Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna. Länsstyrelsen samordnar kommuners, föreningars och andra aktörers arbete med bekämpning. Vi ger också råd, vägleder och informerar. Länsstyrelsen kan också göra tillsyn och besluta om förelägganden.
Fastighetsägare, anläggnings-, växt- eller zoobransch
Du som äger en fastighet, arbetar inom växt och zoo eller inom markentreprenad är extra viktiga i arbetet med att förhindra spridningen.
Länsstyrelsen kan ge vägledning och råd till dig.
Fastighetsägare
Du som äger en fastighet har ansvar att bekämpa invasiva arter på din mark och i ditt vatten. Även bostadsrättsföreningar, kommuner, företag, statliga och andra organisationer som är fastighetsägare har samma ansvar.
Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare och fatta beslut om förelägganden om det behövs. Länsstyrelsen har tillträde till fastigheter och byggnader om det behövs för tillsynsarbetet.
Aktörer inom växt- eller zoohandel
Du som arbetar inom växt- eller trädgårdsbranschen, samt akvarie- och zoobranschen är skyldig att känna till och följa reglerna för handel med arter inom EU. Du gör en stor insats genom att informera kunder om risker och hur man undviker att sprida arter i naturen.
Växter och fröer i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande djur i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Markarbeten, anläggning och entreprenad
Du som arbetar inom markentreprenad, anläggning eller med andra typer av markarbeten behöver vara medveten om riskerna med invasiva arter. Vissa arter kan orsaka problem även för själva projektet under och efter byggtiden.
Genom att vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du som entreprenör både skydda miljön och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Länsstyrelsens arbete med invasiva arter i Örebro län
Länsstyrelsen i Örebro län arbetar precis som andra länsstyrelsen med inventering, tillsyn och att samordna arbetet med invasiva arter i länet. Vi gör också åtgärder för att motverka spridningen av invasiva arter i länet.
För närvarande pågår arbete med att bekämpa invasiva främmande arter i naturreservat och nationalparker. Arter som vi bekämpar är bland annat jättebalsamin, blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Vi bekämpar även invasiva arter i vatten, till exempel av sjögull.
Bli medveten om riskerna och minska spridningen
Genom att bli medveten om riskerna och hur du kan agera bidrar du till att inte sprida främmande arter i naturen.
- Släpp inte ut akvariefiskar eller andra djur i naturen. Akvarievatten går bra att hälla ut på gräsmattan.
- Töm, tvätta och torka av kanot och annan utrustning när du flyttar den mellan olika vatten. Om du får med dig levande växtdelar, frön, larver, yngel, ägg och sporer kan arter spridas till nya vatten.
- Lämna aldrig trädgårdsavfall i naturen. Se till att växtdelar från invasiva arter hamnar i brännbart och inte i komposten.
- Välj inhemska växter när du planterar nytt och kolla plantorna efter snigelägg och maskar. Håll dina växter i din trädgård.
- Rengör fordon, skor och verktyg när du bekämpat invasiva arter eller vistats i miljöer där dessa finns.
Invasiva främmande arter i Sverige
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, regler de omfattas av och vad du kan göra åt dem. Det finns även vissa invasiva främmande arter som är förbjudna att odla, föda upp, sälja, byta, släppa ut, importera och transportera.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Vissa arter ska du hantera försiktigt, eller helt undvika, för att inte riskera att de sprider sig i naturen. De finns listade i SLU:s risklista.
Risklista, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Så känner du igen invasiva främmande arter
Här hittar du bilder och beskrivningar av invasiva främmande arter.
Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Rapportera in invasiva arter
Inrapportering från allmänheten är viktigt i arbetet mot invasiva främmande arter.
Rappen.nu – för vattenlevande arter Länk till annan webbplats.
Invasivaarter.nu – för landlevande arter Länk till annan webbplats.
Om du funnit en vattensköldpadda, en nilgås eller ett invasivt däggdjur kan du höra av dig direkt till Svenska Jägareförbundet. Du kan också kontakta din Länsstyrelse.
Invasiva främmande arter, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du invasiva arter
Vissa invasiva arter kan vara svåra att bekämpa. Om du inte är försiktig kan du orsaka att växten eller djuret sprider sig ännu mer.
Särskilt arter som lever i vatten är svåra att bekämpa. Länsstyrelsen avråder privatpersoner från att på egen hand göra bekämpningar i vatten.
För arter på land rekommenderar vi att du läser på ordentligt innan du börjar. Bekämpningen kommer troligen pågå i flera år och därför behöver du göra en långsiktig plan.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Metodkatalog: Bekämpningsmetoder för invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva arter i Örebro län
Sju av EU:s listade invasiva arter har med säkerhet konstaterats i Örebro län. Beroende på vilken art det är skiljer sig råden för hur arten ska bekämpas. Se information på respektive art hur de ska bekämpas.
