Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Hydrologiska och geologiska förhållanden

Jönköpings län har ett rikt och varierat landskap. Här finns det typiska småländska landskapet med skogar, höjder, sjöar och vattendrag. Länets yta består till mer än 70 procent av skogsmark (Statistiska centralbyrån). Det finns över 2 000 sjöar och flera av de större vattensystemen i södra Sverige har sina källflöden på det småländska höglandet. Länet avvattnas framförallt genom följande fyra avrinningsområden: Motala ström med Vättern, Emån, Lagan och Nissan.

Berggrunden inom den östra delen av länet domineras av graniter och den västra delen domineras av gnejser. Gnejsområdet i väster och granitområdet i öster skiljs åt av en förskiffringszon som kan följas från norra Skåne genom länet och vidare upp i Värmland.

Jordarterna inom länet domineras av morän. Gällande isälvs- och issjöavlagringar och grundvattenförekomsten i de lösa avlagringarna kan länet delas upp i två skilda områden. I väster förekommer vattnet huvudsakligen i stora sammanhängande akvifärer i sand- och grusavlagringar i och i anslutning till Nissans och Lagans dalgångar. I öster är mönstret mera splittrat med åtskilda akvifärer av mindre storlek. Relativt stora magasin finns dock även här, till exempel i Aneby-området och i Brusaåns och Emåns dalgångar.

Klimatpåverkan på förorenade områden i länet

Länsstyrelsen har tidigare tagit fram en GIS-studie där risken för skred, översvämning och skyfall har kartlagts vid förorenade områden med riskklasserna 1 och 2. Studien visade på ett relativt stort antal objekt som befaras vara i farozonen för negativa klimateffekter.

Under 2023 har det tagits fram en ny analys och ett planeringsunderlag för beskrivning och tillämpning av analysen. Det nya arbetet har utförts utifrån förbättrade underlag som ska ge en mer heltäckande analys och resultaten är framför allt tänkta att användas som ett av flera prioriteringsverktyg i arbetet med förorenade områden hos Länsstyrelsen och i länets kommuner.
GIS-analysen är knuten till Länsstyrelsens särskilt framtagna åtgärdsprogram, Anpassning till ett förändrat klimat (2021-2025), där åtgärd fyra handlar om risk för översvämning och skred vid förorenade områden.
I Jönköpings län finns i dagsläget två tätorter som är utpekade som översvämningskänsliga av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Värnamo och Jönköping. För dessa orter finns numera så kallade riskhanteringsplaner, där det anges hur man ska arbeta förebyggande mot effekter av översvämning.

Mer information

Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning

SMHI- Lathund för klimatanpassning Länk till annan webbplats.

Miljösamverkan Sverige har bland annat tagit fram handläggarstöd för klimatanpassning i prövning och tillsyn för miljöfarlig verksamhet och förorenade områden.

Klimatanpassning i prövning och tillsyn Länk till annan webbplats.

Näringslivsstruktur

Jönköpings län är starkt förknippat med förmågan att skapa och driva företag. Länet är ett av Sveriges mest industritäta och det är framför allt de typiska småländska företagen med småskalig tillverkning som dominerar. Det finns många tillverkande företag i länet och en del av dem är underleverantörer till företag både inom Sverige och utomlands. Näringslivsstrukturen varierar i de olika delarna av länet:

I den sydvästra delen av länet finns den klassiska småföretagsbygden. De största branscherna är metall, plast och gummi.

I den östra delen, på Höglandet, finns många företag som utvecklat länets naturliga resurs av träråvara till olika förädlade produkter.

I länets norra del finns mycket av det som finns i resten av länet, men också en växande kunskapsindustri inom högteknologi, logistik och transporter.

Den nordvästra delen av länet präglas av en omfattande småindustri. Förutom metallindustri finns här också tekoindustri.

Risker ur ett länsperspektiv

I Jönköpings län har det under lång tid funnits många små företag som vart och ett har släppt ut och fortfarande släpper ut föroreningar som anrikas i recipienternas bottensediment. Konsekvenserna av tidigare och nuvarande utsläpp av föroreningar till grund- och ytvatten innebär att många sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster i länet har otillfredsställande eller dålig vattenstatus. Åtgärder avseende förorenade områden kommer att bli en prioriterad åtgärd i det fortsatta arbetet inom vattenförvaltningen.

Utifrån de klimatscenarion för ett förändrat klimat som prognosticeras för länet har platser med förhöjd risk att drabbas av skyfall, översvämningar och skred pekats ut. Det finns ett flertal förorenade områden som omfattas av denna förhöjda risk och vetskapen om detta ger underlag för prioritering av arbetet med att utreda och åtgärda dessa objekt.

Vem gör vad med förorenade områden

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden:

• Utövar tillsyn över förorenade områden samt rådgivning.
• Vägleder kommunerna i frågor som rör den kommunala tillsynen över förorenade områden, samt anordnar utbildningar för kommunhandläggare.
• Samordnar arbetet med förorenade områden i länet, planerar, prioriterar och följer upp.
• Vidareförmedlar statlig finansiering för undersökningar och åtgärder till en kommunal eller annan huvudman.
• Granskar hur kommunerna beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen.
• Huvudman för utredning i vissa fall då kommunen inte har möjlighet att ta huvudmannaskapet, annan huvudman saknas och objektet är högt prioriterat.

Kommunens arbete med förorenade områden:

• Utövar tillsyn över förorenade områden samt rådgivning.
• Utför lokal planering, prioritering och uppföljning inom kommunen.
• Inventerar pågående miljöfarliga verksamheter eller andra förorenade områden som kommunen har tillsyn över.
• Kan agera huvudman för undersökning och sanering som genomförs med statlig finansiering.
  Beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen.
• Kan vara ansvarig för undersökning och sanering till följd av den verksamhet som kommunen själv bedriver eller har bedrivit.

Mer information om huvudmannaskap vid efterbehandling av förorenade områden finns i broschyren

Huvudman- efterbehandling av förorenade områden Pdf, 1 MB.

Samverkan

Samverkan är en viktig del i vårt arbete och sker i olika former – nationellt, regionalt och internt, bland annat genom:

• Regionala och nationella träffar
• Samverkan med andra Länsstyrelser
• Juristsamverkan
• Regional samordning av statlig finansiering– för att effektivisera och likrikta arbetet, samt minska den del av efterbehandlingsanslaget som blir oförbrukat under innevarande år.
• Nationell samordning av statsbidrag och statstöd för att utveckla, likrikta och effektivisera hanteringen av statliga finansiering för utredning och efterbehandling av förorenade områden.
• Nationell tillsynssamordning
• TVL-gruppen – arbetar med att säkerställa att den EBH-tillsynsvägledning som länsstyrelserna erbjuder landets kommuner håller en god och likartad nivå oavsett vilket län kommunen tillhör
• SGU (Sveriges geologiska undersökning) Länk till annan webbplats.
• Sveriges Geotekniska Föreningen (SGF) Länk till annan webbplats.
• Statens geotekniska institut (SGI) Länk till annan webbplats.
• Nätverket Renare Mark Länk till annan webbplats.

Stöd för kommunerna

Via Miljösamverkan i Jönköpings län finns ett forum för förorenade områden. Där finns diskussionsforum och möjlighet att lägga upp nyheter, information och dokument.

Miljösamverkan i Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning och Vattenförvaltning

Inom miljöövervakningen görs varje år ett stort antal undersökningar i syfte att på olika sätt följa och registrera tillståndet och förändringarna i miljön. Resultaten av mätningar och undersökningarna är ett viktigt underlag vid prioritering av förorenade områden.

Flera yt- och grundvattenförekomster i länet är påverkade av föroreningar och har i vattenförvaltningens statusklassning klassificerats som ej god status eller med risk att inte uppnå god status. Arbete pågår med att ta fram åtgärdsplaner för att komma tillrätta med föroreningarna så att god status kan uppnås.

Vattendragen Nissan och Lagan

Miljöövervakningsdata har under flera decennier visat på en tydlig metallpåverkan i Nissans och Lagans vattensystem. Huvudsakliga orsakerna har bedömts vara försurning och förorenade områden. Transport- och spridningsmönster av metaller samt kartläggning av potentiellt förorenade områden inom respektive avrinningsområde har därför utförts i projektform och redovisats i två rapporter. Resultaten är värdefulla för de berörda kommunerna och Länsstyrelsen som ett prioriteringsunderlag i det gemensamma miljöarbetet.

Kvarnasjön

Kvarnasjön är en liten sjö i Storåns vattensystem som under långa perioder drabbats hårt av utsläpp från närliggande ytbehandlingsindustrier. Sedimenten i sjön är förorenade av bland annat krom, zink och cyanid. Länsstyrelsen är med i ett separat projekt som involverar ytvattenprovtagning i och omkring sjön för att kvantifiera flödet av föroreningar in och ut ur sjön. Med i projektet är också Lagans Vattenråd och Gnosjö kommun. Eftersom Storån mynnar i Bolmen så har Sydvatten hjälpt till med finansiering av analyserna.

Läs mer om vårt arbete med miljöövervakning.

Miljöövervakning