Naturvårdsbränning

Syftet med att genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i skog är att bevara unik natur för kommande generationer och öka och bevara den biologiska mångfalden.

Elden är en självklar del av naturens processer. Ända sedan livet på land utvecklades har det anpassat sig till bränder. Därför är många arter också gynnade av elden. Det brann helt enkel mycket mer förr, både i skog och i ängs- och betesmarker. Idag är det viktigt att elden används för att sköta och bevara den natur där brandgynnade arter ska kunna finnas kvar.

Naturvårdsbränning i skog

Den naturliga påverkan av bränder i de svenska barrskogarna har minskat de senaste 150 åren. Det gör att många brandgynnade arter och ekosystem är hotade idag.

Bränningarna görs framförallt i barrskog med mest tall. De gynnar arter och naturmiljöer som behöver glesa skogar, brandfält och döda träd. Efter en brand blir skogen mer öppen, ljus och varm. Området får många nya döda träd, något som det är ont om i dagens skogar och som många arter är beroende av.

Så här går det till

En naturvårdsbränning genomförs på ett lugnt och kontrollerat sätt, med kort varsel när vädret är lämpligt, i perioden maj-september. Varje bränning genomförs under en dag, men eftersläckning och efterbevakning fortsätter i flera dagar innan alla glödhärdar är släckta. Efter bränningen är området svart och sotigt under en period, och vi avråder från besök den första tiden på grund av risken för fallande träd och grenar. Redan nästa vår brukar dock grönskan vara tillbaka.

Bränningar på gång

I Västra Götalands län planeras åtta naturvårdsbränningar i projektet Life2Taiga. Tre i naturreservatet Kynnefjäll i Munkedals kommun, tre i Kroppefjälls naturreservat i Färgelanda kommun, en i naturreservatet Klyftamon i Skövde kommun och en i Tresticklans nationalpark i Dals-Eds kommun.

Naturvårdsbränningarna i Kroppefjäll och Kynnefjäll är planerade att genomföras under perioden 2023–2026.

Vill du ha information om de planerade bränningarna i Västra Götalands län kan du kontakta Länsstyrelsen.

Mellan 2023 och 2028 kommer Länsstyrelsen Västra Götaland att medverka i EU-projektet Life2Taiga. I projektet samverkar länsstyrelserna i 17 län i landet med Naturvårdsverket och finska Metsähallitus.

Syftet med projektet är att öka och bevara den biologiska mångfalden i den vanligaste naturtypen i stora delar av Sverige, den västra taigan. Det finns ett stort antal arter som är beroende av en brand för att överleva. I projektet kommer därför kontrollerade naturvårdsbränningar att utföras i många skyddade barrskogar med tall i landet. Efter en brand blir skogen mer öppen, ljus och varm. Dessutom får det brända området många nya döda träd. Det är något som det är ont om i dagens skogar och som många arter är beroende av.

Alla naturvårdsbränningar kommer att genomföras i så kallade Natura 2000-områden. Det är områden som är avsatta för naturvård och som länsstyrelserna har i uppdrag att sköta på uppdrag av EU. Life2Taiga och naturvårdsbränning handlar om att återskapa och bevara unik natur för kommande generationer.

WebbGIS för Life2Taiga Länk till annan webbplats.

I Länsstyrelsens WebbGIS-karta kan du se var naturvårdsbränningar har genomförts inom Life2Taiga.

Mer om Life2Taiga på Länsstyrelsen Västmanlands webbplats Länk till annan webbplats.

Här finns också information på engelska.

Kontakt

Peter Post
Regional projektledare i Västra Götalands län för EU-projektet Life2Taiga.
E-post: peter.post@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-224 47 29

Projektledning för Life2Taiga
E-post: life2taiga@lansstyrelsen.se

Vad är en naturvårdsbränning?

En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden.

Länsstyrelserna arbetar med naturvårdsbränningar i skyddad natur (nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden) som en av flera viktiga skötselmetoder för att gynna och bibehålla höga naturvärden. Även privata skogsägare och skogsbolag arbetar med naturvårdsbränningar.

Varför behövs skogsbranden?

Vissa arter är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved för sin överlevnad.

Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på.

Cirka 1 000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

Varför sker naturvårdsbränningen när brandrisken är stor?

En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?

Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.

Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C. Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

Hur klarar häckande fåglar och djur branden?

Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt erhålls kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna.

Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

Vilka arter missgynnas av en brand?

Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

Hur är det med säkerheten vid en naturvårdsbränning?

En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Väderförhållandena måste vara optimala.

Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden. Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden.

Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.

Naturvårdsbränning i ängs- och betesmarker

Bonden använde förr elden till att förbättra betet i betesmarker och göra slåtterängarna mer lättskötta. På mark som inte har skötts på ett tag kan det vara en mycket bra restaureringsmetod att bränna på våren innan det är dags att börja sköta marken igen med bete eller slåtter. På mark med mycket ljung är det nästan nödvändigt med bränning ibland för att inte grov gammal ljung ska ta över.

Bränningen bör i första hand ses som ett komplement till bete och slåtter. Bränning ska främst göras på magra marker där det finns chans att de mest brandgynnade arterna kan växa, som backsippa och slåttergubbe.

Så här går det till

Bränningen bör ske på våren när det är som torrast. För att det ska gynna örterna bör det brinna så bra att all gammal vegetation försvinner. Eftersom det ska vara så torrt är det väldigt viktigt med säkerheten.

Tänk på att:

  • Ordna brandgator där du vet att elden stannar.
  • Ha tillgång till vatten.
  • Elda i motvind så att det brinner sakta.

Brandgator kan exempelvis vara stigar och diken, eller en skapad brandgata där du slagit och krattat bort vegetationen. Detta kompletteras med att du vattnar brandgatan så att elden inte kan rymma. Vanliga vattenkannor funkar bra.

Informationsblad – naturvårdsbränning i ängs- och betesmark (pdf-fil) Pdf, 698.6 kB.

Titta gärna på vår film som visar på hur du praktiskt kan gå till väga för att elda säkert i ängs- och betesmark.

Filmen Naturvårdsbränning -säkerhet och miljö har producerats med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Insatserna ska stötta länets regionala miljöarbete för att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap.

Syftet med projektet är att producera en informationsfilm om hur man genomför en naturvårdsbränning i olika typer av ängs- och betesmarker på ett sätt som är säkert ur både arbetsmiljösynpunkt och ur brandspridningshänseende. Det har även producerats en kortfilm för enklare spridning digitalt i till exempel sociala medier. Filmerna visar även på vilken effekt bränningen kan ge på vegetationen och arter som gynnas av bränning.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Varför är det bra att bränna bort gammalt gräs och grov ljung?

Många arter gynnas av att det brinner ibland. På en bränd yta blir mikroklimatet varmt och det triggar en bättre frögroning och många plantor av örter klarar konkurrensen med gräset bättre. Det blir blomrikare och gynnar därför ett rikare insektsliv.

Skadar inte elden växter och djur?

Det har brunnit oerhört mycket i naturen i alla tider, så arterna har varit tvungna att ha strategier för att klara bränder. När man eldar gräs och ljung tidigt på våren har insekterna som övervintrat i jorden ännu inte vaknat. Elden värmer inte så djupt att det skadar de som finns där oavsett om det är som ägg, puppor, larver eller vuxna. Växternas rötter påverkas inte heller. Visst finns det några som kan råka illa ut, men det är desto mer som gynnas så fördelarna överväger klart. Det är små arealer där det brinner jämfört med alla andra marker.

När ska jag elda?

Mars och april är bästa tiden att elda gräs och ljung. Det ska inte ha börjat grönska. Det ska ha varit ett par torra dagar innan så att det torkat upp ordentligt. Det ska vara en solig eftermiddag med låg luftfuktighet och lätt men stadig vind.

Var gör det störst nytta att bränna?

På magra och torrare marker där det redan växer en hel del örter. Särskilt om det finns någon av de arter som är extra gynnade av brand som backsippa eller slåttergubbe.

Vad ska jag tänka på för att elda säkert?

Skapa brandgator och vattna dem innan du tänder. Ställ ut fyllda hinkar och kannor längs brandgatorna. Elda i motvind.

Varför ska det brinna i motvind?

När elden får jobba i motvind brinner det sakta så att den är lätt att kontrollera. Det brinner då också djupare så att mer material faktiskt brinner upp vilket gynnar örterna mer. Om elden går i medvind springer den snabbt på ytan och kan vara svår att stoppa, och mycket gräs blir kvar obränt.

Vad säger räddningstjänsten?

Eldning sker alltid på egen risk och om någon larmar räddningstjänsten kommer de att åka ut. Därför är det bra att prata med både grannar och räddningstjänsten innan du tänder för att minska risken för onödiga larm och utryckningar. Den som tänder är ansvarig. Om det råder eldningsförbud får du inte tända. Det är dock sällan eldningsförbud på våren. Varningar för hög brandrisk är inte samma sak som eldningsförbud. Det ska vara släckt innan det blir mörkt.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss