Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

skyddad natur ny

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Naturreservat kan bildas på statlig, privat eller kommunal mark genom beslut av Länsstyrelsen eller kommunen. Varje reservat har särskilda regler, så kallade föreskrifter, som styr vad som är tillåtet i just det reservatet. Föreskrifterna är anpassade för att bevara områdets specifika naturvärden och begränsar ofta allemansrätten.

I Örebro län finns drygt 280 naturreservat, varav cirka 240 är statligt bildade och resterande är kommunalt bildade naturreservat.

I några av Örebro läns naturreservat och nationalparker har vi satsat extra för att öka tillgängligheten. Det kan vara allt ifrån hårdgjorda stigar, rastbord med plats för rullstol, ledstråk för teknikkäpp med mera.

Naturreservaten i Örebro län

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Länets nationalparker

I Örebro län finns två nationalparker, Tiveden och Garphyttan med två helt olika landskap att upptäcka.

Tivedens nationalpark

Det starkt kuperade och vilda skogslandskapet, skogssjöarna, jätteblocken vid Stenkällan, utsikten från Trollkyrkobergen och badstranden vid Vitsand gör Tivedens nationalpark till en av landets mest sevärda.

Tivedens nationalpark (sverigesnationalparker.se) Länk till annan webbplats.

Garphyttans nationalpark

I Garphyttans nationalpark bevaras ett gammalt odlingslandskap som präglats av den steniga och backiga terrängen. Här finns frodiga blomsterängar omgivna av en tät naturskog.

Garphyttans nationalpark (sverigesnationalparker.se) Länk till annan webbplats.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

I Örebro län finns 136 Natura 2000-områden. Den totala arealen av dessa är cirka 23 000 hektar. Bevarandeplaner tas fram för varje område och är underlag för skydd och skötsel av livsmiljöer och arter inom dessa områden.

Habitatdirektivet

I habitatdirektivet listas naturtyper och arter som skall bevaras inom EU. Natura 2000-områden pekas ut för att bidra till bevarandet. Av mer än 170 naturtyper som nämns i habitatdirektivet finns cirka 27 i Örebro län. Ekhagar, barrnaturskogar och högmossar är exempel på utpekade naturtyper i Örebro län. Av cirka 900 arter i direktivet finns 21 i länet. Några av dem är läderbagge, större vattensalamander och asknätfjäril.

Fågeldirektivet

Fågeldirektivet innehåller en lista på 185 fågelarter varav 45 av förekommer i Örebro län, till exempel sångsvan, ljungpipare och tretåig hackspett. För dessa arter har särskilda Natura 2000-områden pekats ut.

Informationsfolder om Natura 2000-områden i Örebro län Pdf, 5.7 MB, öppnas i nytt fönster.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver:

  • Vad som ska skyddas
  • Vilka åtgärder som behövs
  • Hur åtgärderna ska genomföras

Du hittar bevarandeplaner i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur eller sorterade per kommun nedan:

Natura 2000-områden i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Bro SE0320162 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Broby äng SE0240125 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dovrasjödalen SE0240051 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Geråsen SE0240062 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Glottrakärret Venerna SE0240079 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Herrfallsäng SE0240053 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kvismarens naturreservat SE0240058 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lindhult SE0240126 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nalavibergs ekäng SE0240057 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Orrkulla SE0240114 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Prästgården SE0240150 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skåle SE0240111 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sköllersta prästäng SE0240069 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sotterns skärgård SE0240011 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stora Kortorp SE0240137 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Svennevadsån SE0240164 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tomta hagar SE0240116 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ullavi SE0240113 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Viby ekäng SE0240118 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Berga SE0240152 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Berget SE0240158 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brunstorpskärret SE0240029 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ekeby Almby SE0240155 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fåran SE0240083 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Grythem SE0240108 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hässelkulla SE0240123 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klockarudden SE0240112 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Latorpsängarna SE0240017 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lindön SE0240136 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mantorp SE0240074 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Olles hage SE0240101 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Oset Rynningeviken SE0240059 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Slyte SE0240109 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sotterns skärgård SE0240011 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sörön SE0240082 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tysslingen SE0240156 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tåsta SE0240094 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ånnaboda SE0240131 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Östra Trolldalen SE0240027 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här hittar du kartor över föreslagna Natura 2000-områden i Örebro län:

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
SE0240001 Tivedens nationalpark.pdf Pdf, 628.9 kB. 628.9 kB 2018-05-02 13.28
SE0240020_Sodra_Kilsbergen.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-02 13.28
SE0240027_Ostra_Trolldalen.pdf Pdf, 393.4 kB. 393.4 kB 2018-05-02 13.28
SE0240034_Murstensdalen-Lokadalen.pdf Pdf, 904.4 kB. 904.4 kB 2018-05-02 13.29
SE0240035_Bjorskogsnas.pdf Pdf, 262.9 kB. 262.9 kB 2018-05-02 13.29
SE0240037_Knuthojdsmossen-Hammarmossen.pdf Pdf, 563.5 kB. 563.5 kB 2018-05-02 13.29
SE0240048_Västeråsmossen.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-02 13.29
SE0240059_Oset och Rynningeviken.pdf Pdf, 669.6 kB. 669.6 kB 2018-05-02 13.29
SE0240090_Lejakarret.pdf Pdf, 291.9 kB. 291.9 kB 2018-05-02 13.29
SE0240096_Hakansbodaberget.pdf Pdf, 367.5 kB. 367.5 kB 2018-05-02 13.29
SE0240107_Nittälvsdalen.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-02 13.30
SE0240140_Lekhyttan.pdf Pdf, 260.3 kB. 260.3 kB 2018-05-02 13.30
SE0240142_Svenshyttan.pdf Pdf, 326.1 kB. 326.1 kB 2018-05-02 13.30
SE0240146_Finnakerssjon-Osterhammarsjon.pdf Pdf, 428.1 kB. 428.1 kB 2018-05-02 13.30
SE0240155_Ekeby_Almby.pdf Pdf, 249.5 kB. 249.5 kB 2018-05-02 13.30
SE0240165_Brunnshyttebacken.pdf Pdf, 274.5 kB. 274.5 kB 2018-05-02 13.31
SE0240166_Djupdalshojden.pdf Pdf, 476.2 kB. 476.2 kB 2018-05-02 13.31
SE0240167_Ekeby_Dreve.pdf Pdf, 231.9 kB. 231.9 kB 2018-05-02 13.31
SE0240168_Forsan.pdf Pdf, 342.7 kB. 342.7 kB 2018-05-02 13.31
SE0240169_Getapulien.pdf Pdf, 409.1 kB. 409.1 kB 2018-05-02 13.31
SE0240170_Hammarskogsan.pdf Pdf, 674.9 kB. 674.9 kB 2018-05-02 13.31
SE0240171_Hallabomossen.pdf Pdf, 207 kB. 207 kB 2018-05-02 13.32
SE0240172_Karamossen.pdf Pdf, 397.3 kB. 397.3 kB 2018-05-02 13.32
SE0240173_Kittelmyren.pdf Pdf, 362.8 kB. 362.8 kB 2018-05-02 13.32
SE0240174_Langa_tjarnarna.pdf Pdf, 396.6 kB. 396.6 kB 2018-05-02 13.32
SE0240175_Morskogasjon.pdf Pdf, 284.2 kB. 284.2 kB 2018-05-02 13.32
SE0240176_Nasta.pdf Pdf, 259.8 kB. 259.8 kB 2018-05-02 13.33
SE0240177_Norra_Hällefors_Skogar.pdf Pdf, 992.1 kB. 992.1 kB 2018-05-02 13.33
SE0240178_Notkojudden.pdf Pdf, 225.4 kB. 225.4 kB 2018-05-02 13.33
SE0240179_Stora_Gassjomossen.pdf Pdf, 406.2 kB. 406.2 kB 2018-05-02 13.33
SE0240180_Sundsjomarken.pdf Pdf, 538.1 kB. 538.1 kB 2018-05-02 13.33
SE0240181_Sveafallen.pdf Pdf, 427.7 kB. 427.7 kB 2018-05-02 13.34
SE0240182_Sallingesjon-Sorbysjon.pdf Pdf, 306.7 kB. 306.7 kB 2018-05-02 13.34
SE0240183_Södra_Sandsjöåsen.pdf Pdf, 298.6 kB. 298.6 kB 2018-05-02 13.34
SE0240184_Tjurasen.pdf Pdf, 535.2 kB. 535.2 kB 2018-05-02 13.34
SE0240185_Angsmossetjarnarena-Gallsjohojden.pdf Pdf, 548.1 kB. 548.1 kB 2018-05-02 13.35

Ingrepp ”som på ett betydande sätt kan påverka miljön” i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från Länsstyrelsen.

Här hittar du mer information om hur du söker tillstånd för verksamheter i Natura 2000-områden.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet.

Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. De biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet är:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark (inklusive öppna diken)
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Informationsfolder från Länsstyrelsen om livsmiljöer värda att bevara Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Rapport från Länsstyrelsen om tolkningar av det generella biotopskyddet Pdf, 521.4 kB, öppnas i nytt fönster.

Förutom de biotoper som är generellt skyddade så kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.


Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

I Örebro län finns 65 naturminnen. 54 av naturminnena är enskilda objekt, varav 45 har botaniska värden, 2 skogliga och 7 geologiska. 11 av naturminnena har en viss ytutsträckning:

Älgastenarna
Ett område med flera stora flyttblock av vilka det största benämnes Älgastenen.

Egbyåsen
Avsnitt av rullstensås med rik förekomst av backsippa.

Lövkullen
Lundartad lövskogsholme i slättlandskapet invid Östra Kvismaren.

Kosskärret
Barrskogsbestånd av naturskogstyp.

Hässleberg
Barrskogsbestånd av naturskogstyp.

Ögonakällan och Finnkällan
Bäckravin med två källor samt omgivande barrskogsområde.

Kalvslätt
Lund- och lövskogsområde, tidigare slåtter och betesmark.

Blacksta
Område med förekomst av backsippa.

Södra Mossby
Kalkpåverkat kulturmarksområde med stäppartad vegetation och artrik flora.

Axsjöåsen
Barrskogsområde av naturskogstyp.

Lucifers kyrka
Sägenomspunnen grandunge uppkommen genom vegetativ förökning.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

I Örebro län finns fyra ramsarområden:

Getapulien-Grönbo (nr 2168)

En mosaik av skogar och våtmarker med rikt fågel- och insektsliv som är belägen i östra delen av Lindesbergs kommun.

Information om Ramsarområdet 2168 Grönbo på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.

En stor del av Ramsarområdet saknar skydd, men det finns tre naturreservat som skyddar delar av det:

Länsstyrelsen och markägaren, statliga Sveaskog, för en diskussion om hur resten av området ska vårdas och bevaras för framtiden.

Kvismaren (nr 24)

Information om Ramsarområdet 24 Kvismaren på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.

Kvismaren är en berömd näringsrik slättsjö med rikt fågelliv en dryg mil sydost om Örebro. Kvismaren omges av bördiga åkermarker som till stor del uppkom efter sjösänkningen av Hjälmaren och Kvismaren under andra halvan av 1800-talet.

Störe delen av Ramsarområdet ingår i Naturreservatet Kvismaren.

Nittälven (nr 2175)

Information om Ramsarområdet 2175 Nittälven på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.

Nittälven är ett vattensystem i södra Dalarna och norra Örebro län som omfattar vattendragen Nittälven och Nordtjärnsälven, en del av Kaggabäcken och flera stora myrar. Ramsarområdet omfattar flera naturreservat, nämligen:

Oset-Rynningeviken (nr 2265)

Information om Ramsarområdet 2265 Oset-Rynningeviken på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.

Oset-Rynningeviken är den västligaste delen av Hjälmarens västra fjärd, Hemfjärden. Svartån, som rinner genom Örebro, mynnar i Ramsarområdet Oset-Rynningeviken. Hela Ramsarområdet är skyddat genom det kommunala naturreservatet Oset & Rynningeviken Länk till annan webbplats. som är känt för sitt rika fågelliv.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Boverkets information om riksintressen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets kartverktyg över riksintressen i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Riksintressen i Örebro län

I Örebro län finns 78 områden (67 800 hektar) av riksintresse för naturvård och 11 områden (221 500 hektar) av riksintresse för friluftsliv. Bland naturområdena kan nämnas drumlinområdet vid Hackvad, Tysslingen och Skagershultsmossen. Friluftsintressen finns exempelvis i Hjälmaren, Kilsbergen, Malingsbo-Kloten och Tiveden.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

I Örebro län gäller generellt strandskydd 100 meter på land och i vatten. För sjön Unden gäller utvidgat strandskydd om 200 meter på land och i vatten.

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

Vattenskyddsområde

För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Du som vill inrätta ett vattenskyddsområde skickar in en ansökan till Länsstyrelsen eller kommunen med en begäran om att ett mark- eller vattenområde ska bli ett vattenskyddsområde. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Naturskydd

Telefon: 010-224 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss