Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Invasiva främmande arter i Sverige

Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel spansk skogssnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

Problemen kring invasiva främmande arter har uppmärksammats av Europeiska unionen (EU). För att skydda miljön och samhället mot utbredning och skador av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Som ett tillägg till EU-förordningen finns svenska regler i miljöbalken. I november 2018 beslutade regeringen även om en svensk förordning om invasiva främmande arter.

EU:s förordning om invasiva främmande arter

Enligt EU-förordningen är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den så kallade unionsförteckningen över invasiva främmande arter.

Svensk lagstiftning

Reglerna i miljöbalken innebär bland annat att:

  • Regeringen eller den myndighet som Regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
  • Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
  • Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.

I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.

Vägledning om regler och bestämmelser i EU-förordningen om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Tre främmande arter i Västra Götaland

Parkslide är en främmande art på spridning i länet som kan orsaka stora skador. Rotsystemet kan via sprickor tränga igenom dränering och betong och den riskerar att tränga ut inhemska arter.

Det som tidigare sågs som en vacker trädgårdsväxt, har etablerat sig som ett aggressivt och svårutrotat ogräs som behöver bekämpas. Parkslide kommer ursprungligen från Asien och gynnas av varmare klimat.

Viktigt att börja i tid

Om man påbörjar bekämpningen tidigt när beståndet är litet ökar möjligheten att få bort växten. Stora bestånd kan vara mycket besvärliga att bli av med och kräver ofta insatser under många år.

Bekämpa parkslide

Att hugga ner växten fyra gånger per år kan begränsa spridningen. Första huggningen görs när de första skotten visar sig, den sista före växten går i vila under hösten. Kompostera inte växtdelar utan lämna till förbränning på återvinningscentral.

Undvik att gräva i ett bestånd med parkslide, men om grävning måste ske var försiktig, eftersom rotdelar ofta ger upphov till nya plantor och spridningen ökar. Jordmassor med parkslide bör inte transporteras och redskap som används vid bekämpning måste rengöras för att undvika ytterligare spridning.

Förhindra spridning

  • Plantera inte parkslide i din trädgård.
  • Slå inte av den med hackande redskap. Även små delar av växten kan slå rot.
  • Kompostera inte rötter eller växtdelar. Hantera det som riskavfall och lämna till förbränning.
  • Flytta inte jordmassor där parkslide finns eller har funnits.

Sjögull är en främmande art på väg att sprida sig i länet. Där växten får fäste kan den täcka vattenytan i vikar, sjöar och vattendrag så att du inte kan bada, fiska eller ta dig fram med båt.

De tjocka mattorna av sjögull tränger undan andra växter, vattenkvaliteten försämras och risken för algblomningar ökar. Därför behöver sjögull bekämpas. Växten kommer ursprungligen från Asien och Mellaneuropa och är en art som gynnas av varmare klimat.

Viktigt att börja i tid

Om bekämpningen av sjögull påbörjas tidigt, när beståndet är litet, finns goda möjligheter att få bort växten. Om den däremot får fäste i stora bestånd är det sannolikt omöjligt att bli av med den.

Förhindra spridning

  • Undvik att slå sjögull - växtdelar sprider sig lätt till nya vatten
  • Kör inte med motorbåt i sjögull. Propellern sliter av växtdelar som bildar nya bestånd.
  • Köp inte sjögull som prydnadsväxt till dammar eftersom risken för spridning är stor.


Bekämpa sjögull

Om beståndet är litet är det bäst att plocka den för hand. Större bestånd bör täckas med duk eller liknande som förhindrar växten att nås av solljus. Lägg ut täckningen under våren innan den börja växa och se till att den täcker ett par meter mer än själva beståndet.

Sjögull har rapporterats från följande kommuner i länet: Färgelanda, Orust, Härryda, Mark, Borås, Ulricehamn.

Om du hittar sjögull

  • Kontrollera att det är rätt art. Sjögull påminner om den gula näckrosen, men bladen är mindre. Bladet är åtta till tolv centimeter, har en vågig kant och undersidan är rödprickig. Sjögull blommar i juli till augusti och har gula blommor som sticker upp en bit ovanför bladen. De fem kronbladen har en fransig kant. Växten är rotad i botten och kan växa till tre meters djup.
  • Hur stort är området med sjögull? Går området att täcka eller behövs en större åtgärd? Rita gärna in på karta eller ta koordinater. Se Informationskartan för att få fram koordinater.
    Informationskartanlänk till annan webbplats
  • Rapportera fyndet till Länsstyrelsen och din kommun.
  • Informera båtägare och andra för att undvika att växtdelar slits av, eftersom dessa kan bilda nya bestånd på andra ställen.
  • Bekämpa om det går. Effektivast är täckning som förhindrar ljus, se faktabladet. Kontakta markägaren först för godkännande av bekämpningen. Länsstyrelsen kan ge råd.
  • Rapportera bekämpningen av sjögull till Länsstyrelsen och din kommun.

Spansk skogssnigel, ofta kallad mördarsnigel, är en främmande art med stor spridning i länet. Lokalt är den talrik och kan orsaka stora skador i odlingar och trädgårdar. Den kan den också konkurrera ut inhemska arter av sniglar.

Vänta inte

Även om du inte haft problem med spansk skogssnigel tidigare bör du ändå vara uppmärksam på om de dyker upp. Ju snabbare åtgärder desto mindre problem.

Förhindra ytterligare spridning

Var försiktig vid flytt av plantor och jord, kontrollera alla nya plantor efter sniglar/ägg. Äggen, som är ca 3,5 mm i diameter, läggs klumpvis och är genomskinliga till mjölkvita. Spola av rötterna på uppgrävda plantor som du får eller själv ger bort.

Låt dem inte trivas

Det finns knep för att göra trädgården mindre attraktiv för sniglarna. Undvik att skapa skuggiga fuktiga miljöer där sniglarna trivs, vattna med fördel på morgonen. Kompostera i slutna behållare eller hindra sniglarna från att krypa in i komposten. Välj gärna växter som sniglarna tycker mindre om, de undviker exempelvis växter med barr, taggar eller läderartade blad.

Effektiv bekämpning

Sätten att bekämpa sniglarna är många. Att plocka och avliva sniglar under hela säsongen är effektivt, speciellt i kombination med lockande bete som samlar sniglarna. Det finns flera preparat med järn(III)fosfat på marknaden speciellt framtagna för att bekämpa sniglar samt ett biologiskt vapen i form av en liten nematod som dödar infekterade sniglar.

Rapportera dina fynd

Alla främmande arter bör rapporteras in till Naturvårdsverket. På så sätt hjälps vi åt att förbättra kunskapen i landet. Dessutom bygger vi på underlaget inför framtida arbete med olika arter.

Rapportera invasiva främmande arterlänk till annan webbplats

Kontakt