Växtskydd och växtnäring
Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.
Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.
Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Utbildning för att använda växtskyddsmedel
För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen i Västra Götaland anordnar grundutbildningar och fortbildningar som ger behörighet att använda växtskyddsmedel (klass 1L och 2L) för användning inom lantbruk, trädgård, golf och grönyteskötsel.
Kurserna anordnas på olika orter i Västra Götalands län från november till mars. Undantaget är kurser med inriktning växthus och betning.
Två olika behörigheter
Behörigheten för växtskyddsmedel är uppdelad i utomhusbehörighet och växthusbehörighet.
Du måste därför välja om du vill gå en kurs för att sprida utomhus eller i växthus. (Växthusbehörigheten gäller också för spridning utomhus i anslutning till växthusen.)
- Tillstånd för användning utomhus
Behöver du ett tillstånd för att sprida växtskyddsmedel utomhus går du en fyradagars grundkurs, antingen med jordbruksinriktning eller med inriktning park/golf/grönytor/friland.
- Tillstånd för användning både utomhus och i växthus
Om du behöver tillstånd för att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus går du en fyradagars grundkurs plus en inriktningsdag för att komplettera med den inriktning du saknar. Extradagen blir ett separat kurstillfälle och är inte i direkt anslutning till grundkursen.
Grundkurs
Under våren 2025 kommer vi att ha tre grundkurser.
Jordbruk
Skara den 21, 22, 28 och 29 januari.
Brålanda den 5, 6, 12 och 13 mars.
Park, golf, grönytor och yrkesmässig trädgårdsodling
Essunga den 18, 19 eller 20 (beroende på inriktning), 26 och 27 mars.
Fortbildningskurs
Om du har ett giltigt tillstånd som går ut den 31 maj 2025 behöver du gå en fortbildningskurs innan dess. Du anmäler dig via Jordbruksverkets kurskatalog. Du kan välja att gå kurser i vilket län du vill. Tänk på att du själv är ansvarig för att ha koll på när ditt tillstånd går ut.
Anmäl dig till kurs
Vill du gå en grundkurs? Finns inte kurserna utlagda i kurskatalogen än? Mejla oss! behorighet-o.vastragotaland@lansstyrelsen.se Vi önskar ditt namn, mejladress och telefonnummer. Inför säsongen mejlar vi dig aktuella datum för grundkurser.
Det finns olika fortbildningsalternativ men ditt tillstånd kommer bara att omfatta det användningsområde du har fortbildat dig inom.
Kontakt för frågor
Har du frågor kontakta oss gärna på e-post:
behorighet-o.vastragotaland@lansstyrelsen.se.
Dokumentera i sprutjournalen
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.
Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.
Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?
- Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
- Datum och klockslag. Ange tid med närmaste heltimme.
- Utförare. För- och efternamn på den som utfört spridningen.
- Växtskyddsmedel. Ange hela namnet som det står på etiketten. Registreringsnummer kan anges, men är inget krav.
- Dos. Ange dos med samma måttenhet som på etiketten. För färdigblandade produkter, ange både namn och dos på de ingående preparaten.
- Karenstid och skördedatum. Om preparatet har en karenstid, ange detta i dagar. Om ingen karenstid finns, skriv "saknas" eller dra ett streck. Vid skörd: Fyll i faktiskt skördedatum när det finns karenstid.
- Bifarliga preparat. Om medlet är skadligt för pollinerande insekter, ange om det finns blommande växter, inklusive ogräs, i området. Om medlet saknar uppgift om att det är skadligt för pollinerande insekter, skriv streck eller nolla.
- För skyddsavstånd gäller följande:
- För fast skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Om du har avstånden inritade på en karta kan du hänvisa till den.
- För anpassade skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Glöm inte att du måste hålla anpassat avstånd till alla skyddade biotoper.
- Syftet med bekämpningen ska också anges i sprutjournalen. Exempel: ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning. Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.
Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.
Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Från och med 1 januari 2026 gäller de nya kraven om att sprutjournalen skall vara digital.
Använd en sprutjournal
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal.
Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen (sprutjournalen) finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.
Det som ska finnas med i journalen är:
- Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
- Datum och klockslag. Anges med närmaste heltimme.
- Växtskyddsmedlets namn. Skriv hela namnet så som det står på etiketten. Komplettera gärna med registreringsnumret, men det är inget krav.
- Dos. Anges med samma måttenhet som på etikett. Vissa produkter säljs som färdiga blandningar av flera preparat. Då ska namn och dos på ingående preparat dokumenteras
- Karenstid. Det ska tydligt framgå på förpackningen om preparatet har en karenstid och anges alltid i dagar. För in faktiskt skördedatum (i efterhand) när det finns karenstid. Finns ingen karenstid skriv förslagsvis saknas eller gör att streck i rutan.
- Bifarliga preparat. Ange om det finns blommande växter eller inte.
- Fasta och anpassade skyddsavstånd och mot vilket/vilka objekt. Skyddsavståndet ska anges i meter.
- Syfte med bekämpningen. Ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning är exempel.
Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.
Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Sprutan måste vara funktionstestad av en licensierad funktionstestare och därefter godkänd av Jordbruksverket, innan den får användas. Godkännandet kan du få digitalt eller hem i brevlådan. Vid en kontroll ska du kunna visa upp beslutet om godkänd spruta.
Funktionstestet och godkännandet ska öka säkerheten, för dig och din omgivning. Testet ska informera sprutägaren om vilket skick sprutan är i och hur du ska åtgärda eventuella brister.
Oftast åtgärdas eventuella brister i samband med funktionstestet och sprutan
uppfyller därmed godkännandekraven. Sprutan får ett kntrollmärke innan den lämnar testplatsen, som visar att att sprutan är testad. Kontrollmärket binds sedan till godkännandet av och från Jordbruksverket. Godkännandet gäller i tre år. Du är själv ansvarig för att sprutan är godkänd.
Vad innebär ett funktionstest?
Funktionstestet består av tre viktiga delar:
- Test av sprutan och dess funktioner.
- Reparation av enklare fel.
- Information och rådgivning till sprutföraren.
Kraven som ställs vid testningen ska säkerställa att sprutan fungerar på rätt sätt så att sprutresultatet blir som förväntat. Läckage från olika delar får inte förekomma.
Hur går ett funktionstest till?
I stora drag går ett funktionstest till enligt följande:
- Du som äger/har sprutan beställer ett test av godkänd funktionstestare. Godkänd spruta får en funktionsdekal av funktionstestaren som visar att den är testad och godkänd.
- Funktionstestaren skickar ett protokoll till beställaren, lantbrukaren. Protokollet ska vara i elektronisk form om man inte kommer överens om något annat. Observera att Jordbruksverket vill ha ett elektroniskt protokoll.
- Du ansvarar för att protokollet skickas till Jordbruksverket för att Jordbruksverket ska kunna godkänna sprutan. Vid ansökan fyller du i resultatet av testet, numret på den dekal som testaren fäste på sprutan samt ditt och testarens namn, postadress och telefonnummer. Därefter laddar du upp protokollet digitalt och skickar sedan in ansökan. Ansökan kostar 250 kronor.
- Efter behandlad ansökan skickar Jordbruksverket ut ett beslut: Godkänd eller Icke godkänd. Sprutan får först användas efter att Jordbruksverket godkänt beslutet. Du får beslutet i pappersform.
Det måste inte vara du som äger/har sprutan som själv som skickar in protokollet. Någon annan kan göra det på ditt uppdrag. Det viktiga är att det finns ett beslut om att sprutan är godkänd när bekämpningen sker.
Kommunerna har ansvar att kontrollera att du har en spruta som är godkänd av Jordbruksverket. Om en använd spruta inte är godkänd erhålls en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor. Kontakta din kommun om du har fler funderingar kring kontroll.

Illustration över hur funktionstestet ska gå till.
Hur ofta ska sprutan testas?
Alla sprutor ska godkännas av Jordbruksverket minst vart tredje år. Det är i första hand säkerheten som du vill åt i ett funktionstest, både för dig och din omgivning. Därför kan det vara bra att testa sprutan oftare.
Läs mer
Förteckning över godkända funktionstestare (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Avdriftsreducerande teknik (sakertvaxtskydd.se) Länk till annan webbplats.
Potatiskräfta och flyghavre
Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.
När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och antalet bildade knölar minskar. Detta kan orsaka stora ekonomiska förluster för potatisodlingen. Potatiskräfta kan spridas på många sätt men vanligast är utsädespotatis från en angripen odling. Vilsporer kan finnas i jord som följer med växter, redskap och skor med mera och de kan överleva åtminstone 20 år i jorden även om ingen potatis odlas.
Det finns närmare 40 olika raser av potatiskräfta beskrivna i världen och flertalet av dem finns spridda inom EU. I Sverige finns två raser: ras 1 och 18.
Lista över resistenta sorter på svenska marknaden (pdf-fil) Pdf, 728.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Ljus ringröta och mörk ringröta är två allvarliga potatissjukdomar som orsakas av olika bakterier. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv. Misstänker du att din potatis är smittad av ljus eller mörk ringröta är du skyldig att anmäla detta till Jordbruksverket.

Mogen flyghavre nära att drösa. Foto: Amanda Jemsund
Flyghavre är ett vårgroende, ettårigt och svårbekämpat ogräs. Det sprider sig lätt och kräver omfattande bekämpning. Du känner igen flyghavren bland annat genom att den:
- Är yvig och gles
- Har hängande vippgrenar
- Ofta är högre än den omgivande grödan
Enligt lag ska all mark hållas fri från axade plantor av flyghavre. Det innebär att det är krav på totalbekämpning. Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.
Tänk på att:
- Inte odla havre om du har flyghavre
- Variera växtföljden. Öka andelen höstsådda grödor, vall, potatis och oljeväxter
- Rengöra tröskan, extra viktigt vid maskinsamverkan
- Alltid täcka dina vagnar
- Kontrollera dina fält regelbundet, 2-3 gånger under sommaren
- Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker
- Handplockning tar mycket tid så övervärdera inte dina möjligheter att hinna med att plocka innan flyghavren drösar
Om du får problem med flyghavre kan du kontakta din lokala LRF-avdelning där det finns ett flyghavreombud som kan hjälpa dig vidare, eller ring Länsstyrelsen på telefonnummer 010-224 40 00.
Vad säger lagen om flyghavre? (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Fakta om flyghavre (pdf-fil) Pdf, 751.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Växtnäring
Rätt mängd växtnäring på rätt plats vid rätt tillfälle är viktiga faktorer för en stabil skörd. Ett bra utnyttjande av växtnäringen minskar dessutom växtnäringsförlusterna och klimatpåverkan från din gård.
För dig som använder växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det ett antal regler att följa, bland annat kring lagring och spridning. I nitratkänsliga områden gäller speciella regler.
I Sverige finns det ett antal utpekade områden som är känsliga för nitrat. I dessa områden finns det även vissa krav på lagring och spridning av gödsel (EU:s nitratdirektiv). För vårt län finns det även antal nitratkänsliga kustområden.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
I tabellerna kan du se vilka församlingar som ingår i de känsliga områdena.
Kommun | Församling |
---|---|
Tanum | Bottna, Fjällbacka, Kville, Lur, Svenneby, Tanum |
Härryda | Landvetter, Råda |
Kommun | Församling |
---|---|
Tanum | Mo, Naverstad |
Falköping | Bjurum, Borgunda, Broddetorp, Brunnhem, Dala, Falköping, Floby, Friggeråker, Gudhem, Gökhem, Göteve, Håkantorp, Hällestad-Trävattna, Högstena, Karleby, Luttra, Marka, Mularp, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Stenstorp, Södra, Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vilske-Kleva, Åsle, Östra Tunhem, Grolanda-Jäla, Börstig, Kinneved |
Tidaholm | Acklinga, Baltak, Dimbo-Ottravad, Fröjered, Hömb, Kungslena, Tidaholm, Valstad, Varv, Daretorp, Velinga |
Töreboda | Bäck, Fredsberg, Fägre, Töreboda |
Dals-Ed | Gesäter, Rölanda |
Lerum | Stora Lundby |
Vårgårda | Lena, Hol, Algutstorp |
Bengtsfors | Ödskölt, Bäcke |
Mark | Kinna, Sätila, Hyssna, Hajom, Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga, Öxnevalla, Horred, Istorp |
Herrljunga | Bråttensby, Eggvena, Fölene, Remmene, Källunga, Mjäldrunga |
Tibro | Tibro |
Alingsås | Alingsås, Stora Mellby, Magra, Långared, Erska |
Ulricehamn | Kärråkra, Möne |
Hjo | Mofalla, Fridene, Korsberga |
Om du funderar på att använda avloppsslam i jordbruket finns det regler du behöver känna till. Det som regleras är växtnäring, hygien och metaller. Syftet med reglerna är att slamanvändningen inte ska ge ökad övergödning, hälsoproblem eller öka metallerna i åkermarken.
Regler för spridning
För att få ett bättre utnyttjande av organiska gödselmedel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kilo fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.
På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.
Slammets innehåll av näring och tungmetaller
Inför spridning av avloppsslam är det viktigt att ha koll på slammets innehåll av fosfor, kväve och tungmetaller samt markens fosforklass och tillgänglig spridningsareal .
Gällande fosfor får du max lägga 22 kg fosfor per hektar och år eller max 160 kg fosfor vart sjunde år. Undantaget är jordar i fosforklass I och II där du kan lägga max 35 kg fosfor per hektar och år eller 245 kg vart 7:de år.
Det är viktigt att du har en plan för din fosforgödsling framåt i tiden. Om du även sprider andra organiska gödselmedel så behöver du ha tillräckligt med spridningsareal för att klara kravet på max 22 kg fosfor i organiska gödselmedel per hektar spridningsareal.
Även kvävet begränsar spridningen och du får max lägga på 150 kg ammoniumkväve per hektar och år med avloppsslam.
Sprid inte slam på:
- Betesmark
- Odlingar av:
- Bär
- Potatis
- Rotfrukter
- Grönsaker
- Frukt, gäller inte frukt på fruktträd.
- Mark där du inom 10 månader ska skörda:
- Bär
- Potatis
- Rotfrukter
- Grönsaker som normalt är i kontakt med jorden och konsumeras råa.
Avloppsslammet ska vara behandlat. Är det inte behandlat kan du använda det om det brukas ner inom ett dygn och spridningen inte leder till olägenhet för närboende.
För att inte få för mycket metaller i åkermarken begränsas:
- Metallhalten i marken
- Mängden metaller som totalt tillförs med slam.
För att vara säker på att du inte har för höga metallhalter i åkermarken bör du analysera den före du sprider slam. Du måste analysera om:
- Åkermarken naturligt har höga metallhalter
- Åkermarken är förorenad
- Det är eller har varit industriutsläpp i närheten.
De metaller som begränsar slamspridningen är:
- Bly
- Kadmium
- Koppar
- Krom
- Kvicksilver
- Nickel
- Zink
Vad gäller när du tar emot avloppsslam?
När du tar emot slam så måste du spara dokumentation över totalmängder, total mängd fosfor, datum samt varifrån slammet kom. Du ska också få med en innehållsdeklaration. Innehållsdeklarationen ska innehålla:
- Ursprung
- Behandling
- Torrsubstans och glödgningsförlust
- pH
- Totalfosfor
- Totalkväve
- Ammoniumkväve
- Bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink
Slamproducenten måste föra register över vart slammet sålts och på vilka platser det använts, så var beredd att lämna den informationen.
Om du vill sprida mineralgödsel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Spridningsregler som gäller i hela länet:
- Bruka ner gödsel som innehåller urea inom fyra timmar på obevuxen mark.
- Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern.
- Sprid inte på ängs- eller betesmark.
Spridningsregler för nitratkänsliga områden, sprid inte:
- mellan 1 november och 28 februari
- på snötäckt mark
- på frusen mark
- på vattenmättad eller översvämmad mark
- närmare än 2 m från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
- på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö
- lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
- lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.
Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:
- förväntad skördenivå
- förfruktseffekten
- stallgödselns långtidseffekt
- eventuell mulljord
- stallgödsel som läggs på under året.
Dokumentera beräkningen av grödans kvävebehov samt spridningen i en växtodlingsplan eller liknande. På Jordbruksverkets webbplats finns en mall för beräkning av hur kvävebehov en gröda har.
Beräkningsmall för gödslingsbehovet av kväve (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Om du vill sprida organiska gödselmedel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Spridningsregler som gäller i hela länet:
- Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern.
- Sprid inte på ängs- eller betesmark.
Spridningsregler för nitratkänsliga områden:
- Sprid inte på snötäckt mark.
- Sprid inte på frusen mark.
- Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark.
- Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter.
- Lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.
Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:
- förväntad skördenivå
- förfruktseffekten
- stallgödselns långtidseffekt
- eventuell mulljord
- stallgödsel som läggs på under året.
Dokumentera beräkningen av grödans kvävebehov samt spridningen i en växtodlingsplan eller liknande. På Jordbruksverkets webbplats finns en mall för beräkning av hur kvävebehov en gröda har.
Beräkningsmall för gödslingsbehovet av kväve (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Spridningsareal
För att få ett bättre utnyttjande av organiska gödselmedel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kilo fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.
Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.
På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.
Reglerna för stallgödselspridning varierar i länet. I de områden som är utpekade som känsliga enligt nitratdirektivet gäller hårdare regler.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Spridningsregler som gäller i hela länet:
- Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
- Sprid inte på ängs- eller betesmark.
Spridningsregler som dessutom gäller för nitratkänsliga områden:
- Sprid inte på snötäckt mark.
- Sprid inte på frusen mark.
- Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark.
- Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter.
- Lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.
- Lägg max 170 kilo totalkväve per hektar och år med stallgödsel, räknat som ett snitt på spridningsarealen.
Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:
- förväntad skördenivå
- förfruktseffekten
- stallgödselns långtidseffekt
- eventuell mulljord
- stallgödsel som läggs på under året.
