Granbarkborre
Den åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den är ett naturligt inslag i vår fauna och skapar gläntor och död ved som är mycket viktiga inslag i artrika naturskogar. Den extremt torra sommaren 2018 gjorde dock många granar ovanligt känsliga för granbarkborreangrepp och åren därefter har angreppet varit fortsatt stora i stora delar av södra och mellersta Sverige. I naturreservaten innebär granbarkborren i de flesta fall inget hot mot reservatens naturvärden, men kan vid extrema populationsnivåer motverka reservatens syfte och i enstaka fall drabba angränsande produktionsskogar. Länsstyrelsen följer utvecklingen av angreppen.
Gran - ett känsligt träd
Granen är känslig för torka men är även ett känsligt träd på flera andra sätt. Dess täta, vintergröna grenverk går långt ner på stammen och fångar lätt upp både vindar och eld. Granskogen är alltså även känsligare för stormar och skogsbränder än vad till exempel tall och många lövträd är. I skogslandskapet är gran mycket vanligt och har ibland planterats på marker som egentligen lämpar sig bättre för tall, löv eller ståndortsanpassad blandskog. Det gör att konsekvenserna av torra sommarperioder kan bli större än om granen växte på rätt plats.
Angrepp i spår av torkan
Sommaren 2018 var extremt torr i stora delar av Sverige och så även i Örebro län. Många träd mår dåligt av torkan och granar som är stressade är extra mottagliga för angrepp från granbarkborre. Den långa varma sommaren 2018 innebar att granbarkborren gynnades och kunde svärma fler gånger än normalt. I kombination med torkstressade träd med nedsatt försvar mot angrepp ledde det till många framgångsrika förökningar och att populationerna av granbarkborre kunde växa sig ovanligt stora.
På grund av torkan har stora angrepp av granbarkborre noterats i många granskogar runt om i länet. Ofta uppstår sådana större angrepp efter stormar när det finns gott om träd som nyligen fallit i skogen. Det normala är att granbarkborren angriper nedsatta och skadade granar, men när det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar, vilket nu har hänt.
Visste du att?
- Det bara är gran som gäller, andra trädslag är ointressanta för granbarkborren. Granbarkborren är ute efter den färska innerbarken som finns bakom den grövre yttre barken.
- Ett vanligt missförstånd är att granbarkborren lever i död ved. Granbarkborren är bara intresserad av färskt trä, antingen nyfallna granar eller levande stående granar. Ur spridningssynpunkt finns därför inga skäl att ta bort redan död och torr gran. Däremot kan det som skogsägare finnas skäl att avverka döda eller döende granar för virkesvärdets skull.
- Att plocka bort död ved från skogarna kan dock förvärra situationen eftersom den döda veden är viktig för granbarkborrens naturliga fiender. Här behövs dock mer forskning för att förstå sambanden.
- Granbarkborren dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar.
- Efter en avverkning kan de granar som står kvar i kanten mot angränsande bestånd att bli mer exponerade för sol och vind. Denna exponering kan göra träden mer utsatta för uttorkning och försvaga trädets naturliga försvar mot olika angrepp. Därför kan kvarvarande träd bli mer mottagliga för granbarkborreangrepp.
Granbarkborrens naturliga fiender
Granbarkborrens naturliga fiender trivs i skogar där det finns gott om död ved och en blandning av olika trädslag i olika åldrar. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.
Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Hackspettarna är snabbt framme när det vankas mat för granbarkborren. Ofta ser man hackspettarnas framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna. För den tretåiga hackspetten står granbarkborre högst på menyn. Tyvärr är den tretåiga hackspetten en ovanlig art. Bristen på varierade naturskogar och bristen på död ved är anledningen till att den tretåiga hackspetten minskat i vårt landskap.
Angrepp i naturreservat
Den övervägande delen av skog som påverkas av granbarkborrarnas framfart är produktionsskog, men angrepp sker även i skyddade områden som naturreservat och nationalparker. I ett skogsekosystem är granbarkborren ett helt naturligt inslag och är fyller en viktig funktion i många arters livscykel. Den bidrar i samspel med andra organismer till att det kontinuerligt tillförs död ved och luckighet i skogen, vilket bidrar till syftet med många av naturreservaten - biologisk mångfald. Det är alltså önskvärt i naturreservat att granbarkborren förekommer, men med den omfattning som nu är aktuell är det en ny situation där det är svårt att förutsäga hur det påverkar naturvärdena. Det behövs mer forskning kring hur storskaliga angrepp kan påverka naturreservat och kringliggande produktionsskogar. I Örebro län finns några exempel på när angreppen blivit så stora att naturvärden riskerar att gå förlorade eftersom större granbestånd med äldre gran riskerar att slås ut. Det är inte önskvärt och vi bevakar utvecklingen där för att se om åtgärder behöver sättas in.
Vi arbetar med åtgärder för att bromsa angrepp såsom till exempel fångstvirke, feromonfällor och randbarkning av färska vindfällen. Vi gör också återkommande inventeringar i fält för att följa angreppen, samt använder olika GIS-analysverktyg för kartläggning och analys av dels befintliga angrepp, dels områden som riskerar att angripas.
Efter inventering och dialog med markägare har Länsstyrelsen satt ut ett femtiotal granbarkborrefällor. För att ge effekter på granbarkborrepopulationen krävs normalt ett större antal fällor över ett stort område, men enstaka fällor kan ha en marginell effekt. I det speciella läge som råder, med stora populationer av granbarkborrar i hela landskap, är det svårt att bedöma om dessa insatser har gjort någon nytta.
Eventuella åtgärder som genomförs inom skyddade naturområde måste ha stöd i föreskrifter och bidra till att uppfylla naturreservatets syfte. I naturreservat gäller inte Skogsvårdslagen utan det är Miljöbalken som styr. Naturreservat omfattas därför inte av Skogsstyrelsens bekämpningsområden.
Länsstyrelsen för dialog med markägare som hör av sig för att de har skog i nära anslutning till skyddade områden med större mängder barkborre. Vi har gjort ett stort antal besök i reservat och intilliggande områden för att bedöma skador och möjligheten till eventuella åtgärder.
Kontakt
-
Nils Nygren
Naturvårdshandläggare
Telefon 010-2248766
-
Johan Karlhager
Enhetschef
Telefon 010-2248750