Växtskydd och växtnäring
Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.
Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.
Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Utbildning för att använda växtskyddsmedel
För att få använda växtskyddsmedel i klass 1 och 2 behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen i Västra Götaland anordnar grundutbildningar och fortbildningar som ger behörighet att använda växtskyddsmedel (klass 1L och 2L) för användning inom lantbruk, trädgård, golf och grönyteskötsel.
Kurserna anordnas på olika orter i Västra Götalands län från november till mars. Undantaget är kurser med inriktning växthus och betning.
Två olika behörigheter
Behörigheten för växtskyddsmedel är uppdelad i utomhusbehörighet och växthusbehörighet.
Du måste därför välja om du vill gå en kurs för att sprida utomhus eller i växthus. (Växthusbehörigheten gäller också för spridning utomhus i anslutning till växthusen.)
- Tillstånd för användning utomhus
Behöver du ett tillstånd för att sprida växtskyddsmedel utomhus går du en fyradagars grundkurs, antingen med jordbruksinriktning eller med inriktning park/golf/grönytor/friland.
- Tillstånd för användning både utomhus och i växthus
Om du behöver tillstånd för att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus går du en fyradagars grundkurs plus en inriktningsdag för att komplettera med den inriktning du saknar. Extradagen blir ett separat kurstillfälle och är inte i direkt anslutning till grundkursen.
Grundkurs
Under våren 2026 kommer vi att ha två grundkurser.
Skara den 20, 21, 27 och 28 januari.
Inriktning jordbruk.
Brålanda den 10 ,11, 17 och 18 mars.
Inriktning jordbruk samt park, golf, grönytor och yrkesmässig trädgårdsodling.
Fortbildningskurs
Vi har skickat ut en inbjudan till fortbildningskurs till dem som har ett giltigt tillstånd som går ut den 31 maj 2026. Tänk på at du själv är ansvarig för att ha koll på när ditt tillstånd går ut.
Anmäl dig till kurs
Kontakt för frågor
Har du frågor kontakta oss gärna på e-post: behorighet-o.vastragotaland@lansstyrelsen.se.
Informationsblad
Körspåret är ett informationsbrev för dig som dig som har behörighet att använda växtskyddsmedel.
Dokumentera i sprutjournalen
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.
Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.
Observera: Från och med den 1 januari 2026 gäller nya krav om att sprutjournalen ska vara digital.
Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?
- Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
- Datum och klockslag. Ange tid med närmaste heltimme.
- Utförare. För- och efternamn på den som utfört spridningen.
- Växtskyddsmedel. Ange hela namnet som det står på etiketten. Registreringsnummer kan anges, men är inget krav.
- Dos. Ange dos med samma måttenhet som på etiketten. För färdigblandade produkter, ange både namn och dos på de ingående preparaten.
- Karenstid och skördedatum. Om preparatet har en karenstid, ange detta i dagar. Om ingen karenstid finns, skriv "saknas" eller ett streck. Vid skörd: Fyll i faktiskt skördedatum när det finns karenstid.
- Bifarliga preparat. Om medlet är skadligt för pollinerande insekter, ange om det finns blommande växter, inklusive ogräs, i området. Om medlet saknar uppgift om att det är skadligt för pollinerande insekter, skriv streck eller nolla.
- För skyddsavstånd gäller följande:
- För fast skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Om du har avstånden inritade på en karta kan du hänvisa till den.
- För anpassade skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Glöm inte att du måste hålla anpassat avstånd till alla skyddade biotoper.
- Syftet med bekämpningen ska också anges i sprutjournalen. Exempel: ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning. Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.
Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.
Dokumentera när du använder växtskyddsmedel, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Växtskyddsspruta ska vara godkänd och i gott skick
Alla sprutor som används yrkesmässigt ska funktionstestas minst vart tredje år för att kunna godkännas av oss. Det finns dock vissa undantag. Exempelvis kan du använda en nytillverkad spruta i högst tre år utan godkännande. Funktionstestet är till för att säkerställa att spridningsutrustningen är
- i bra skick
- lämplig för ändamålet
- väl kalibrerad, det vill säga att sprutan är rätt inställd och till exempel sprider rätt mängd av preparatet.
Du hittar mer information om växtsyddsprutor samt en lista med behöriga funktionstest på jordbruksverketswebbplats:
Potatiskräfta och flyghavre
Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.
När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre – ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Potatiskräfta är en av de mest förödande sjukdomar som kan angripa potatisplantor. De blomkålslika missbildningarna på ytan och inuti potatisknölarna gör att potatisen inte kan användas. Den svamp som ger angrepp av potatiskräfta kan ligga kvar i jorden minst 20-25 år.
Även om det inte odlats potatis på fältet i många år kan det bli angrepp igen, om det rör sig om en potatissort som är känslig för den ras av potatiskräfta som finns i marken. I Västra Götalands län rör det sig om ras 1.
Smitta av potatiskräfta kan även följa med jord från smittade fält, till exemepl på skor, stövlar redskap, eller däck på traktorer och andra maskiner.
För att få stopp på spridningen är det viktigt att du anmäler till Jordbruksverket om du misstänker angrepp av potatiskräfta.
Anmälan av karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Lista på potatissorter som är resistenta mot potatiskräfta ras 1 Länk till annan webbplats.
Alla potatissorter i klass 10 är helt resistenta mot potatiskräfta ras 1. I yrkesodling av potatis får dessa sorter användas där det tidigare varit risk för att potatiskräfta kan ha spridd sig från ett konstaterat angrepp i fältet.
I privata trädgårdar får alla sorter i klass 10 användas i trädgårdar där man tidigare hittat potatiskräfta. Inga andra potatissorter med lägre resistensgrad får odlas där på 25 år.
Ljus och mörk ringröta är andra allvarliga potatissjukdomar som måste anmälas.
Vid båda sjukdomarna syns symptomen bäst om man skär över potatisen. Symptomen börjar visa sig vid kärlsträngen några millimeter från potatisskalet. Om man klämmer på potatisen kommer först ljusa, mörkaktiga droppar fram och knölarna blir oanvändbara. Både missfärgningar och droppar i knölarna blir efterhand mörkare, och bladen börjar gulna och sedan vissna.
Ringrötabakterier kan leva minst 5 år i marken, och dessutom ett par år på potatislådor, i lager och på redskap.
Symptomen på mörk ringröta startar på samma vis, men snart blir både ring och droppar mörkare bruna och det bildas svarta sår på potatisen. Vid misstanke om angrepp av någon typ av ringröta måste du anmäla det till Jordbruksverket, oavsedd om du är yrkesodlare eller privatperson.
Anmälan av karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Information om potatiskräfta och ljus och mörk ringröta, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Mogen flyghavre nära att drösa. Foto: Amanda Jemsund
Flyghavre är ett vårgroende, ettårigt och svårbekämpat ogräs. Det sprider sig lätt och kräver omfattande bekämpning. Du känner igen flyghavren bland annat genom att den:
- Är yvig och gles
- Har hängande vippgrenar
- Ofta är högre än den omgivande grödan
Enligt lag ska all mark hållas fri från axade plantor av flyghavre. Det innebär att det är krav på totalbekämpning. Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.
Tänk på att:
- Inte odla havre om du har flyghavre
- Variera växtföljden. Öka andelen höstsådda grödor, vall, potatis och oljeväxter
- Rengöra tröskan, extra viktigt vid maskinsamverkan
- Alltid täcka dina vagnar
- Kontrollera dina fält regelbundet, 2-3 gånger under sommaren
- Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker
- Handplockning tar mycket tid så övervärdera inte dina möjligheter att hinna med att plocka innan flyghavren drösar
Om du får problem med flyghavre kan du kontakta din lokala LRF-avdelning där det finns ett flyghavreombud som kan hjälpa dig vidare, eller ring Länsstyrelsen på telefonnummer 010-224 40 00.
Vad säger lagen om flyghavre? Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Växtnäring
Rätt mängd växtnäring på rätt plats vid rätt tillfälle är viktiga faktorer för en stabil skörd. Ett bra utnyttjande av växtnäringen minskar dessutom växtnäringsförlusterna och klimatpåverkan från din gård.
För dig som använder växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det ett antal regler att följa, bland annat kring lagring och spridning. I nitratkänsliga områden gäller speciella regler.
I Sverige finns det ett antal utpekade områden som är känsliga för nitrat. I dessa områden finns det även vissa krav på lagring och spridning av gödsel (EU:s nitratdirektiv). För vårt län finns det även antal nitratkänsliga kustområden.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
I tabellerna kan du se vilka församlingar som ingår i de känsliga områdena.
Kommun | Församling |
|---|---|
Tanum | Bottna, Fjällbacka, Kville, Lur, Svenneby, Tanum |
Härryda | Landvetter, Råda |
Kommun | Församling |
|---|---|
Tanum | Mo, Naverstad |
Falköping | Bjurum, Borgunda, Broddetorp, Brunnhem, Dala, Falköping, Floby, Friggeråker, Gudhem, Gökhem, Göteve, Håkantorp, Hällestad-Trävattna, Högstena, Karleby, Luttra, Marka, Mularp, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Stenstorp, Södra, Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vilske-Kleva, Åsle, Östra Tunhem, Grolanda-Jäla, Börstig, Kinneved |
Tidaholm | Acklinga, Baltak, Dimbo-Ottravad, Fröjered, Hömb, Kungslena, Tidaholm, Valstad, Varv, Daretorp, Velinga |
Töreboda | Bäck, Fredsberg, Fägre, Töreboda |
Dals-Ed | Gesäter, Rölanda |
Lerum | Stora Lundby |
Vårgårda | Lena, Hol, Algutstorp |
Bengtsfors | Ödskölt, Bäcke |
Mark | Kinna, Sätila, Hyssna, Hajom, Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga, Öxnevalla, Horred, Istorp |
Herrljunga | Bråttensby, Eggvena, Fölene, Remmene, Källunga, Mjäldrunga |
Tibro | Tibro |
Alingsås | Alingsås, Stora Mellby, Magra, Långared, Erska |
Ulricehamn | Kärråkra, Möne |
Hjo | Mofalla, Fridene, Korsberga |
Om du funderar på att använda avloppsslam i jordbruket finns det regler du behöver känna till. Det som regleras är växtnäring, hygien och metaller. Syftet med reglerna är att slamanvändningen inte ska ge ökad övergödning, hälsoproblem eller öka metallerna i åkermarken.
Regler för spridning
För att få ett bättre utnyttjande av organiska gödselmedel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kilo fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.
Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.
På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.
Slammets innehåll av näring och tungmetaller
Inför spridning av avloppsslam är det viktigt att ha koll på slammets innehåll av fosfor, kväve och tungmetaller samt markens fosforklass och tillgänglig spridningsareal .
Gällande fosfor får du max lägga 22 kg fosfor per hektar och år eller max 160 kg fosfor vart sjunde år. Undantaget är jordar i fosforklass I och II där du kan lägga max 35 kg fosfor per hektar och år eller 245 kg vart 7:de år.
Det är viktigt att du har en plan för din fosforgödsling framåt i tiden. Om du även sprider andra organiska gödselmedel så behöver du ha tillräckligt med spridningsareal för att klara kravet på max 22 kg fosfor i organiska gödselmedel per hektar spridningsareal.
Även kvävet begränsar spridningen och du får max lägga på 150 kg ammoniumkväve per hektar och år med avloppsslam.
Sprid inte slam på:
- Betesmark
- Odlingar av:
- Bär
- Potatis
- Rotfrukter
- Grönsaker
- Frukt, gäller inte frukt på fruktträd.
- Mark där du inom 10 månader ska skörda:
- Bär
- Potatis
- Rotfrukter
- Grönsaker som normalt är i kontakt med jorden och konsumeras råa.
Avloppsslammet ska vara behandlat. Är det inte behandlat kan du använda det om det brukas ner inom ett dygn och spridningen inte leder till olägenhet för närboende.
För att inte få för mycket metaller i åkermarken begränsas:
- Metallhalten i marken
- Mängden metaller som totalt tillförs med slam.
För att vara säker på att du inte har för höga metallhalter i åkermarken bör du analysera den före du sprider slam. Du måste analysera om:
- Åkermarken naturligt har höga metallhalter
- Åkermarken är förorenad
- Det är eller har varit industriutsläpp i närheten.
De metaller som begränsar slamspridningen är:
- Bly
- Kadmium
- Koppar
- Krom
- Kvicksilver
- Nickel
- Zink
Vad gäller när du tar emot avloppsslam?
När du tar emot slam så måste du spara dokumentation över totalmängder, total mängd fosfor, datum samt varifrån slammet kom. Du ska också få med en innehållsdeklaration. Innehållsdeklarationen ska innehålla:
- Ursprung
- Behandling
- Torrsubstans och glödgningsförlust
- pH
- Totalfosfor
- Totalkväve
- Ammoniumkväve
- Bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink
Slamproducenten måste föra register över vart slammet sålts och på vilka platser det använts, så var beredd att lämna den informationen.
Om du vill sprida mineralgödsel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Spridningsregler som gäller i hela länet:
- Bruka ner gödsel som innehåller urea inom fyra timmar på obevuxen mark.
- Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern.
- Sprid inte på ängs- eller betesmark.
Spridningsregler för nitratkänsliga områden, sprid inte:
- mellan 1 november och 28 februari
- på snötäckt mark
- på frusen mark
- på vattenmättad eller översvämmad mark
- närmare än 2 m från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
- på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö
- lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
- lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.
Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:
- förväntad skördenivå
- förfruktseffekten
- stallgödselns långtidseffekt
- eventuell mulljord
- stallgödsel som läggs på under året.
Dokumentera beräkningen av grödans kvävebehov samt spridningen i en växtodlingsplan eller liknande. På Jordbruksverkets webbplats finns en mall för beräkning av hur kvävebehov en gröda har.
Beräkningsmall för gödslingsbehovet av kväve, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Om du vill sprida organiska gödselmedel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Datum för när du får sprida organiska gödselmedel hittar du på Jordbruksverkets webbplats:
Sprida gödsel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Spridningsregler som gäller i hela länet:
- Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern.
- Sprid inte på ängs- eller betesmark.
Spridningsregler för nitratkänsliga områden:
- Sprid inte på snötäckt mark.
- Sprid inte på frusen mark.
- Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark.
- Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter.
- Lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.
Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:
- förväntad skördenivå
- förfruktseffekten
- stallgödselns långtidseffekt
- eventuell mulljord
- stallgödsel som läggs på under året.
Dokumentera beräkningen av grödans kvävebehov samt spridningen i en växtodlingsplan eller liknande. På Jordbruksverkets webbplats finns en mall för beräkning av hur kvävebehov en gröda har.
Beräkningsmall för gödslingsbehovet av kväve, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Spridningsareal
För att få ett bättre utnyttjande av organiska gödselmedel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kilo fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.
Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.
På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.
Reglerna för stallgödselspridning varierar i länet. I de områden som är utpekade som känsliga enligt nitratdirektivet gäller hårdare regler.
Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Datum för när du får sprida stallgödsel hittar du på Jordbruksverkets webbplats:
Sprida gödsel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Spridningsregler som gäller i hela länet:
- Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
- Sprid inte på ängs- eller betesmark.
Spridningsregler som dessutom gäller för nitratkänsliga områden:
- Sprid inte på snötäckt mark.
- Sprid inte på frusen mark.
- Sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark.
- Sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö.
- Lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter.
- Lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.
- Lägg max 170 kilo totalkväve per hektar och år med stallgödsel, räknat som ett snitt på spridningsarealen.
Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:
- förväntad skördenivå
- förfruktseffekten
- stallgödselns långtidseffekt
- eventuell mulljord
- stallgödsel som läggs på under året.
Dispens från spridningsreglerna
Du kan söka dispens från reglerna om spridning av stallgödsel hos din kommun. Dispens ges bara om en något har hänt som du varken kunde eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Dispensen ska bedömas i varje enskilt fall och inte ges generellt. Du får inte dispens om det finns en möjlighet att följa bestämmelserna.
Spridningsareal
För att få ett bättre utnyttjande av fosfor i stallgödsel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kg fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.
Om du har fler än tio djurenheter måste du ha spridningsareal till den stallgödsel som djuren producerar. Köper du in stallgödsel eller andra organiska gödselmedel måste du ha spridningsareal för den gödseln.
Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.
Du får räkna med naturbetesmark motsvarande den andel av djurens foderstat som kommer från naturbetesmarken. Det betyder att om alla djuren får allt foder från naturbetesmarken under två månader kan du räkna att 2/12=16 procent av spridningsarealen är naturbetesmark. Tänk på att du inte får sprida stallgödsel på naturbetesmarken, den spridningen sköter djuren.
Har du inte tillräckligt med spridningsareal själv kan du skriva stallgödselavtal för åkermark med en granne. Under en femårsperiod ska det spridas stallgödsel på all spridningsareal.
Sälja stallgödsel
Det finns krav på att föra anteckningar vid till- och bortförsel av gödsel. Både den som tar emot och den som säljer stallgödsel föra anteckningar om:
- vem gödseln levererats till respektive från
- datum för leverans
- gödselslag
- mängd gödsel
- mängd totalfosfor i gödseln alternativt djurslag och antal djur.
Anteckningarna ska sparas i sex år. Om du har mindre än tio djurenheter behöver du inte dokumentera när du säljer.
I Västra Götaland ska lantbruksföretag med minst fem hektar åkermark ha minst 50 procent av åkerarealen som ”grön mark”. Följande grödor räknas som ”grön mark”:
- vall
- höstoljeväxter
- höstsäd
- sockerbetor, fodersocker- eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
- fleråriga frukt- och bärodlingar
- energiskog
- fånggrödor
- obearbetad stubb efter spannmåls- och oljeväxtodling.
Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.
Gröda | Senaste datum att så grödan | Tidigaste datum att bryta grödan |
|---|---|---|
Övervintrande grödor, till exempel höstsäd eller höstoljeväxter | 5 oktober | Nästa vår |
Vall, fleråriga frukt och bärodlingar, energiskog | 10 oktober | |
Obearbetad stubb efter spannmål eller oljeväxter | 10 oktober | |
Vall och fånggröda med mer än 25 procent baljväxter | Nästa vår | |
Fånggröda sådd senast 31 juli | 31 juli | 10 oktober |
Fånggröda sådd efter 31 juli | 5 oktober | Nästa vår |
Lagring av stallgödsel
Det gäller olika regler för lagring av stallgödsel beroende på var i länet du bor. Hur stor lagringskapacitet du behöver beror även på hur många djurenheter du har.
Läs mer om lagring av stallgödsel på Jordbruksverkets webbplats:
Lagra gödsel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Undantag från kravet på lagring av stallgödsel
Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge undantag från kravet på lagring av stallgödsel. Om du behöver ansöka om ett sådant undantag använder du vårt webbformulär.
Bifoga beräkningar av lagringsbehovet
Du behöver bifoga beräkningar av ditt lagringsbehov av gödsel. Du kan räkna ut lagringsbehovet på olika sätt. På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.
Lagra gödsel, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Ibland har din rådgivare räknat ut lagringsbehovet i programmet Vera, som är ett verktyg inom Greppa Näringens rådgivning. Då går det bra att bifoga den beräkningen. Föredrar du att göra din beräkning med papper och penna? Helt ok! Fotografera därefter din beräkning och bifoga bilden digitalt i ansökan.
Bifoga intyg från mottagare av gödsel
Du behöver bifoga någon form av skriftligt intyg/avtal/kontrakt från den som ska ta emot stallgödseln. Där bör det framgå var gödseln ska lagras, vem som tar emot den och hur stor mängd som det rör sig om.
Ansök om undantag från kravet på lagring av stallgödsel
Om du inte fått en bekräftelse till din e-post inom en timme (förutsatt att du angett korrekt e-postadress) kontakta oss.
Du hittar information om hur Länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd Länk till annan webbplats..
Stukalagring
Det är kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd som har tillsynsansvar över lantbrukets miljölagstiftning. Kontakta därför din kommun för att få reda på vad som gäller för stukalagring av stallgödsel i din kommun.
Kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen
Om du har frågor kring användning av växtskyddsmedel eller hur du får en säker förvaring och påfyllningsplats så erbjuder vi kostnadsfri rådgivning. Du kan även få kostnadsfri rådgivning om vad du kan göra för att utnyttja din växtnäring på bästa sätt.
Kontakta oss gärna på e-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se eller på telefon
010-224 40 00.