Dispens från spridningsreglerna
Du kan söka dispens från reglerna om spridning av stallgödsel hos din kommun. Dispens ges bara om en något har hänt som du varken kunde eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Dispensen ska bedömas i varje enskilt fall och inte ges generellt. Du får inte dispens om det finns en möjlighet att följa bestämmelserna.
Spridningsareal
För att få ett bättre utnyttjande av fosfor i stallgödsel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kg fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.
Om du har fler än tio djurenheter måste du ha spridningsareal till den stallgödsel som djuren producerar. Köper du in stallgödsel eller andra organiska gödselmedel måste du ha spridningsareal för den gödseln.
Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.
Du får räkna med naturbetesmark motsvarande den andel av djurens foderstat som kommer från naturbetesmarken. Det betyder att om alla djuren får allt foder från naturbetesmarken under två månader kan du räkna att 2/12=16 procent av spridningsarealen är naturbetesmark. Tänk på att du inte får sprida stallgödsel på naturbetesmarken, den spridningen sköter djuren.
Har du inte tillräckligt med spridningsareal själv kan du skriva stallgödselavtal för åkermark med en granne. Under en femårsperiod ska det spridas stallgödsel på all spridningsareal.
Sälja stallgödsel
Det finns krav på att föra anteckningar vid till- och bortförsel av gödsel. Både den som tar emot och den som säljer stallgödsel föra anteckningar om:
- vem gödseln levererats till respektive från
- datum för leverans
- gödselslag
- mängd gödsel
- mängd totalfosfor i gödseln alternativt djurslag och antal djur.
Anteckningarna ska sparas i sex år. Om du har mindre än tio djurenheter behöver du inte dokumentera när du säljer.
I Västra Götaland ska alla lantbruksföretag med minst fem hektar ha minst hälften som ”grön mark”. Följande grödor räknas som ”grön mark”:
- vall
- höstoljeväxter
- höstsäd
- sockerbetor, fodersocker- eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
- fleråriga frukt- och bärodlingar
- energiskog
- fånggrödor
- obearbetad stubb efter spannmåls- och oljeväxtodling.
Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.
Lagring av stallgödsel
Det gäller olika regler för lagring av stallgödsel beroende på var i länet du bor. Hur stor lagringskapacitet du behöver beror även på hur många djurenheter du har.
Undantag från kravet på lagring av stallgödsel
Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge undantag från kravet på lagring av stallgödsel. Om du behöver ansöka om ett sådant undantag använder du vårt webbformulär. Observera att du måste betala en handläggningsavgift innan länsstyrelsen handlägger ditt ärende.
Avgift och betalning
För att få din ansökan prövad behöver du betala en avgift på 4 600 kr till Länsstyrelsen. När du skickat in din ansökan återkommer vi med information om hur avgiften ska betalas. Länsstyrelsen börjar handlägga din ansökan först när vi tagit emot avgiften.
Bifoga beräkningar av lagringsbehovet
Du behöver bifoga beräkningar av ditt lagringsbehov av gödsel. Du kan räkna ut lagringsbehovet på olika sätt. På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.
Lagra gödsel på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Ibland har din rådgivare räknat ut lagringsbehovet i programmet Vera, som är ett verktyg inom Greppa Näringens rådgivning. Då går det bra att bifoga den beräkningen. Föredrar du att göra din beräkning med papper och penna? Helt ok! Fotografera därefter din beräkning och bifoga bilden digitalt i ansökan.
Bifoga intyg från mottagare av gödsel
Du behöver bifoga någon form av skriftligt intyg/avtal/kontrakt från den som ska ta emot stallgödseln. Där bör det framgå var gödseln ska lagras, vem som tar emot den och hur stor mängd som det rör sig om.
Ansök om undantag från kravet på lagring av stallgödsel
Om du inte fått en bekräftelse till din e-post inom en timme (förutsatt att du angett korrekt e-postadress) kontakta oss.
Du hittar information om hur Länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd Länk till annan webbplats..
Stukalagring
Det är kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd som har tillsynsansvar över lantbrukets miljölagstiftning. Kontakta därför din kommun för att få reda på vad som gäller för stukalagring av stallgödsel i din kommun.
Kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen
Om du har frågor kring användning av växtskyddsmedel eller hur du får en säker förvaring och påfyllningsplats så erbjuder vi kostnadsfri rådgivning. Du kan även få kostnadsfri rådgivning om vad du kan göra för att utnyttja din växtnäring på bästa sätt.
Kontakta oss gärna på e-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se eller på telefon
010-224 40 00.