Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna. Länsstyrelsen samordnar kommuners, föreningars och andra aktörers arbete med invasiva främmande arter. Vi ger också råd, vägleder och informerar. Länsstyrelsen kan även göra tillsyn och besluta om förelägganden.
Två olika förteckningar över invasiva främmande arter
Den nationella förteckningen över invasiva främmande arter kompletterar EU:s regelverk och gör det möjligt att agera mot invasiva främmande arter som utgör betydande risker i Sverige, men som inte omfattas av EU:s förteckning. Arter som tas upp på den nationella förteckning omfattas i huvudsak av samma förbud som gäller enligt EU‑förteckningen, med vissa undantag.
Sedan den 15 maj 2026 är det förbjudet att föra in arterna på den nationella förteckningen i landet, hålla, föda upp, transportera, släppa ut på marknaden, använda eller utbyta dem. Det är inte heller tillåtet att låta arterna reproducera sig, växa eller odlas, eller att släppa ut dem i miljön.
För statliga myndigheter, kommuner och regioner gäller i huvudsak samma regler som för arter på EU‑förteckningen. För andra aktörer, både privata och offentliga, skiljer sig reglerna för hantering åt beroende på förteckning.
Förbjudna invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Fastighetsägare, växt- eller zoobransch samt aktörer inom anläggning eller vattenmiljöer
Som fastighetsägare har du ett ansvar att säkerställa att invasiva främmande arter inte etableras, sprids eller tillåts fortleva på din fastighet. Det innebär att du ska vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga, begränsa och i vissa fall bekämpa de arterna. Du som arbetar inom växt och zoo, markentreprenad eller med vattenmiljöer är särskilt viktiga i arbetet med att förhindra spridningen av invasiva främmande arter.
Länsstyrelsen kan ge vägledning och råd till dig.
Fastighetsägare
Du som äger en fastighet har ansvar att bekämpa invasiva främmande arter upptagna på EU-förteckningen på din mark. Även bostadsrättsföreningar, kommuner, företag, statliga och andra organisationer som är fastighetsägare har samma ansvar.
Det finns inget krav på att fastighetsägare ska bekämpa invasiva främmande arter som finns upptagna på den nationella förteckningen. Du får däremot inte tillåta att arterna sprids in på andra fastigheter. Det gäller även om du står som ägare till fastigheten dit den invasiva främmande arten riskerar att spridas.
Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare och fatta beslut om förelägganden. Det kan handla om föreläggande om att du ska utföra bekämpningsåtgärder eller hanteringsåtgärder på din mark för att arterna inte ska spridas. Vi kan även bereda oss tillträde till fastigheten för att utföra bekämpning.
Aktörer inom växt- eller zoohandel
Du som arbetar inom växt- eller trädgårdsbranschen, samt akvarie- och zoobranschen är skyldig att följa reglerna för handel med arter inom EU. Du gör en stor insats genom att informera kunder om risker och hur man undviker att sprida arter i naturen.
Växter och fröer i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande djur i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Aktörer inom vattenmiljöer
Du som arbetar med vattenmiljöer är skyldig att förhindra spridning av invasiva främmande arter.
Innan du börjar arbeta i en vattenmiljö är det viktigt att först utreda om det finns arter som är invasiva inom arbetsområdet för att inte riskera att sprida dem. Genom att vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du skydda vattenmiljöerna och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Sprid inte främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Aktörer inom markarbeten, anläggning och entreprenad
Du som arbetar inom markentreprenad, anläggning eller med andra typer av markarbeten är skyldig att förhindra spridning av invasiva främmande arter.
Vissa arter kan följa med jordmassor, maskiner och material och orsaka problem både under byggtiden och efter att projektet är avslutat. Genom att identifiera risker i tid, vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du skydda miljön och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Bli medveten om riskerna och minska spridningen
Genom att bli medveten om riskerna och hur du kan agera bidrar du till att inte sprida främmande arter i naturen.
- Släpp inte ut akvariefiskar eller andra djur i naturen. Akvarievatten går bra att hälla ut på gräsmattan.
- Töm, tvätta och torka av kanot och annan utrustning när du flyttar den mellan olika vatten. Om du får med dig levande växtdelar, frön, larver, yngel, ägg och sporer kan arter spridas till nya vatten.
- Lämna aldrig trädgårdsavfall i naturen. Se till att växtdelar från invasiva arter hamnar i brännbart och inte i komposten.
- Välj inhemska växter när du planterar nytt och kolla plantorna efter snigelägg och maskar. Håll dina växter i din trädgård.
- Rengör fordon, skor och verktyg när du bekämpat invasiva arter eller vistats i miljöer där dessa finns.
Invasiva främmande arter i Sverige
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, regler de omfattas av och vad du kan göra åt dem. Det finns även vissa invasiva främmande arter som är förbjudna att odla, föda upp, sälja, byta, släppa ut, importera och transportera.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Vissa arter ska du hantera försiktigt, eller helt undvika, för att inte riskera att de sprider sig i naturen. De finns listade i SLU:s risklista.
Risklista, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Så känner du igen invasiva främmande arter
Här hittar du bilder och beskrivningar av invasiva främmande arter.
Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Rapportera in invasiva arter
Inrapportering från allmänheten är viktigt i arbetet mot invasiva främmande arter.
Rappen.nu – för vattenlevande arter Länk till annan webbplats.
Invasivaarter.nu – för landlevande arter Länk till annan webbplats.
Om du funnit en vattensköldpadda, en nilgås eller ett invasivt däggdjur kan du höra av dig direkt till Svenska Jägareförbundet. Du kan också kontakta din Länsstyrelse.
Invasiva främmande arter, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du invasiva arter
Vissa invasiva arter kan vara svåra att bekämpa. Om du inte är försiktig kan du orsaka att växten eller djuret sprider sig ännu mer.
Särskilt arter som lever i vatten är svåra att bekämpa. Länsstyrelsen avråder privatpersoner från att på egen hand göra bekämpningar i vatten.
För arter på land rekommenderar vi att du läser på ordentligt innan du börjar. Bekämpningen kommer troligen pågå i flera år och därför behöver du göra en långsiktig plan.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Metodkatalog: Bekämpningsmetoder för invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med invasiva arter i Örebro län
Länsstyrelsen i Örebro län arbetar precis som andra länsstyrelsen med inventering, tillsyn och att samordna arbetet med invasiva arter i länet. Vi gör också åtgärder för att motverka spridningen av invasiva arter i länet.
För närvarande pågår arbete med att bekämpa invasiva främmande arter i naturreservat och nationalparker. Arter som vi bekämpar är bland annat jättebalsamin, blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Vi bekämpar även invasiva arter i vatten, till exempel av sjögull.
Arter på EU-förteckningen som konstaterats i Örebro län:
Arter på land:
- gul skunkkalla, Lysichiton americanus
- japansk träddödare, Celastrus orbiculatus (upptas på EU-förteckningen 2027)
- jättebalsamin, Impatiens glandulifera
- jätteloka, Heracleum mantegazzianum
- lövplattmask, Obama nungara
- mink, Neovison vison
- parkslide, Reynoutria japonica , och jätteslide, Reynoutria sachalinensis
- syrenslide, Rubrivena polystachya
Arter i vatten
- signalkräfta, Pacifastacus leniusculus
- smal vattenpest, Elodea nuttallii
Arter på den nationella förteckningen som konstaterats i Örebro län:
Växter på land:
- blomsterlupin, Lupinus polyphyllus
- höstgullris, Solidago gigantea
- kanadensiskt gullris (Solidago canadensis
- kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius
- sibiriskt fetblad, Phedimus hybridus
- vresros, Rosa rugosa
Arter i vatten:
- sjögull, Nymphoides peltata
- vattenpest, Elodea canadensis
- väderfiskar, Misgurnus spp. (10 arter)
Hindra spridningen av lövplattmasken
Plattmasken Obama nungara Foto: Jonas Roth
Lövplattmask (Obama nungara) är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes första gången i Skåne i november 2024. Den har därefter hittats i Örebro län och flera andra län. Det är bland annat förbjudet att importera, sälja, överlåta eller sprida lövplattmasken i naturen.
Lövplattmasken äter bland annat daggmaskar, snäckor och sniglar. Den kan påverka ekosystemet i jorden negativt och riskerar att orsaka stor skada i naturen och för jordbruket. Det är därför viktigt att förhindra att den sprids i Sverige.
Om du hittat lövplattmaskar
Kontakta Länsstyrelsen genom att mejla orebro@lansstyrelsen.se
Skicka med följande information:
- en bild på masken
- ange plats där den hittats
- dina kontaktuppgifter.
Så här förstör du ägg och maskar
Lägg plattmasken i en burk och lägg den i frysen i ett dygn. Eller lägg dem i en burk och häll över kokande vatten. Vi vet idag inte i hur stor utsträckning denna plattmask överlever att klippas itu, därför rekommenderar vi inte klippning som metod.
Isolera plantorna och kontrollera dem igen nästa dag. Gör om proceduren tills det gått två dygn och du inte hittat några maskar.
- Lövplattmasken är cirka 5-8 cm lång och cirka 0,5 cm bred. Den svenska plattmasken är mycket mindre.
- Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
- Äggen är 0,5 cm stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
Lövplattmasken lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv. Den är framför allt aktiv efter skymningen.
Växtbranschen har en mycket viktig roll i att hindra spridningen av lövplattmask. Råden nedan är även verksamma för fler invasiva arter.
Kontrollera importerat växtmaterial i kruka
Generellt är spridningsrisken låg med barrotat material. Det är främst material från Europa som verkar innehålla lövplattmask.
Kontrollera så här
- När du tagit emot materialet, ställ det för sig på hårdgjord yta eller markduk.
- Kontrollera partiet/batchen du fått in:
- marken under krukan
- krukans undersida
- lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen
- under tråg/backar
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
- Äggen är svåra att upptäcka, maskarna är lättare.
Vid ett eventuellt fynd
- Om du hittar en misstänkt plattmask, kontakta Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden ovan.
- Isolera plantorna från andra växter, och kontrollera dem igen nästa dag.
- Om ytterligare fynd görs bör du fortsätta kontrollera batchen/partiet och hålla det isolerat.
Privatpersoner, fastighetsägare och förvaltare av parker, kyrkogårdar och andra grönytor har en viktig roll för att förhindra spridingen av lövplattmask och andra invasiva arter.
Kontrollera växter du köpt innan du planterar dem.
Kontrollera så här
Kontroll efter plattmask gör du genom att:
- Kolla marken under krukan, krukans undersida och under eventuella tråg och backar.
- Lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen.
- Äggen är svåra att upptäcka. Maskarna är lättare.
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
Om du hittar en misstänkt plattmask kontakta Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden ovan.
Kontakta Länsstyrelsen om det gjorts ett fynd av lövplattmask i kommunen.
Kommunens tillsynsansvar för plantskolor
Det är kommunerna som utför tillsyn på plantskolor enligt miljöbalken. Det är därför viktigt att du som arbetar med tillsyn av dessa verksamheter håller dig uppdaterad, och kan meddela plantskolor om hur de bör agera vid fynd av lövplattmask eller andra främmande arter.
Kommunens arbete med förvaltning och planering av grönytor
Kommuner har också ofta ansvar för skötsel och planering av grönytor. Råden till den verksamheten är desamma som för växtbranschen och den som köper plantor.
Film - Så kontrollerar du växter
Film - Sanera växter
Observera! Råden för sanering har uppdaterats till 40 grader i 15 minuter (inte 38 grader som sägs i filmen).
Hindra spridningen av rovmärlan
Större rovmärla, foto Jonas Roth, Sveriges lantbruksuniversitet
Hjälp oss att stoppa spridningen av större rovmärla – en invasiv märlkräfta. Den har hittills upptäckts på Vätterns östra sida i samband med en inventering av bottenfauna år 2022.
Att utrota den från Vättern är nästintill omöjligt, men vi kan tillsammans förhindra att den sprider sig från Vättern till fler sjöar och vattendrag. Om du har använt båt eller redskap i Vättern och planerar att använda dem i andra vatten finns det några saker att tänka på:
- tvätta båt och utrustning från växtdelar, djur och sediment
- tömma ut allt vatten från båt eller utrustning
- torka utrustning som dykardräkter, badleksaker, fiskeredskap, båtar, badkläder och annan utrustning. Det räcker med lufttorkning i ett par dagar.
Större rovmärla, Dikerogammarus villosus, kan påverka vår inhemska fauna negativt eftersom den dödar mer än vad den äter. Den är synlig för ögat och blir upp till tre centimeter lång. Arten är gråbrun till orangeröd och känns igen på sina två urosomutskott på bakkroppen.
Rapportera in om du ser större rovmärla på www.rappen.nu Länk till annan webbplats..
Vad är en invasiv, främmande art?
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.