skyddad natur ny

Skyddad natur

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas.

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden. Naturreservat kan bildas på statlig, privat eller kommunal mark genom beslut av Länsstyrelsen eller kommunen.

Regler för naturreservat

Varje reservat har särskilda regler, så kallade föreskrifter, som styr vad som är tillåtet i just det reservatet. Föreskrifterna är anpassade för att bevara områdets specifika naturvärden och begränsar ofta allemansrätten. I Örebro län finns drygt 260 naturreservat, varav cirka 230 är statliga och resten kommunala.

Tillgänglighet i naturreservat

I några av Örebro läns naturreservat och nationalparker har vi satsat extra för att öka tillgängligheten. Det kan vara allt ifrån hårdgjorda stigar, rastbord med plats för rullstol, ledstråk för teknikkäpp, ljudguider, tydligt markerade stigrundor med mera.

Broschyr om tillgängliga naturreservat i Örebro län (pdf)PDF

Se alla naturreservat i Örebro län här.

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker (Sveriges nationalparker)länk till annan webbplats

Om nationalparker (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Nationalparker i länet

I Örebro län finns två nationalparker - Tiveden och Garphyttan.

Tivedens nationalpark

Det starkt kuperade och vilda skogslandskapet, de vackra skogssjöarna, jätteblocken vid Stenkällan, utsikten från Trollkyrkobergen samt badstranden vid Vitsand gör Tivedens nationalpark till en av landets mest sevärda.

Tiveden (Sveriges nationalparker)länk till annan webbplats

Garphyttans nationalpark

I Garphyttans nationalpark bevaras ett gammalt odlingslandskap som präglats av den steniga och backiga terrängen. Här finns frodiga blomsterängar omgivna av en tät naturskog.

Garphyttan (Sveriges nationalparker)länk till annan webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

I Örebro län finns 136 Natura 2000-områden. Den totala arealen av dessa är ca 23 000 ha. Bevarandeplaner tas fram för varje område och är underlag för skydd och skötsel av livsmiljöer och arter inom dessa områden.

 Habitatdirektivet

I habitatdirektivet listas naturtyper och arter som skall bevaras inom EU. Natura 2000-områden pekas ut för att bidra till bevarandet. Dessa områden kan i förlängningen skyddas som till exempel naturreservat, lämnas helt orörda eller kräva skötsel såsom slåtter och bete eller röjning.

Av mer än 170 naturtyper som nämns i habitatdirektivet finns cirka 27 i Örebro län. Ekhagar, barrnaturskogar och högmossar är exempel på utpekade naturtyper i Örebro län. Av cirka 900 arter i direktivet finns 21 i länet. Några av dem är läderbagge, större vattensalamander och asknätfjäril.

Fågeldirektivet

Fågeldirektivet innehåller en lista på 185 fågelarter varav 45 av förekommer i Örebro län, till exempel sångsvan, ljungpipare och tretåig hackspett. För dessa arter har särskilda Natura 2000-områden pekats ut.

Tillstånd kan behövas

Ingrepp ”som på ett betydande sätt kan påverka miljön” i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från Länsstyrelsen.

Här hittar du mer information om hur du söker tillstånd för verksamheter i Natura 2000-områden.

Informationsfolder om Natura 2000-områden i Örebro länPDF

LIFE är EUs instrument för att finansiera miljö- och naturvårdsprojekt inom EU, liksom i några av de ansökande eller närliggande länderna. LIFE har medfinansierat ungefär 3506 projekt sedan 1992. Ungefär 2,5 miljarder euro har gått till skydd och vård av natur och miljö.

Lifeprojekt i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län har under sex år drivit ett stort naturvårdsprojekt - Reclaim LIFE. Projektet omfattade naturområdena Tysslingen och Venakärret som ingår i EU:s nätverk för skyddade områden, Natura 2000. Projektet hade som mål att återskapa slåtter- och betesmarker.

Recalim Life finansierades till stora delar av EU:s Life-fond med en budget på cirka 25 miljoner kronor. Reclaim Life pågår från januari 2013 till juni 2018.

Reclaim - vård och restaurering av två våtmarker i Örebro län (projektwebbplats)länk till annan webbplats

Kontakt

Tomas Gustafson
Naturskydd
Epost till Tomas Gustafson
Telefon: 010-224 87 54

Länsstyrelsen i Örebro har ingått i ett LIFE-projekt för att bevara Flodpärlmusslan. Vattendrag med Flodpärlmussla som ingick i projektet i Örebro län är Lillsjöbäcken, Kvarnbäcken-Lärkesån och Rastälven (Grängshytteforsarna).

Flodpärlmusslan lever i rent, klart och strömmande vatten. Den föredrar beskuggade vatten och bottnar med sand/grus/småsten.

Det allvarligaste problemet för flodpärlmusslan i Sverige är att i många vatten saknas reproduktion av musslor. Genom långsiktiga åtgärder finns det emellertid goda förutsättningar för att återfå livskraftiga bestånd. Detta pga att musslorna kan bli upp till 200 år gamla och således inte kommer att försvinna för att reproduktionen uteblir under en period.

Musslorna har en speciell livscykel. De är beroende av öring eller i vissa fall lax för sin fortplantning. Öring eller lax fungerar som mellanvärd. Honmusslorna släpper i slutet av sommaren ut miljoner små kloförsedda larver sk glochidielarver i vattnet. De fastnar på gälarna på öring eller lax och lever där till våren då de släpper.

Småmusslorna sätter sig sedan nere i bottensubstratet. Det krävs att detta genomspolas med vatten, så att det kan få syre och föda. Om bottensubstratet sätts igen med fina partiklar, kan småmusslorna inte klara sig. Igenslamning är sannolikt den viktigaste anledningen till att småmusslor saknas i många Flodpärlmusselbestånd.

I Life-projektet genomfördes åtgärder för att gynna öring och för att se till att det finns bottnar där småmusslorna kan etablera sig.

Kontaktperson

Inger Holst
Art och Vilt
Epost till Inger Holst
Telefon: 010-224 86 30

Om projektet

Över 2000 hektar barrskog ska brännas i EU-projektet Life Taiga, där Länsstyrelsen i Örebro län deltar tillsammans med 13 andra län. Syftet är att öka och bevara den biologiska mångfalden i barrskog. Projektet Li.fe Taiga är ett av de största EU-projekten av sitt slag och omfattar totalt 100 miljoner kronor, varav 6 miljoner kommer Örebro län till del. Projektet pågår 2015-2019.

I Örebro län ska 76 hektar brännas i Västeråsmossen, Ställbergsmossen och Römyren i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner.

Bränning av skog

De planerade naturvårdsbränningarna i Örebro län görs i barrskog där det finns mycket tall, i områden som redan är avsatta för naturvård. Växter, svampar och djur i vissa skogar är beroende av att det brinner med jämna mellanrum. ­Idag släcker vi bränder så fort vi kan. Men en skog som brunnit blir i regel mer öppen, ljus och varm vilket gynnar många arter.

Hur görs bränningarna?

Bränningarna sker med låg markbrand och styrs så att närboende ska få så lite problem som möjligt. Den som är i området nära bränningarna kan dock känna av brandrök.

Bränning på Römyren maj 2018

Torsdagens kontrollerade naturvårdsbränning på Römyren gick enligt plan och eldningen avslutades på kvällen. Efterbevattning och bevakning av området kommer att fortsättta.

Helikopter användes både före, under och efter bränningen. Innan bränningen startade bevattnades gränser ut mot den öppnare delen av Römyren med helikopter. Vid kl 15 påbörjades tändningen och eldningen avslutades vid kl 20, och följdes av efterbevattning. Bevakning av området kommer att ske med fältpersonal under flera dagar. Vattenpump, vatten och slangar finns i området under efterbevakningen.

Karta över bränningsområdet med anvisad parkeringsplatsPDF

Bränning på Römyren juni 2016

Under juni månad kunde en kontrollerad naturvårdsbränning genomföras vid Römyren. Bränningen fördelades på tre dagar i mitten av juni och sedan följde eftersläckning. Bränningen gick enligt plan. Totalt brändes 38 hektar vid Römyren.

Bränningar under 2015

De planerade naturvårdsbränningarna på Västeråsmossen och Ställbergsmossen genomfördes i slutet av augusti 2015. Totalt brändes ett område på 65 hektar på Ställbergsmossen och Västeråsmossen utanför Hällefors.

Mer information

Life Taigas projektwebbplatslänk till annan webbplats

Naturvårdsbränning - svar på vanliga frågor (Pdf, Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Naturreservaten som ingår i Life Taiga

Ställbergsmossens naturreservat
Västeråsmossens naturreservat

Bränning på Römyren maj 2018 (Uppdaterad 2018-05-24 kl 21.00)

Torsdagens kontrollerade naturvårdsbränning på Römyren gick enligt plan och eldningen avslutades på kvällen. Efterbevattning och bevakning av området kommer att fortsättta.Helikopter användes både före, under och efter bränningen. Innan bränningen startade bevattnades gränser ut mot den öppnare delen av Römyren med helikopter. Vid kl 15 påbörjades tändningen och eldningen avslutades vid kl 20, och följdes av efterbevattning. Bevakning av området kommer att ske med fältpersonal under flera dagar. Vattenpump, vatten och slangar finns i området under efterbevakningen           

Kontaktperson

Åsa Forsberg
Epost till Åsa Forsberg
Telefon: 010-224 87 52

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver:

  • Vad som ska skyddas
  • Vilka åtgärder som behövs
  • Hur åtgärderna ska genomföras

Här hittar du bevarandeplaner för Natura 2000 områden i Örebro län.

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Djupedal SE0240161.pdf 13.1 MB 2018-05-02 10.30
Dovrasjödalen SE0240051.pdf 12.7 MB 2018-05-02 10.30
Fagertärn SE0240002.pdf 18.6 MB 2018-05-02 10.30
Hagaberg SE0240129.pdf 9.6 MB 2018-05-02 10.30
Harge uddar SE0240120.pdf 11.8 MB 2018-05-02 10.30
Hjärttorp SE0240138.pdf 11.8 MB 2018-05-02 10.30
Kopparbergs äng SE0240106.pdf 10.3 MB 2018-05-02 10.30
Norra Nyckelhult SE0240145.pdf 10.4 MB 2018-05-02 10.30
Norra Vätterns skärgård SE0240045.pdf 14.7 MB 2018-05-02 10.30
Prinskullen SE0240115.pdf 9.9 MB 2018-05-02 10.30
Snavlunda Tjälvesta SE0240004.pdf 32 MB 2018-05-02 10.30
Spåsa SE0240135.pdf 12.2 MB 2018-05-02 10.30
Sörsjön SE0240087.pdf 12.4 MB 2018-05-02 10.30
Trehörnings masugn SE0240103.pdf 9.6 MB 2018-05-02 10.30
Utnäset SE0240061.pdf 10.8 MB 2018-05-02 10.29
Viken SE0240157.pdf 12.7 MB 2018-05-02 10.29
Vinna SE0240144.pdf 12.7 MB 2018-05-02 10.30
Vättern norra SE0240099.pdf 2.9 MB 2018-06-04 15.29
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Jätteberget SE0240162.pdf 14.5 MB 2018-05-02 10.43
Lidetorpsmon SE0240072.pdf 11.7 MB 2018-05-02 10.43
Lomtjärnsmossen SE0240065.pdf 13.4 MB 2018-05-02 10.43
Östra Sälsjomossen SE0240064.pdf 13.5 MB 2018-05-02 10.44
Stormossen i Mickelsrud_SE0240163.pdf 14.3 MB 2018-06-29 15.48
Vargavidderna SE0240089.pdf 13.8 MB 2018-05-02 10.45
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bo SE0240128.pdf 15 MB 2018-04-12 14.04
Broby äng SE0240125.pdf 10.3 MB 2018-04-12 14.04
Dovrasjödalen SE0240051.pdf 12.7 MB 2018-04-12 14.05
Geråsen SE0240062.pdf 11.2 MB 2018-04-12 14.06
Glottrakärret Venerna SE0240079.pdf 12.9 MB 2018-04-12 14.06
Herrfallsäng SE0240053.pdf 12.7 MB 2018-04-12 14.07
Kvismarens naturreservat SE0240058.pdf 17.2 MB 2018-04-12 14.08
Lindhult SE0240126.pdf 10.8 MB 2018-04-12 14.08
Nalavibergs ekäng SE0240057.pdf 11.2 MB 2018-04-12 14.09
Orrkulla SE0240114.pdf 10.7 MB 2018-04-12 14.10
Prastgården SE0240150.pdf 10.6 MB 2018-04-12 14.11
Skåle SE0240111.pdf 11.5 MB 2018-04-12 14.11
Sköllersta prästang SE0240069.pdf 9.8 MB 2018-04-12 14.12
Sotterns Skärgård SE0240011.pdf 12.9 MB 2018-04-12 14.13
Stora Kortorp SE0240137.pdf 25.1 MB 2018-04-12 14.14
Svennevadsån SE0240164.pdf 11.9 MB 2018-04-12 14.15
Tomta hagar SE0240116.pdf 13.4 MB 2018-04-12 14.15
Ullavi SE0240113.pdf 10.8 MB 2018-04-12 14.16
Viby ekäng SE0240118.pdf 3.3 MB 2018-04-12 14.18
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Björskogsnäs SE0240035.pdf 7.8 MB 2018-04-12 14.26
Grängshytteforsarna SE0240073.pdf 14 MB 2018-04-12 14.27
Hammarmossen SE0240036.pdf 13.8 MB 2018-04-12 14.31
Kamptjarnsbrännan SE0240081.pdf 14.6 MB 2018-04-12 14.31
Kindla SE0240039.pdf 18.3 MB 2018-04-12 14.32
Knuthöjdsmossen SE0240037.pdf 12 MB 2018-04-12 16.37
Murstensdalen SE0240034.pdf 14.2 MB 2018-04-12 16.38
Römyren SE0240042.pdf 20.9 MB 2018-04-12 16.38
Ställbergsmossen SE0240043.pdf 1.9 MB 2018-04-12 16.39
Uttertjärnsberget SE0240160.pdf 20.4 MB 2018-04-12 16.39
Västeråsmossen SE0240048.pdf 1.7 MB 2018-04-12 16.40
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Fisksjön SE0240052.pdf 12.3 MB 2018-04-12 16.43
Högforsskogen SE0240119.pdf 19.7 MB 2018-04-12 16.43
Råmossen Lomtjärnsmossen SE0240021.pdf 20.3 MB 2018-04-12 16.44
Torkesviken SE0240127.pdf 11.2 MB 2018-04-12 16.45
Trangärdet SE0240022.pdf 15.6 MB 2018-04-12 16.45
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Björka lertag SE0240078.pdf 5.3 MB 2018-04-12 16.48
Kvismarens naturreservat SE0240058.pdf 17.2 MB 2018-04-12 16.49
Norra Mossby SE0240153.pdf 11 MB 2018-04-12 16.49
Södra Mossby SE0240154.pdf 9.8 MB 2018-04-12 16.49
Vissberga lertag SE0240134.pdf 7.4 MB 2018-04-12 16.50
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Grönelid SE0240151.pdf 12.5 MB 2018-05-02 10.53
Juarbergen SE0240066.pdf 12.7 MB 2018-05-02 10.53
Kojemossen SE0240104.pdf 14.5 MB 2018-05-02 10.54
Kråksjöåsen SE0240071.pdf 13 MB 2018-05-02 10.54
Näset SE0240147.pdf 11.1 MB 2018-05-02 10.54
Rankemossen SE0240007.pdf 13.7 MB 2018-05-02 10.55
Rockebro SE0240070.pdf 9.1 MB 2018-05-02 10.55
Skagershultsmossen SE0240009.pdf 13.7 MB 2018-05-02 10.56
Tivedens nationalpark SE0240001.pdf 14.3 MB 2018-05-02 10.56
Vargavidderna SE0240089.pdf 13.8 MB 2018-05-02 10.56
Västra och Stora Kroktärn SE0240124.pdf 11.3 MB 2018-05-02 10.57
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Dunderklintarna SE0240132.pdf 13 MB 2018-05-02 11.00
Ekåsen SE0240056.pdf 11 MB 2018-05-02 11.01
Garphyttans nationalpark SE0240054.pdf 15 MB 2018-05-02 11.01
Härvest norra SE0240141.pdf 11.6 MB 2018-05-02 11.01
Jönsaskogen SE0240121.pdf 13.7 MB 2018-05-02 11.02
Kroksjöskogen SE0240122.pdf 20.1 MB 2018-05-02 11.02
Lekeberga Sälven SE0240110.pdf 11.4 MB 2018-05-02 11.03
Lekhyttan SE0240140.pdf 10.2 MB 2018-05-02 11.03
Sixtorp SE0240139.pdf 11.6 MB 2018-05-02 11.04
Skagershultsmossen SE0240009.pdf 13.7 MB 2018-05-02 11.04
Skagershultsmossen Torp SE0240091.pdf 13.7 MB 2018-05-02 11.05
Södra Vissboda SE0240143.pdf 12 MB 2018-05-02 11.05
Svartkärr SE0240084.pdf 14.5 MB 2018-05-02 11.05
Svenshyttan SE0240142.pdf 10.5 MB 2018-05-02 11.06
Trystorps ekäng SE0240075.pdf 13.3 MB 2018-05-02 11.06
Ugglehöjden SE0240020.pdf 19.6 MB 2018-05-02 11.07
Äspsätter SE0240130.pdf 9.5 MB 2018-06-29 15.57
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Finnåkerssjön Österhammarssjön SE0240146.pdf 15.1 MB 2018-05-02 11.08
Grönbo SE0240032.pdf 15.1 MB 2018-05-02 11.09
Helgedomen SE0240067.pdf 13.1 MB 2018-05-02 11.10
Känäs SE0240098.pdf 12.2 MB 2018-05-02 11.10
Kindla SE0240039.pdf 15.7 MB 2018-05-02 11.10
Lejakärret SE0240090.pdf 11.6 MB 2018-05-02 11.11
Liaskogen SE0240030.pdf 8.1 MB 2018-05-02 11.11
Munkhyttan SE0240088.pdf 14.5 MB 2018-05-02 11.12
Råsvalens naturreservat SE0240076.pdf 10.4 MB 2018-05-02 11.12
Spångabäcken SE0240086.pdf 16 MB 2018-05-02 11.12
Spångabäcken norra SE0240100.pdf 11.7 MB 2018-05-02 11.13
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Brattforsen SE0240093.pdf 18.9 MB 2018-05-02 11.26
Nittenmossen östraSE0240085.pdf 12.9 MB 2018-05-02 11.26
Nittälvsbrännan SE0240117.pdf 20.4 MB 2018-05-02 11.27
Salboknös SE0240040.pdf 14.8 MB 2018-05-02 11.28
Uttertjärnsberget SE0240160.pdf 20.4 MB 2018-05-02 11.29
Övre Nittälvsdalen SE0240107.pdf 21.8 MB 2018-05-02 11.28
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bromängen SE0240159.pdf 13 MB 2018-05-02 11.32
Dammossen Röbergshagsmossen SE0240105.pdf 15.4 MB 2018-05-02 11.33
Erikaberget SE0240097.pdf 14.3 MB 2018-05-02 11.33
Håkansbodaberget SE0240096.pdf 12.8 MB 2018-05-02 11.34
Hyttebacken SE0240149.pdf 7.8 MB 2018-05-02 11.34
Järleån SE0240063.pdf 15.8 MB 2018-05-02 11.35
Kvarnbacken Lärkesån SE0240028.pdf 11 MB 2018-05-02 11.35
Lillsjöbäcken Järlhyttebäcken SE0240077.pdf 22.1 MB 2018-05-02 11.35
Limberget SE0240038.pdf 14.1 MB 2018-05-02 11.36
Näsmarkerna SE0240024.pdf 12.5 MB 2018-05-02 11.36
Tallskaten SE0240092.pdf 13.1 MB 2018-05-02 11.37
Venakärret SE0240133.pdf 589.7 kB 2018-05-02 11.37
Venen SE0240148.pdf 11 MB 2018-05-02 11.38
Älvhytteängen SE0240055.pdf 17.9 MB 2018-05-02 11.31
Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Berga SE0240152.pdf 13.3 MB 2018-05-02 11.40
Berget SE0240158.pdf 5.3 MB 2018-05-02 11.40
Brunstorpskärret SE0240029.pdf 10.1 MB 2018-05-02 11.41
Ekeby Almby SE0240155.pdf 10.7 MB 2018-05-02 11.41
Fåran SE0240083.pdf 7.6 MB 2018-05-02 11.41
Grythem SE0240108.pdf 11.3 MB 2018-05-02 11.42
Hässelkulla SE0240123.pdf 10.7 MB 2018-05-02 11.42
Klockarudden SE0240112.pdf 6.5 MB 2018-05-02 11.42
Latorpsängarna SE0240017.pdf 12 MB 2018-05-02 11.43
Lindön SE0240136.pdf 9.4 MB 2018-05-02 12.18
Mantorp SE0240074.pdf 14.1 MB 2018-05-02 12.19
Olles hage SE0240101.pdf 11.3 MB 2018-05-02 12.19
Oset Rynningeviken SE0240059.pdf 12.6 MB 2018-05-02 12.20
Slyte SE0240109.pdf 11.6 MB 2018-05-02 12.21
Sotterns Skärgård_SE0240011.pdf 12.9 MB 2018-05-02 12.22
Sörön SE0240082.pdf 11.8 MB 2018-05-02 12.21
Tysslingen SE0240156.pdf 13.9 MB 2018-05-02 12.22
Tåsta SE0240094.pdf 11 MB 2018-05-02 12.22
Ånnaboda SE0240131.pdf 14.5 MB 2018-05-02 11.40
Östra Trolldalen SE0240027.pdf 11.8 MB 2018-05-02 12.21

Här hittar du kartor över föreslagna Natura 2000-områden i Örebro län:

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
SE0240001 Tivedens nationalpark.pdf 628.9 kB 2018-05-02 13.28
SE0240020_Sodra_Kilsbergen.pdf 1.2 MB 2018-05-02 13.28
SE0240027_Ostra_Trolldalen.pdf 393.4 kB 2018-05-02 13.28
SE0240034_Murstensdalen-Lokadalen.pdf 904.4 kB 2018-05-02 13.29
SE0240035_Bjorskogsnas.pdf 262.9 kB 2018-05-02 13.29
SE0240037_Knuthojdsmossen-Hammarmossen.pdf 563.5 kB 2018-05-02 13.29
SE0240048_Västeråsmossen.pdf 1.1 MB 2018-05-02 13.29
SE0240059_Oset och Rynningeviken.pdf 669.6 kB 2018-05-02 13.29
SE0240090_Lejakarret.pdf 291.9 kB 2018-05-02 13.29
SE0240096_Hakansbodaberget.pdf 367.5 kB 2018-05-02 13.29
SE0240107_Nittälvsdalen.pdf 1.3 MB 2018-05-02 13.30
SE0240140_Lekhyttan.pdf 260.3 kB 2018-05-02 13.30
SE0240142_Svenshyttan.pdf 326.1 kB 2018-05-02 13.30
SE0240146_Finnakerssjon-Osterhammarsjon.pdf 428.1 kB 2018-05-02 13.30
SE0240155_Ekeby_Almby.pdf 249.5 kB 2018-05-02 13.30
SE0240165_Brunnshyttebacken.pdf 274.5 kB 2018-05-02 13.31
SE0240166_Djupdalshojden.pdf 476.2 kB 2018-05-02 13.31
SE0240167_Ekeby_Dreve.pdf 231.9 kB 2018-05-02 13.31
SE0240168_Forsan.pdf 342.7 kB 2018-05-02 13.31
SE0240169_Getapulien.pdf 409.1 kB 2018-05-02 13.31
SE0240170_Hammarskogsan.pdf 674.9 kB 2018-05-02 13.31
SE0240171_Hallabomossen.pdf 207 kB 2018-05-02 13.32
SE0240172_Karamossen.pdf 397.3 kB 2018-05-02 13.32
SE0240173_Kittelmyren.pdf 362.8 kB 2018-05-02 13.32
SE0240174_Langa_tjarnarna.pdf 396.6 kB 2018-05-02 13.32
SE0240175_Morskogasjon.pdf 284.2 kB 2018-05-02 13.32
SE0240176_Nasta.pdf 259.8 kB 2018-05-02 13.33
SE0240177_Norra_Hällefors_Skogar.pdf 992.1 kB 2018-05-02 13.33
SE0240178_Notkojudden.pdf 225.4 kB 2018-05-02 13.33
SE0240179_Stora_Gassjomossen.pdf 406.2 kB 2018-05-02 13.33
SE0240180_Sundsjomarken.pdf 538.1 kB 2018-05-02 13.33
SE0240181_Sveafallen.pdf 427.7 kB 2018-05-02 13.34
SE0240182_Sallingesjon-Sorbysjon.pdf 306.7 kB 2018-05-02 13.34
SE0240183_Södra_Sandsjöåsen.pdf 298.6 kB 2018-05-02 13.34
SE0240184_Tjurasen.pdf 535.2 kB 2018-05-02 13.34
SE0240185_Angsmossetjarnarena-Gallsjohojden.pdf 548.1 kB 2018-05-02 13.35

Mer information

Mer information om Natura 2000 hittar du på:

Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
EU:s webbplats om Natura 2000länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Skogsstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet.

Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. De biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet är:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark (inklusive öppna diken)
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Länsstyrelsens beslut gällande alléer inom detaljplanerat områdePDF

Informationsfolder från Länsstyrelsen om livsmiljöer värda att bevara PDF

Rapport från Länsstyrelsen om tolkningar av det generella biotopskyddetPDF

Förutom de biotoper som är generellt skyddade så kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

 

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Naturminnen i Örebro län

I Örebro län finns 65 naturminnen. 54 av naturminnena är enskilda objekt, varav 45 har botaniska värden, 2 skogliga och 7 geologiska. 11 av naturminnena har en viss ytutsträckning:

Älgastenarna
Ett område med flera stora flyttblock av vilka det största benämnes Älgastenen.

Egbyåsen
Avsnitt av rullstensås med rik förekomst av backsippa.

Lövkullen
Lundartad lövskogsholme i slättlandskapet invid Östra Kvismaren.

Kosskärret
Barrskogsbestånd av naturskogstyp.

Hässleberg
Barrskogsbestånd av naturskogstyp.

Ögonakällan och Finnkällan
Bäckravin med två källor samt omgivande barrskogsområde.

Kalvslätt
Lund- och lövskogsområde, tidigare slåtter och betesmark.

Blacksta
Område med förekomst av backsippa.

Södra Mossby
Kalkpåverkat kulturmarksområde med stäppartad vegetation och artrik flora.

Axsjöåsen
Barrskogsområde av naturskogstyp.

Lucifers kyrka
Sägenomspunnen grandunge uppkommen genom vegetativ förökning.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Ramsarområden i Örebro län

I Örebro län finns fyra ramsarområden:

Getapulien-Grönbo

En mosaik av skogar och våtmarker med rikt fågel- och insektsliv som är belägen i östra delen av Lindesbergs kommun. En stor del av Ramsarområdet saknar skydd, men det finns tre naturreservat som skyddar delar av det:

Länsstyrelsen och markägaren, statliga Sveaskog, för en diskussion om hur resten av området ska vårdas och bevaras för framtiden.

Kvismaren

Kvismaren är en berömd näringsrik slättsjö med rikt fågelliv. Den omges av bördiga åkermarker som till stor del uppkom efter sjösänkningen av Hjälmaren och Kvismaren under andra halvan av 1800-talet. Naturreservatet Kvismaren omfattar större delen av Ramsarområdet och det är beläget en dryg mil sydost om Örebro.

Nittälven

Nittälven är ett vattensystem i södra Dalarna och norra Örebro län som omfattar vattendragen Nittälven och Nordtjärnsälven, en del av Kaggabäcken och flera stora myrar. Ramsarområdet omfattar flera naturreservat, nämligen:

Oset-Rynningeviken

Oset-Rynningeviken är den västligaste delen av Hjälmarens västra fjärd, Hemfjärden. Svartån, som rinner genom Örebro, mynnar i Ramsarområdet Oset-Rynningeviken. Hela Ramsarområdet är skyddat genom det kommunala naturreservatet Oset & Rynningevikenlänk till annan webbplats som är känt för sitt rika fågelliv.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Riksintressen i Örebro län

I Örebro län finns 78 områden (67 800 hektar) av riksintresse för naturvård och 11 områden (221 500 hektar) av riksintresse för friluftsliv. Bland naturområdena kan nämnas drumlinområdet vid Hackvad, Tysslingen och Skagershultsmossen. Friluftsintressen finns t.ex. i Hjälmaren, Kilsbergen, Malingsbo-Kloten och Tiveden.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Ett mark-eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Hitta vattenskyddsområden i Örebro län i Naturvårdsverkets kartjänst skyddad naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Naturskydd

Telefon: 010-224 80 00