Foto: Länsstyrelsen
Gul skunkkalla, Lysichiton americanus, förekommer i vårt län inom ett relativt begränsat område mellan Åsbro och Rönneshytta. Skunkkallan kan bilda stora bestånd som konkurrerar ut all annan naturlig vegetation. Växten sprids med fröer och rotskott, särskilt längs vattendrag. Länsstyrelsen har gjort insatser för att minska spridningen av gul skunkkalla men ytterligare insatser behövs, även av markägarna.
Så tar du bort gul skunkkalla – film från Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Foto: Naturvårdsverket
Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, en ettårig hög växt som är lättspridd och ofta förekommer i närheten av vattendrag. Den bildar täta bestånd och konkurrerar på så sätt ut andra växter. Du kan förhindra att arten sprids genom att slå den innan den börjar blomma och sätta frö. Upprepade insatser krävs då frön finns kvar i marken i många år. Länsstyrelsen arbetar med bekämpning av jättebalsamin i bland annat Tysslingens och Järleåns naturreservat.
Så tar du bort jättebalsamin – film från Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Foto: Länsstyrelsen
Jätteloka, Heracleum mantegazzianum, förekommer lokalt i länet, på vissa ställen i stort antal. Många kommuner gör insatser för att bekämpa den på sin mark. Ett sätt att hindra spridningen är att systematiskt ta bort fröställningarna. Det utarmar den bank av frön som finns i marken på växtplatsen. Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan. Du kan få svåra hudskador av växtsaften i kombination med solljus.
Foto: Mora Aronsson
Sidenört, Aclepias syriace, är en snabbväxande växt som kan bli upp till två meter hög och kan bilda stora bestånd. Den konkurrerar ut inhemska arter i de miljöer den introduceras till och är även giftig för betesdjur. Mindre bestånd bekämpas bäst genom att dra upp växten för hand. Viktigt att hela rotsystemet följer med eftersom växten kan föröka sig med både rotdelar och frön.
Invasiva växter - Så tar du bort sidenört, Naturvårdsverket - Youtube Länk till annan webbplats.
Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, är ekonomiskt viktig och speciella regler gäller för den. Det är tillåtet att fiska signalkräfta men det är förbjudet att sätta ut signalkräftor i nya vatten. Att hindra spridning av kräftpesten är det primära målet eftersom sjukdomen tar död på vår inhemska flodkräfta.
Signalkräfta - Arter och livsmiljöer, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Smal vattenpest, Elodea nuttallii, är en vattenväxt som förekommer i Hjälmaren, men i vilken omfattning vet man inte säkert. Smal vattenpest kan bilda täta bestånd som minskar vatten- och ljusinflödet. Den konkurrerar om utrymme och solljus med bottenlevande arter. När växtmaterialet bryts ned minskar syretillgången vid botten. Smal vattenpest är en vanlig damm- och akvarieväxt.
Storslinga (Myriophyllum aquaticum). Foto: Blake Bringhurst, CC0, via Wikimedia Commons
Storslinga, Myriophyllum aquaticum, är en vattenlevande växt som växer igen botten i sjöar och dammar. Den växer främst på ett djup upp till 1,5 meter. Arten sprids via växtdelar och det är därför viktigt att göra rent båtar och annan utrustning innan de flyttas till andra vattendrag.
Bekämpning av storslinga i Säbylundssjön
I november 2024 upptäckte den EU-listade invasiva främmande arten storslinga (Myriophyllum aquaticum) i Säbylundssjön utanför Kumla, det är det första fyndet av arten i Sverige. Storslinga är en vattenlevande växt som sedan 2016 ingår i EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att den är förbjuden att importera, odla eller sätta ut i naturen.
Sedan upptäckten av storslinga tittar Länsstyrelsen i Örebro län, tillsammans med markägarna, på möjliga åtgärder mot storslinga i Säbylundssjön.
Undvik att sprida storslingan till nya vatten
Tänk därför på att
- tvätta båt och utrustning från växtdelar och sediment
- tömma ut allt vatten från båt eller utrustning
- torka utrustning som fiskeredskap, båtar, badkläder och annan utrustning.
Tänk också på att inte flytta växter och djur mellan olika vatten och att inte tömma ut akvarievatten i sjöar och vattendrag.
Fler invasiva arter i länet
I Örebro län finns också andra invasiva växter och djur, än de som listas av EU.
- Växter: blomsterlupin, parkslide, kanadensiskt gullris, sjögull, vattenpest, vresros.
- Djur: bäckröding, mink, mördarsnigel, svarthuvad snigel, vandrarmussla.
Hindra spridningen av lövplattmasken
Plattmasken Obama nungara Foto: Jonas Roth
Lövplattmask (Obama nungara) är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes första gången i Skåne i november 2024. Den har därefter hittats i Örebro län och flera andra län. Det är bland annat förbjudet att importera, sälja, överlåta eller sprida lövplattmasken i naturen.
Lövplattmasken äter bland annat daggmaskar, snäckor och sniglar. Den kan påverka ekosystemet i jorden negativt och riskerar att orsaka stor skada i naturen och för jordbruket. Det är därför viktigt att förhindra att den sprids i Sverige.
Om du hittat lövplattmaskar
Kontakta Länsstyrelsen genom att mejla orebro@lansstyrelsen.se
Skicka med följande information:
- en bild på masken
- ange plats där den hittats
- dina kontaktuppgifter.
Så här förstör du ägg och maskar
Lägg plattmasken i en burk och lägg den i frysen i ett dygn. Eller lägg dem i en burk och häll över kokande vatten. Vi vet idag inte i hur stor utsträckning denna plattmask överlever att klippas itu, därför rekommenderar vi inte klippning som metod.
Isolera plantorna och kontrollera dem igen nästa dag. Gör om proceduren tills det gått två dygn och du inte hittat några maskar.
- Lövplattmasken är cirka 5-8 cm lång och cirka 0,5 cm bred. Den svenska plattmasken är mycket mindre.
- Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
- Äggen är 0,5 cm stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
Lövplattmasken lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv. Den är framför allt aktiv efter skymningen.
Växtbranschen har en mycket viktig roll i att hindra spridningen av lövplattmask. Råden nedan är även verksamma för fler invasiva arter.
Kontrollera importerat växtmaterial i kruka
Generellt är spridningsrisken låg med barrotat material. Det är främst material från Europa som verkar innehålla lövplattmask.
Kontrollera så här
- När du tagit emot materialet, ställ det för sig på hårdgjord yta eller markduk.
- Kontrollera partiet/batchen du fått in:
- marken under krukan
- krukans undersida
- lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen
- under tråg/backar
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
- Äggen är svåra att upptäcka, maskarna är lättare.
Vid ett eventuellt fynd
- Om du hittar en misstänkt plattmask, kontakta Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden ovan.
- Isolera plantorna från andra växter, och kontrollera dem igen nästa dag.
- Om ytterligare fynd görs bör du fortsätta kontrollera batchen/partiet och hålla det isolerat.
Privatpersoner, fastighetsägare och förvaltare av parker, kyrkogårdar och andra grönytor har en viktig roll för att förhindra spridingen av lövplattmask och andra invasiva arter.
Kontrollera växter du köpt innan du planterar dem.
Kontrollera så här
Kontroll efter plattmask gör du genom att:
- Kolla marken under krukan, krukans undersida och under eventuella tråg och backar.
- Lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen.
- Äggen är svåra att upptäcka. Maskarna är lättare.
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
Om du hittar en misstänkt plattmask kontakta Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden ovan.
Kontakta Länsstyrelsen om det gjorts ett fynd av lövplattmask i kommunen.
Kommunens tillsynsansvar för plantskolor
Det är kommunerna som utför tillsyn på plantskolor enligt miljöbalken. Det är därför viktigt att du som arbetar med tillsyn av dessa verksamheter håller dig uppdaterad, och kan meddela plantskolor om hur de bör agera vid fynd av lövplattmask eller andra främmande arter.
Kommunens arbete med förvaltning och planering av grönytor
Kommuner har också ofta ansvar för skötsel och planering av grönytor. Råden till den verksamheten är desamma som för växtbranschen och den som köper plantor.
Film - Så kontrollerar du växter
Film - Sanera växter
Hindra spridningen av rovmärlan
Större rovmärla, foto Jonas Roth, Sveriges lantbruksuniversitet
Hjälp oss att stoppa spridningen av större rovmärla – en invasiv märlkräfta. Den har hittills upptäckts på Vätterns östra sida i samband med en inventering av bottenfauna år 2022.
Att utrota den från Vättern är nästintill omöjligt, men vi kan tillsammans förhindra att den sprider sig från Vättern till fler sjöar och vattendrag. Om du har använt båt eller redskap i Vättern och planerar att använda dem i andra vatten finns det några saker att tänka på:
- tvätta båt och utrustning från växtdelar, djur och sediment
- tömma ut allt vatten från båt eller utrustning
- torka utrustning som dykardräkter, badleksaker, fiskeredskap, båtar, badkläder och annan utrustning. Det räcker med lufttorkning i ett par dagar.
Större rovmärla, Dikerogammarus villosus, kan påverka vår inhemska fauna negativt eftersom den dödar mer än vad den äter. Den är synlig för ögat och blir upp till tre centimeter lång. Arten är gråbrun till orangeröd och känns igen på sina två urosomutskott på bakkroppen.
Rapportera in om du ser större rovmärla på www.rappen.nu Länk till annan webbplats..
Vad är en invasiv, främmande art?
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.