd vid hanteringen av generellt biotopskyddade miljöer. Vägledningen finns i två versioner. En kortade (nedan) då bara ett fåtal biotopskydd berörs samt en längre (i pdf-format längst ned i den här rutan) då det finns många biotopskyddade objekt i ett område. Vägledningen innehåller Länsstyrelsens tolkning av nuvarande praxis. Framtida domar kan göra att praxis förändras.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får därför inte skadas. I bilaga 1 till förordningen om områdesskydd med mera (1998:1252) definieras hur biotoperna ska se ut för att vara skyddade.

Biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet är:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster

Ovan nämnda småbiotoper utgör livsmiljöer och spridningsvägar för insekter och andra djur, det vi kallar för grön infrastruktur. Ett odlingslandskap med god tillgång på småbiotoper ger ofta en hög biologisk mångfald. Det finns då också goda förutsättningar för landskapet att producera de ekosystemtjänster som samhället är beroende av. Exempelvis kan livsmedelsproduktionen vara beroende av att insekter utför pollinering och naturlig skadedjursbekämpning. Flera av biotoperna binder också in kol vilket minskar klimatförändringen.

Vägledande domar om Biotopskydd och detaljplanläggning

Det finns ett flertal domar (se rubrik Domar från Mark- och miljööverdomstolen nedan) från Mark- och miljööverdomstolen som ger vägledning för hur biotopskyddet bör hanteras i samband med planläggning. I flera fall har domstolen upphävt antagna detaljplaner med skälet kommunen inte hanterat frågan om biotopskyddet rätt och att planen då strider mot 2 kap. 5 § plan- och bygglagen. Domstolen ansåg då följande angående biotopskyddet och detaljplanerna:

  • Saknas utredning om hur biotopskyddet beaktats i planarbetet.
  • Inte visat varför detaljplanen inte skulle kunna genomföras utan att biotopskyddade objekt skadas.
  • Saknas underlag för att bedöma biotopområdets naturvärden.
  • Kommunen har inte gjort det sannolikt att en dispens kan fås. Planen kan då inte fungera självständigt. Risk att någon verklig prövning av biotopskyddet inte kommer till stånd.

Det finns alltså skäl för att kommunen beskriver:

  1. biotopernas naturvärden genom fältinventering,
  2. vilka objekt som påverkas eller inte påverkas,
  3. vad göras för att undvika skada,
  4. hur skador kan kompenseras,
  5. hur kvarvarande biotoper kan skyddas med planbestämmelser.

Vid ansökan om dispens från biotopskyddet kan kommunen tänka på att:

  1. Inte ansöka om dispens från biotopskyddet för sent. Som regel lämpligt efter samrådet, innan utställning. Handläggningstiden kan på grund av köbildning vara uppåt 200 dagar (median 65 dagar).
  2. Beskriv noga de särskilda skäl som finns.
  3. Beskriv biotopernas naturvärden.
  4. Som regel ställs villkor om kompensationsåtgärder till exempel i form av flyttning av biotop eller nyplantering.
  5. Beskriva vilka konsekvenser det blir om dispens inte ges.

Läs gärna mer om biotopskydd

Längre version av vägledningen för kommuners hantering av generellt biotopskyddade miljöer då exempelvis detaljplaner tas fram, pdf-fil Pdf, 160.6 kB.

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Svensk författningssamling 1998:1998:1252 t.o.m. SFS 2020:640, webbplatsen riksdagen.se Länk till annan webbplats.

Biotopskydd, handbok och beskrivningar på sju typer av biotoper, naturvardsverket Länk till annan webbplats.

Allé

Definitionen allé är lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.

Kontakt

Erik Brimse, telefon 010-224 47 77

John Dagobert, telefon 010-224 51 77

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

Det finns 380 områden för tillträdesförbud för skydd av djur och växter i Västra Götaland. De flesta ligger längs Bohuskusten och i Vänern. I de allra flesta fallen är det miljöer som är viktiga för fåglar eller sälar som skyddas. Det finns även två fiskskyddsområden i länet. 

Titta i kartan var områden för tillträdesförbud finns i länet Länk till annan webbplats.

Se vad som gäller för ett specifikt område (pdf-fil) Pdf, 127.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Fågel- och sälskyddsområden på Västkusten (pdf-fil) Pdf, 3 MB.

Kontakt

Helena Bager, telefon 010-224 46 74

Bohuskusten
Maria Kilnäs, telefon 010-224 47 21

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Skyddsområden i Västra Götaland

I länet finns över hundra områden som omfattas av landskapsbildskydd. Några områden är små, som bokskogarna i Bohuslän, och andra täcker större ytor, som Valles småbrutna traditionellt bebyggda odlingslandskap och platåbergens sluttningar i Skaraborg.

Kontakt

John Dagobert, telefon 010-224 51 77

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

Bilden visar att tomten/hemfridzonen är en mindre närbelägen gräns runt huset, medan fastigheten är hela ytan.

Tomt och fastighet är inte samma sak. Blå markering = fastigheten. Röd markering = tomt och hemfridszon.

Jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske - särskilda regler

Under vissa förutsättningar är jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske undantagna från förbuden inom strandskyddat område. Fyra villkor ska då vara uppfyllda:

  • byggnaden eller åtgärden behövs för näringen 
  • byggnaden eller åtgärden behöver ligga inom strandskyddszonen
  • byggnaden får inte användas för boende
  • din verksamhet ger ett betydande tillskott till din försörjning - hobbyverksamhet ger inget undantag från förbudet.

Kontakta kommunen eller Länsstyrelsen för att vara säker på om undantaget gäller dig.

Det är kommunen och länsstyrelsen som ska kontrollera att reglerna om strandskydd följs. Det kallas tillsyn. Det är viktigt med tillsyn för att lagen ska bli lika för alla. Dessutom rättas skador och fel till.

Vad händer om någon bryter mot reglerna?

  • Kommunen eller länsstyrelsen startar en utredning när vi får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd. Den personen blir kontaktad, och kan ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen eller Länsstyrelsen ge dispens, men inte alltid.

Rätta till felet annars krävs du på pengar

  • Om myndigheten inte kan ge dispens i efterhand, beslutar vi vad som ska rättas till. Det kallas att vi förelägger om rättelse.
  • När myndigheten förelägger om rättelse kombinerar vi det ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp, som böter. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet. Du slipper betala vite om du följer myndighetens beslut och rättar till det som är fel.
  • Myndigheten kan begära att flera viten tas ut, tills du har rättat till det som är fel.

Du kan bli straffad om du bryter mot reglerna

  • Myndigheten är skyldig att anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten.
  • Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om regelbrottet är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara straffbar.
  • I slutänden är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.
  • Kommunen eller länsstyrelsen kan alltid begära att du rättar till felet, oavsett om åtal väcks eller inte. 

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

Så här söker du dispens

  1. Ladda ner blanketten Ansökan om dispens inom skyddade områden Pdf, 1010.1 kB.
  2. Läs texten nedan Läs innan du fyller i din ansökan
  3. Formulera din ansökan i blanketten.
  4. Avvakta meddelande från oss om inbetalning av prövningsavgift samt eventuellt behov av kompletterande uppgifter.

Därför finns strandskydd, naturreservat och andra områdesskydd

Syftet med strandskyddet är att stränderna idag och i framtiden ska vara tillgängliga för allmänheten samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. I Sverige har stränderna haft ett unikt skydd sedan 1950-talet.

Syftet med naturreservat och andra områdesskydd varierar mellan olika områden. Det kan vara att skydda områden som är lämpliga för friluftsliv eller som har ett rikt eller ovanligt djur- och växtliv.

Dispens/tillstånd och särskilda skäl

Du behöver dispens för att bygga samt påverka tillgänglighet eller växt- och djurlivet inom strandskyddat område. Du behöver även dispens/tillstånd om du vill göra något i ett skyddat område som är förbjudet eller tillståndspliktigt enligt områdets föreskrifter, eller som kan skada naturmiljön i en skyddad biotop.

För att dispens ska kunna medges krävs att det finns särskilda skäl. Som sökande ska du åberopa vilket särskilt skäl som ligger till grund för din ansökan.

Observera att tillstånd krävs för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Inför en sådan ansökan ska du kontakta Länsstyrelsen för ett inledande samråd.

Hänsynsreglerna

I miljöbalken finns allmänna hänsynsregler, som alla måste följa utöver andra lagar och regler. Dessa utgör också minimikrav vid prövning enligt miljöbalken. Du måste kunna visa att du kan vidta din planerade åtgärd på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Hänsynsreglerna ställer bland annat krav på att du ska skaffa dig den kunskap som behövs, vilket kan innebära att du måste genomföra egna utredningar och undersökningar, att du vidtar de försiktighetsmått som behövs och att du väljer en lämplig plats, så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Ansökningsavgift

Ansökningsavgiften för strandskyddsdispens är 4 600 kronor. Avgiften för ansökan av dispens inom övriga skyddade områden är 2 900 kronor, med undantag för markägare inom naturreservat och naturminnen som är befriade från avgiftskravet. Om du vill bygga en brygga behandlas din ansökan även som anmälan om vattenverksamhet. Då läggs 415 kronor till på avgiften. Avgifterna bestäms av regeringen, se avgiftsförordningen och förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Avgiftsförordningen på riksdagens webbplats (riksdagen.se) Länk till annan webbplats.

Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken på riksdagens webbplats (riksdagen.se) Länk till annan webbplats.

När du lämnat in din ansökan kommer Länsstyrelsen att skicka ett meddelande till dig om att betala avgiften. Prövningen påbörjas först efter att betalning skett.

Gör ingen åtgärd innan vi gett dig dispens

Du får inte börja arbetet innan du fått dispens. Vänta därför med att riva befintliga byggnader eller påbörja förberedelsearbeten.

Handläggningstid

Länsstyrelsens mål är att pröva en ansökan om dispens eller tillstånd från naturskydd inom 220 dagar från det att ansökan är komplett. Om du planerar att bygga under sommaren är det klokt att ansöka hösten innan.

Vattenverksamhet

Åtgärder och verksamheter som förändrar vattnets djup eller läge, avvattnar mark, leder bort eller ökar mängden grundvatten kallas vattenverksamhet. I allmänhet måste du söka tillstånd för eller anmäla sådana verksamheter eller åtgärder hos Länsstyrelsen.

Åtgärder inom strandskyddade områden som innebär arbeten i vatten kan även vara en anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Kontakta Länsstyrelsens vattenvårdenhet för en bedömning av din åtgärd.

Mer information

Mer om de olika skyddsformerna och prövningen av dispens/tillstånd

Mer information om vattenverksamhet och e-tjänst för anmälan

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Länsstyrelsen.

När kommunen har beslutat att ge dig dispens från strandskydd så skickar de be-slutet till både dig och oss på Länsstyrelsen. Detta för att vi ska granska alla strand-skyddsdispenser som kommuner ger för att se att kommunen har gjort rätt. Därför ska du vänta på oss innan du gör något.

Vi diarieför kommunens beslut och bestämmer vem hos oss som ska granska beslutet. Den personen granskar kommunens beslut. Denne bedömer om det finns skäl att anta att det saknas förutsättningar för dispens, och om en brist i ärendets handläggning kan ha haft betydelse för utgången i ärendet.

Vi beslutar att antingen: 

  1. överpröva kommunens beslut, eller att
  2. godkänna dispensen.

Både du och kommunen får vårt beslut skickat till er. När vi godkänner en kommuns beslut kan vi göra det genom att bara stämpla vår stämpel på en kopia av kommunens beslut.

Vårt mål är att ärendet ska ta max tre veckor.

Överprövning av kommuns dispensbeslut

Om vi beslutar att överpröva kommunens beslut, gäller inte kommunens beslut. Du har själv ansvar för att kontrollera om kommunens beslut är överprövat eller överklagat.

Påbörja inga åtgärder innan du har försäkrat dig om att kommunens beslut har vunnit laga kraft.

Vårt mål är att ärendet ska ta max fem månader.

Skicka in beslut för beviljad strandskyddsdispens (för kommuner)

Skicka in era beslut för beviljade strandskyddsdispenser till Länsstyrelsen: vastragotaland@lansstyrelsen.se.

Ange granskning av kommunal dispens i ämnesraden.

Skicka beslutet med bilagor (beslutskarta, tomtplatsavgränsning, tjänsteutlåtande m.m.) för beviljad dispens. Eventuella bilder från platsen underlättar granskningen.

Om namn och kontaktuppgifter (i första hand e-postadress) till sökanden inte framgår av beslutet, ska ansökan eller motsvarande handling där detta framgår bifogas.

Tätortsnära natur

Alla former av friluftsliv och rekreation, att bara vistas i naturen, har stor betydelse för folkhälsan och höjer människors välbefinnande och livskvalitet. Fram till 2020 arbetar vi med ett program för att skydda värdefulla tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård.

De tre storstadslänen Västra Götaland, Stockholm och Skåne har fått i uppdrag av regeringen att genomföra sina respektive program om skydd av tätortsnära natur, eftersom tätortsnära grönområden riskerar att försvinna eller minska i storlek när storstäderna växer. Den tätortsnära naturen är den natur de flesta människor kommer i kontakt med i vardagen, och har visat sig vara en viktig del i människors fritid och rekreation och bidrar till förbättrad folkhälsa.

Programmet ”Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen” togs fram 2003. Det omfattar 40 tätortsnära områden med höga värden för friluftsliv och naturvård. Länsstyrelsen och kommuner har tillsammans arbetat med att skydda dessa områden som naturreservat.

Läs mer om de föreslagna områdena i Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen Länk till annan webbplats.

Programmet avslutas i år. Slutrapporten har nu skickats till regeringen. Det är ännu oklart om det blir en fortsatt satsning på skydd av tätortsnära natur. Programmet har resulterat i att drygt 7 000 hektar land och vatten har skyddats för allmänhetens friluftsliv och biologisk mångfald. Länsstyrelsen och kommuner har tillsammans fattat 28 beslut om naturreservat.

Redovisning av uppdraget om skydd av tätortsnära natur Pdf, 462.5 kB.

Kontakt

Jennifer Hood
Tätortsnära natur
Telefon 010-224 44 98

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Vattenskyddsområden i Västra Götaland

Det finns cirka 200 vattenskyddsområden i Västra Götalands län. De flesta skyddar grundvattentäkter. Föreskrifter för de vattenskyddsområden som Länsstyrelsen har inrättat hittar du i Länsstyrelsens författningssamling.

Vissa vattenskyddsområden inrättas av kommuner, de föreskrifterna finns inte hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens författningssamling

Nyligen inrättade skyddsområden av Länsstyrelsen

Östra Nedsjön och Västra Nedsjön

I april 2024 beslutade Länsstyrelsen att inrätta nytt vattenskyddsområde i Nedsjöarna (Västra Nedsjön och Östra Nedsjön) i Härryda och Bollebygds kommuner.

Beslut och föreskrifter Nedsjöarnas vattenskyddsområde, 2024-04-23 Pdf, 403.8 kB.

Kartbilagor till beslutet för Nedsjöarnas vattenskyddsområde, 2024-04-23 Pdf, 40.6 MB.

Broschyr Nedsjöarna blir vattenskyddsområde Pdf, 857.9 kB.

Rådasjön och Norra Långevattnet

Rådasjön och Norra Långevattnets vattenskyddsområde beslutades i december 2022. Beslutet överklagades till regeringen i januari 2023, men Länsstyrelsens föreskrifter gäller även under tiden överklagandet pågår.

Folder om Rådasjön och Norra Långevattnets vattenskyddsområde Pdf, 937.8 kB.

Vänersborgsviken och Göta Älv

Vänersborgsviken och Göta Älvs vattenskyddsområde beslutades i maj 2022. Beslutet överklagades till regeringen i juni 2022, men Länsstyrelsens föreskrifter gäller även under tiden överklagandet pågår.

Upphävande av vattenskyddsområden

Beslut om upphävande av vattenskyddsområde för Dösebacka vattentäkt Pdf, 90.1 kB.

Kontakt vid frågor om vattenskyddsområden

Liselotte Lindgren, telefon 010-224 42 53

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss