Våtmark för att jämna ut vattenflöden

Våtmarkerna är landskapets ”bromsklossar”, som saktar ner, håller kvar och renar vattnet som färdas genom terrängen. Våtmarkerna har därför en viktig och avgörande funktion genom att både förhindra översvämningar och vattenbrist. Att restaurera eller återskapa våtmarker som leder till en mer naturlig hydrologi utjämnar flödena i jämförelse med markavvattnade system, vilket innebär att flödestopparna minskar och att lågvattenflödena blir mer sällsynta.

Fåglar över våtmark.

Foto: Mostphotos

Här nedan finns en vägledning för hur du bäst väljer plats och utformning för den våtmarkstyp du vill skapa. Du får även tips i form av användbara GIS-skikt och lite fakta kring om hur våtmarken kan påverka den specifika ekosystemtjänst du vill gynna.

  1. Välj rätt plats
  2. Utforma på rätt sätt

Du är alltid välkommen att fråga oss på länsstyrelsen om råd och diskutera hur du ska välja plats och utforma våtmarken för att få bäst effekt.

Välj rätt plats för att effektivt jämna ut vattenflöden

  • I avrinningsområden med översvämningsrisk så att skador kan undvikas nedströms.
  • Högt upp i vattensystemet, uppströms problemområden, eftersom det då finns större möjlighet att påverka både vattenkvalitet och hydrologi positivt.
  • I anslutning till vattendrag eller diken, eftersom våtmarken fungerar som ett naturligt vattenmagasin vid höga flöden i ett vattendrag.
  • I naturliga sänkor och flacka områden. Dessa platser har redan naturliga förutsättningar för att samla, lagra och bromsa vattenflöden.
  • I stadsnära områden, till exempel där det finns stor andel hårdgjorda ytor och hög dagvattenbelastning.

Utforma våtmarken på rätt sätt för att jämna ut vattenflöden

  • Tillräckligt stor volym så att höga flöden kan fångas upp. Har våtmarken en stor kapacitet minskar det även risken för erosion och näringsläckage.
  • Vegetation kan bromsa flöden och främja infiltration.
  • Kombination av grunda och djupa delar eftersom grunda zoner lagrar vatten snabbt och släpper ut det långsamt medan djupare delar kan hålla kvar vatten under längre tid.
  • Munk (en betong- eller metallbrunn som gör det möjligt att styra utflödet av vatten från en våtmark för att kunna reglera vattennivån) eller överfall (en typ av anlagd tröskel) krävs ofta. En mer naturbaserad lösning för att återställa den hydrologiska balansen är att plugga diken eller återställa naturliga flöden.

Tips, stöd och rådgivning

Våtmarker fungerar som buffert mot både översvämning och torka. Restaurering eller anläggning av våtmarker uppströms problemområden kan lindra översvämningsproblemen. I arbetet med stads- och landskapsplanering kan våtmarker och andra ytor dit vatten kan ta vägen hindra att hus att översvämmas och vägar spolas bort när det kommer plötsliga skyfall eller långvariga regn. Våtmarkers kylande verkan vid värmeböljor är extra viktig i tätorter, eftersom det där ofta finns gott om mörk värmande asfalt och få skuggande träd. Våtmarker reflekterar solstrålning och avger vattenånga som kyler luften och motverkar den värme som alstras i städer. Omvänt har våtmarker en god kapacitet att hålla kvar vatten i landskapet vid torka.

Våtmark för att förhindra vattenbrist och torka

Som en följd av klimatförändringarna kommer risken för både torka och skyfall att öka i framtiden. Jönköpings län spås att få en 40-procentig ökning av regnintensitet fram till år 2100. Vi kan redan nu se en trend av en väderlek med mer intensiva lokala regn följt av perioder med torka. Skyfall bedöms som en av de mest allvarliga klimatrelaterade riskerna. Bland annat kan lantbruket och därmed livsmedelsproduktionen, men även tätbebyggda områden drabbas hårt. Skyfall ökar även läckaget av näringsämnen till sjöar och vattendrag, vilket leder till övergödning och försurning.

I Jönköpings län finns flera vattenförekomster som har stor risk för att översvämmas vid hög nederbörd, se sammanställning i MSB:s översvämningskartering. Vattendrag som särskilt lyfts i analysunderlaget är:

  • Lagan
  • Storån
  • Svartån
  • Lillån
  • Nissan
  • Anderstorpaån
  • Tabergsån
  • Bruzaån (Silverån)

Översvämningsportalen, Myndigheten för samhällsskyd och beredskap Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss