Milstolpar

I 1649 års gästgivareordning fastslogs att alla allmänna landsvägar skulle mätas med snöre och en milsten skulle placeras ut efter varje mil, som med den tidens mått var cirka 10689 meter.

Milstenarna hade förebilder inom det romerska vägväsendet där avstånden markerades av en miliaria. Stenar sattes i vissa fall ut även för att markera en halv och en kvarts mil. Ett syfte med mätningen var att enkelt kunna veta hur långt man färdats med en skjutsare och taxera därefter. I Skåne började milstenar sättas upp först efter freden i Roskilde 1658. Många sattes upp under initialskedet av försvenskningen och inskriptionen fick därför dansk stavning. En förordning om uppsättande av vägvisare vid korsningar kom först med 1734 års väglag.

De flesta milmarkeringarna var av sten men det förekom även i trä och från 1700-talet i gjutjärn. Under 1800-talet blev den koniska stenen av granit vanlig. Eftersom det var landshövdingen som ansvarade för att milstenar sattes upp i länet var det också han som till en början bestämde dessas utformningar. Senare bestämdes att varje härad skulle bekosta milmarkeringarna, och kostnaden uttogs av bönderna. Tingsmenighetens åsikter om utformningen inhämtades. Förutom att stenarnas utformning skiftade över tid, uppstod det också lokala särdrag. Det var vanligt att milmarkeringarna, både de i trä och sten, målades. Vid 1891 års väglag upphörde skyldigheten att sätta upp och underhålla milstenar. Tio år tidigare hade metersystemet börjat användas.

I Skåne finns ca 370 milstolpar bevarade, en del på ursprunglig plats medan andra flyttats till museer och liknande. Den äldsta finns i Ystad och är daterad till 1663. De flesta härstammar dock från 1700-talet och står till skillnad från 1600-talets milstenar i rösen. Höjdmässigt skiljer sig stenarna också åt, helmilstenarna gjordes högre än både halvmilstenarna och fjärdedelsmilstenarna.

En del milstenar står kvar på sina ursprungliga platser medan andra har flyttats för att ge plats åt bland annat vägbreddningar. Från 1942 skyddades milstenarna som fasta fornminnen enligt forminneslagen. Idag omfattas milstenar av 2:a kapitlet i lagen om kulturminnen (1988:950). De får därmed inte rubbas, flyttas eller ändras utan länsstyrelsens tillstånd. Till den fasta fornlämningen hör även det omkringliggande markområdet som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse.

Lästips:

  • ”Skånska milstolpar”, Kristina Söderpalm, I: Skånsk väg, Skånes hembygdsförbund, Årsbok 1967

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss