Skyddad natur
Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.
Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.
Kartor över skyddad natur
I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.
Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Naturreservat
Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.
Naturreservat kan bildas på statlig, privat eller kommunal mark genom beslut av Länsstyrelsen eller kommunen. Varje reservat har särskilda regler, så kallade föreskrifter, som styr vad som är tillåtet i just det reservatet. Föreskrifterna är anpassade för att bevara områdets specifika naturvärden och begränsar ofta allemansrätten.
I Örebro län finns drygt 280 naturreservat, varav cirka 240 är statligt bildade och resterande är kommunalt bildade naturreservat.
I några av Örebro läns naturreservat och nationalparker har vi satsat extra för att öka tillgängligheten. Det kan vara allt ifrån hårdgjorda stigar, rastbord med plats för rullstol, ledstråk för teknikkäpp med mera.
Nationalparker
Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.
Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplats Länk till annan webbplats.
Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Länets nationalparker
I Örebro län finns två nationalparker, Tiveden och Garphyttan med två helt olika landskap att upptäcka.
Tivedens nationalpark
Det starkt kuperade och vilda skogslandskapet, skogssjöarna, jätteblocken vid Stenkällan, utsikten från Trollkyrkobergen och badstranden vid Vitsand gör Tivedens nationalpark till en av landets mest sevärda.
Tivedens nationalpark (sverigesnationalparker.se) Länk till annan webbplats.
Garphyttans nationalpark
I Garphyttans nationalpark bevaras ett gammalt odlingslandskap som präglats av den steniga och backiga terrängen. Här finns frodiga blomsterängar omgivna av en tät naturskog.
Garphyttans nationalpark (sverigesnationalparker.se) Länk till annan webbplats.
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.
För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.
I Örebro län finns 136 Natura 2000-områden. Den totala arealen av dessa är cirka 23 000 hektar. Bevarandeplaner tas fram för varje område och är underlag för skydd och skötsel av livsmiljöer och arter inom dessa områden.
Habitatdirektivet
I habitatdirektivet listas naturtyper och arter som skall bevaras inom EU. Natura 2000-områden pekas ut för att bidra till bevarandet. Av mer än 170 naturtyper som nämns i habitatdirektivet finns cirka 27 i Örebro län. Ekhagar, barrnaturskogar och högmossar är exempel på utpekade naturtyper i Örebro län. Av cirka 900 arter i direktivet finns 21 i länet. Några av dem är läderbagge, större vattensalamander och asknätfjäril.
Fågeldirektivet
Fågeldirektivet innehåller en lista på 185 fågelarter varav 45 av förekommer i Örebro län, till exempel sångsvan, ljungpipare och tretåig hackspett. För dessa arter har särskilda Natura 2000-områden pekats ut.
Informationsfolder om Natura 2000-områden i Örebro län
Pdf, 5.7 MB, öppnas i nytt fönster.
För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver:
- Vad som ska skyddas
- Vilka åtgärder som behövs
- Hur åtgärderna ska genomföras
Här hittar du bevarandeplaner för Natura 2000 områden i Örebro län.
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Jätteberget SE0240162.pdf Pdf, 14.5 MB. | 14.5 MB | 2018-05-02 10.43 | |
| Lidetorpsmon SE0240072.pdf Pdf, 11.7 MB. | 11.7 MB | 2018-05-02 10.43 | |
| Lomtjärnsmossen SE0240065.pdf Pdf, 13.4 MB. | 13.4 MB | 2018-05-02 10.43 | |
| Östra Sälsjömossen SE0240064.pdf Pdf, 13.5 MB. | 13.5 MB | 2018-05-02 10.44 | |
| Stormossen i Mickelsrud_SE0240163.pdf Pdf, 14.3 MB. | 14.3 MB | 2018-06-29 15.48 | |
| Vargavidderna SE0240089.pdf Pdf, 13.8 MB. | 13.8 MB | 2018-05-02 10.45 |
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Björskogsnäs SE0240035.pdf Pdf, 7.8 MB. | 7.8 MB | 2018-04-12 14.26 | |
| Grängshytteforsarna SE0240073.pdf Pdf, 14 MB. | 14 MB | 2018-04-12 14.27 | |
| Hammarmossen SE0240036.pdf Pdf, 13.8 MB. | 13.8 MB | 2018-04-12 14.31 | |
| Kamptjärnsbrännan SE0240081.pdf Pdf, 14.6 MB. | 14.6 MB | 2021-10-27 11.54 | |
| Kindla SE0240039.pdf Pdf, 18.3 MB. | 18.3 MB | 2018-04-12 14.32 | |
| Knuthöjdsmossen SE0240037.pdf Pdf, 12 MB. | 12 MB | 2018-04-12 16.37 | |
| Murstensdalen SE0240034.pdf Pdf, 14.2 MB. | 14.2 MB | 2018-04-12 16.38 | |
| Römyren SE0240042.pdf Pdf, 20.9 MB. | 20.9 MB | 2018-04-12 16.38 | |
| Ställbergsmossen SE0240043.pdf Pdf, 1.9 MB. | 1.9 MB | 2018-04-12 16.39 | |
| Uttertjärnsberget SE0240160.pdf Pdf, 20.4 MB. | 20.4 MB | 2018-04-12 16.39 | |
| Västeråsmossen SE0240048.pdf Pdf, 1.7 MB. | 1.7 MB | 2018-04-12 16.40 |
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Fisksjön SE0240052.pdf Pdf, 12.3 MB. | 12.3 MB | 2018-04-12 16.43 | |
| Högforsskogen SE0240119.pdf Pdf, 19.7 MB. | 19.7 MB | 2018-04-12 16.43 | |
| Råmossen Lomtjärnsmossen SE0240021.pdf Pdf, 20.3 MB. | 20.3 MB | 2018-04-12 16.44 | |
| Torkesviken SE0240127.pdf Pdf, 11.2 MB. | 11.2 MB | 2018-04-12 16.45 | |
| Trangärdet SE0240022.pdf Pdf, 15.6 MB. | 15.6 MB | 2018-04-12 16.45 |
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Björka lertag SE0240078.pdf Pdf, 5.3 MB. | 5.3 MB | 2018-04-12 16.48 | |
| Kvismarens naturreservat SE0240058.pdf Pdf, 17.2 MB. | 17.2 MB | 2018-04-12 16.49 | |
| Norra Mossby SE0240153.pdf Pdf, 11 MB. | 11 MB | 2018-04-12 16.49 | |
| Södra Mossby SE0240154.pdf Pdf, 9.8 MB. | 9.8 MB | 2018-04-12 16.49 | |
| Vissberga lertag SE0240134.pdf Pdf, 7.4 MB. | 7.4 MB | 2018-04-12 16.50 |
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Grönelid SE0240151.pdf Pdf, 12.5 MB. | 12.5 MB | 2018-05-02 10.53 | |
| Juarbergen SE0240066.pdf Pdf, 12.7 MB. | 12.7 MB | 2018-05-02 10.53 | |
| Kojemossen SE0240104.pdf Pdf, 14.5 MB. | 14.5 MB | 2018-05-02 10.54 | |
| Kråksjöåsen SE0240071.pdf Pdf, 13 MB. | 13 MB | 2018-05-02 10.54 | |
| Näset SE0240147.pdf Pdf, 11.1 MB. | 11.1 MB | 2018-05-02 10.54 | |
| Rankemossen SE0240007.pdf Pdf, 13.7 MB. | 13.7 MB | 2018-05-02 10.55 | |
| Rockebro SE0240070.pdf Pdf, 9.1 MB. | 9.1 MB | 2018-05-02 10.55 | |
| Skagershultsmossen SE0240009.pdf Pdf, 13.7 MB. | 13.7 MB | 2018-05-02 10.56 | |
| Tivedens nationalpark SE0240001.pdf Pdf, 14.3 MB. | 14.3 MB | 2018-05-02 10.56 | |
| Vargavidderna SE0240089.pdf Pdf, 13.8 MB. | 13.8 MB | 2018-05-02 10.56 | |
| Västra och Stora Kroktjärn SE0240124.pdf Pdf, 11.3 MB. | 11.3 MB | 2018-05-02 10.57 |
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Finnåkerssjön Österhammarssjön SE0240146.pdf Pdf, 15.1 MB. | 15.1 MB | 2018-05-02 11.08 | |
| Grönbo SE0240032.pdf Pdf, 15.1 MB. | 15.1 MB | 2018-05-02 11.09 | |
| Helgedomen SE0240067.pdf Pdf, 13.1 MB. | 13.1 MB | 2018-05-02 11.10 | |
| Känäs SE0240098.pdf Pdf, 12.2 MB. | 12.2 MB | 2018-05-02 11.10 | |
| Kindla SE0240039.pdf Pdf, 15.7 MB. | 15.7 MB | 2018-05-02 11.10 | |
| Lejakärret SE0240090.pdf Pdf, 11.6 MB. | 11.6 MB | 2018-05-02 11.11 | |
| Liaskogen SE0240030.pdf Pdf, 8.1 MB. | 8.1 MB | 2018-05-02 11.11 | |
| Munkhyttan SE0240088.pdf Pdf, 14.5 MB. | 14.5 MB | 2018-05-02 11.12 | |
| Råsvalens naturreservat SE0240076.pdf Pdf, 10.4 MB. | 10.4 MB | 2018-05-02 11.12 | |
| Spångabäcken SE0240086.pdf Pdf, 16 MB. | 16 MB | 2018-05-02 11.12 | |
| Spångabäcken norra SE0240100.pdf Pdf, 11.7 MB. | 11.7 MB | 2018-05-02 11.13 |
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Brattforsen SE0240093.pdf Pdf, 18.9 MB. | 18.9 MB | 2018-05-02 11.26 | |
| Nittenmossen östraSE0240085.pdf Pdf, 12.9 MB. | 12.9 MB | 2018-05-02 11.26 | |
| Nittälvsbrännan SE0240117.pdf Pdf, 20.4 MB. | 20.4 MB | 2018-05-02 11.27 | |
| Salboknös SE0240040.pdf Pdf, 14.8 MB. | 14.8 MB | 2018-05-02 11.28 | |
| Uttertjärnsberget SE0240160.pdf Pdf, 20.4 MB. | 20.4 MB | 2018-05-02 11.29 | |
| Övre Nittälvsdalen SE0240107.pdf Pdf, 21.8 MB. | 21.8 MB | 2018-05-02 11.28 |
Här hittar du kartor över föreslagna Natura 2000-områden i Örebro län:
Ingrepp ”som på ett betydande sätt kan påverka miljön” i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från Länsstyrelsen.
Här hittar du mer information om hur du söker tillstånd för verksamheter i Natura 2000-områden.
Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?
Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.
Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:
- skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
- väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
- åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.
Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.
Vissa områden behöver skötsel - andra inte
Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:
- vad som ska skyddas
- hur känsligt området är
- vilket skydd som redan finns.
Vem ansvarar för vad?
Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.
Biotopskydd
Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:
- hotade djur- och växtarter
- särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.
Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.
Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet.
Det finns två olika former av biotopskydd:
- generellt biotopskydd
- biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.
Generellt biotopskydd
Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. De biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet är:
- Alléer
- Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
- Odlingsrösen i jordbruksmark
- Pilevallar
- Småvatten och våtmarker i jordbruksmark (inklusive öppna diken)
- Stenmurar i jordbruksmark
- Åkerholmar
Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.
Förutom de biotoper som är generellt skyddade så kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.
Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:
- generellt biotopskydd
- biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.
Generellt biotopskydd
Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.
Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:
- alléer
- källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
- odlingsrösen i jordbruksmark
- pilevallar
- småvatten och våtmarker i jordbruksmark
- stenmurar i jordbruksmark
- åkerholmar.
Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.
Särskilt biotopskydd
Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.
Tillträdesförbud för skydd av djur och växter
Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.
Landskapsbildsskydd
Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.
Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.
Naturminne
Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.
I Örebro län finns 65 naturminnen. 54 av naturminnena är enskilda objekt, varav 45 har botaniska värden, 2 skogliga och 7 geologiska. 11 av naturminnena har en viss ytutsträckning:
Älgastenarna
Ett område med flera stora flyttblock av vilka det största benämnes Älgastenen.
Egbyåsen
Avsnitt av rullstensås med rik förekomst av backsippa.
Lövkullen
Lundartad lövskogsholme i slättlandskapet invid Östra Kvismaren.
Kosskärret
Barrskogsbestånd av naturskogstyp.
Hässleberg
Barrskogsbestånd av naturskogstyp.
Ögonakällan och Finnkällan
Bäckravin med två källor samt omgivande barrskogsområde.
Kalvslätt
Lund- och lövskogsområde, tidigare slåtter och betesmark.
Blacksta
Område med förekomst av backsippa.
Södra Mossby
Kalkpåverkat kulturmarksområde med stäppartad vegetation och artrik flora.
Axsjöåsen
Barrskogsområde av naturskogstyp.
Lucifers kyrka
Sägenomspunnen grandunge uppkommen genom vegetativ förökning.
Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.
Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.
Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.
Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.
Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.
Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.
Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).
Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.
Ramsarområde
Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.
Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.
Våtmarkskonventionen (Ramsarområden) på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
I Örebro län finns fyra ramsarområden:
Getapulien-Grönbo (nr 2168)
En mosaik av skogar och våtmarker med rikt fågel- och insektsliv som är belägen i östra delen av Lindesbergs kommun.
Information om Ramsarområdet 2168 Grönbo på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.
En stor del av Ramsarområdet saknar skydd, men det finns tre naturreservat som skyddar delar av det:
Länsstyrelsen och markägaren, statliga Sveaskog, för en diskussion om hur resten av området ska vårdas och bevaras för framtiden.
Kvismaren (nr 24)
Information om Ramsarområdet 24 Kvismaren på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.
Kvismaren är en berömd näringsrik slättsjö med rikt fågelliv en dryg mil sydost om Örebro. Kvismaren omges av bördiga åkermarker som till stor del uppkom efter sjösänkningen av Hjälmaren och Kvismaren under andra halvan av 1800-talet.
Störe delen av Ramsarområdet ingår i Naturreservatet Kvismaren.
Nittälven (nr 2175)
Information om Ramsarområdet 2175 Nittälven på ramsar.org (engelska) Länk till annan webbplats.
Nittälven är ett vattensystem i södra Dalarna och norra Örebro län som omfattar vattendragen Nittälven och Nordtjärnsälven, en del av Kaggabäcken och flera stora myrar. Ramsarområdet omfattar flera naturreservat, nämligen:
- Brattforsen
- Kaljoxadalen
- Mördarheden
- Nittälven (i både Örebro och Dalarnas län)
- Nittälvsbrännan
- Övre Nittälvsdalen
Oset-Rynningeviken (nr 2265)
Oset-Rynningeviken är den västligaste delen av Hjälmarens västra fjärd, Hemfjärden. Svartån, som rinner genom Örebro, mynnar i Ramsarområdet Oset-Rynningeviken. Hela Ramsarområdet är skyddat genom det kommunala naturreservatet Oset & Rynningeviken Länk till annan webbplats. som är känt för sitt rika fågelliv.
Riksintresse för naturvård
Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.
Boverkets information om riksintressen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Boverkets kartverktyg över riksintressen i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Riksintressen i Örebro län
I Örebro län finns 78 områden (67 800 hektar) av riksintresse för naturvård och 11 områden (221 500 hektar) av riksintresse för friluftsliv. Bland naturområdena kan nämnas drumlinområdet vid Hackvad, Tysslingen och Skagershultsmossen. Friluftsintressen finns exempelvis i Hjälmaren, Kilsbergen, Malingsbo-Kloten och Tiveden.
Strandskydd
Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.
Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.
Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.
Inom ett strandskyddsområde får du inte:
- uppföra nya byggnader
- ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
- utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
- vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Exempel på förbjudna åtgärder är att:
- uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
- ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
- sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
- anlägga bryggor eller trädäck
- anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
- schakta eller fylla ut inför byggande.
Tomtplats och hemfridszon
Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.
På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.
I Örebro län gäller generellt strandskydd 100 meter på land och i vatten. För sjön Unden gäller utvidgat strandskydd om 200 meter på land och i vatten.
Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.
Vattenskyddsområde
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Så inrättas ett vattenskyddsområde
Du som vill inrätta ett vattenskyddsområde skickar in en ansökan till Länsstyrelsen eller kommunen med en begäran om att ett mark- eller vattenområde ska bli ett vattenskyddsområde. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.