Klimatanpassning
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.
Hur jobbar vi med klimatanpassning i Jönköpings län?
Eftersom klimatanpassning är ett tvärsektoriellt område vars huvudsakliga mål är att långsiktigt vara en hängränna mellan olika ämnesområden och förvaltningar, krävs arbetssätt som kan tillvara på denna typen av utmaning. Därför finns ett antal strategiska dokument och verktyg.
Det finns en samordnare i varje kommun som har ansvar för klimatanpassningsfrågor. I många av länets kommuner har den kommunala klimatanpassningssamordnaren en klimatanpassningsgrupp med representanter från olika förvaltningar.
Klimat- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län
Länsstyrelsen har publicerat en Klimat- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län. Den visar hur Jönköpings län påverkas av klimatförändringarna och vilka risker, sårbarheter och möjligheter som följer med ett varmare, torrare och blötare län. Rapporten baseras på en omfattande insamling av forskningsresultat, myndigheters statistik och analyser. Länsstyrelsen har också haft dialog med många olika aktörer i länet för att samla in underlag och olika perspektiv. Analysen ger oss i länet en gemensam grund att utgå från när vi tar oss an utmaningarna med ett förändrat klimat.
Klimat- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län Länk till annan webbplats.
Kommunikationsstöd, presentation klimat- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län pdf, 3.5 MB.
Klimatförändringar i Jönköpings län
Klimatförändringen påverkar länet både idag och i framtiden. I Jönköpings län arbetar vi med tre nyckelord:
- Varmare
- Torrare
- Blötare
Att klimatet blir varmare och varmare är ett faktum nuförtiden. Värmeböljan år 2018 var en väckarklocka för många, och den typen av händelser ser ut att bli mer vanliga framöver. Till exempel beräknas lufttemperaturen stiga med 5 grader till år 2100, och värmeböljorna på sommaren beräknas bli längre och längre, kanske till och upp till 50 dagar per år i vårt län. För att hantera den här typen av belastning på samhället har vi tagit fram karteringar över yttemperaturen i länet, alltså en analys över vilka områden i respektive kommun som blir varmare än andra. Dessa karteringar finns publicerade kommunvis på Geodatakatalogen, som GIS-filer samt en tillhörande metodrapport.
Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.
Värmeökarteringar, var samlas värme i staden?
En nationell värmekartering över Sverige som visar högsta markytetemperaturen (maxtemperatur) uppmätt från satellit. Karttjänsten kan användas för att identifiera områden med höga temperaturer och områden med svalkande effekt. Analys kan även göras av hur temperaturen förändrats mellan olika tidsperioder.
MSB Värmekarta, Myndigheten för samhällskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
På grund av att luften blir varmare ökar avdunstningen från marken och vattenytor, och träd och vegetation behöver mer vatten. Därför minskar tillgången på vatten i åar, bäckar, sjöar och i marken. Det betyder att både grundvattennivåerna och vattennivåerna i länets sjöar sjunker, vilket kan påverka dricksvattenproduktionen i länet och djur- och växtlivet i och runt vattnet
Vi behöver därför arbeta långsiktigt och strategiskt med länets dricksvattenförsörjning. Under flera av de senaste åren hade stora delar av länet kritiskt låga yt- och grundvattennivåer, vilket föranledde att vi började samarbeta med Livsmedelsverket i projektet KASKAD. Vi rekommenderar att länets kommuner använder sig av handboken som togs fram i det projektet.
Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten Länk till annan webbplats.
Regnet som faller kommer sannolikt att samlas i kraftiga skurar och därmed kan vi räkna med fler och större översvämningar än vad vi är vana vid. I den sydvästra delen av länet kan vi till exempel räkna med en 50-procentig ökning av regn på vintern. Vi har i länet flera exempel på översvämningar de senaste åren som påverkat samhället mer eller mindre, exempelvis Värnamo år 2004, 2012, 2020 och 2022; Tranås 2021; Nässjö 2022 och Jönköping 2013.
Alla länets kommuner har en skyfallskartering som används i planeringen av nybyggnation. Skyfallskarteringen omfattar en eller två tätorter i varje kommun och utanför det området ska en annan analys användas, en lågpunktskartering. Skyfallskarteringarna och lågpunktskarteringen hittar du i Geodatakatalogen som GIS-filer och med en tillhörande metodrapport.
Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.
Metod för skyfallskartering i GIS Länk till annan webbplats.
För att förstå hur klimatförändringen påverkar länet ur alla dessa tre perspektiv tar vi hjälp av SMHI och deras klimatscenariotjänst. Där kan du zooma in på vårt län och se vad som händer fram till år 2100.
Fördjupad klimatscenariotjänst, SMHI Länk till annan webbplats.
Utifrån de tre nyckelorden och SMHIs scenarier har vi har tagit fram ett flertal olika underlag, rapporter och planeringsmodeller som du kan ta hjälp av när du planerar din verksamhet Under respektive flik nedan kan du läsa mer om detta!
Eftersom klimatanpassning är ett område som spänner över alla kommunens eller företagets förvaltningar/verksamhetsområden behövs ofta ett eller flera underlag per område.
I vissa fall kan du behöva kombinera ihop flera underlag för att få en helhetsbild. Utmaningen för dig är att tratta ner all kommunal, regional och nationell kunskap inom verksamhetsområdet i en analys. Ett sätt att arbeta systematiskt med detta är att arbeta med verktyget lathund för Klimatanpassning, från SMHI.
Lathund för klimatanpassning, SMHI Länk till annan webbplats.
Lathunden är ett nationellt processverktyg för att du ska få stöd i hur du som klimatanpassningssamordnare kan driva klimatanpassningsarbetet framåt på ett långsiktigt och strategiskt sätt, i samverkan med andra i din verksamhet. Kopplat till lathunden finns flera checklistor och hjälpmedel för att du på ett så smidigt sätt som möjligt ska kunna arbeta med frågan.
Ett ytterligare verktyg vars syfte är att underlätta vid planeringen av ett mer motståndskraftigt samhälle är checklista för klimatanpassning i fysisk planering.
Hur jobbar vi med klimatanpassning i länet?
Regional klimat- och energistrategi
För att genomföra det regionala och lokala arbetet har en klimat- och energistrategi tagits fram, som visar en gemensam inriktning för klimat- och energiarbetet i den offentliga sektorn, i näringslivet och i civilsamhället.
Åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat 2021-2025
I varje län finns en antagen handlingsplan med åtgärder, i vårt län är detta åtgärdsprogrammet för anpassning till förändrat klimat.
En vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringen och skapa ett långsiktigt robust samhälle och en hållbar utveckling.
Åtgärdsprogrammet för anpassning till ett förändrat klimat syftar till att förbättra resiliensen avseende klimatförändringar i Jönköpings län. Åtgärderna har arbetats fram genom aktörernas egna klimat- och sårbarhetsanalyser och bottnar i de sju prioriterade klimateffekter som lyfts i den nationella klimatanpassningsstrategin. Programmet består både av länsgemensamma och aktörsspecifika åtgärder.
Anpassning till ett förändrat klimat 2021-2025 Länk till annan webbplats.
Klimatanpassning med våtmarker
Våtmarker och dess mångsidiga funktioner och användning är viktiga för att uppnå ett flertal miljömål och klimatanpassning av samhället. Viktiga för biologisk mångfald, för att minska växthusgasutsläpp och för att jämna ut vattenflöden vid torka och översvämning.
Riskhanteringsplan
Mål för arbetet med att minska konsekvenser av översvämningar ska anges i riskhanteringsplanerna för berörda områden. Riskhanteringsplanerna ska presentera åtgärder för att uppnå målen och beakta alla aspekter av riskhanteringen av översvämningar.
Riskhanteringsplanerna och dess åtgärder är centrala i arbetet med översvämningsförordningen. Det är i detta steg som länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, myndigheter, intressenter och andra aktörer samt allmänheten.
Länsstyrelsens plan för hantering av översvämningsrisker i Värnamo Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens plan för hantering av översvämningsrisker i Jönköping Länk till annan webbplats.
Riskhanteringsplan Jönköpings tätort 2022-2027 Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen samordnar och ger stöd
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.
Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:
- fysisk planering
- infrastruktur
- krisberedskap
- försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
- vattenhushållning
- miljöskydd
- lantbruk
- skogsbruk
- naturvård
- människors hälsa.
Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.
Stöd till kommuner
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att
- Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
- Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
- Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
- Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.
Stigande hav och översvämning i byggd miljö – stöd från myndigheter
Flera myndigheter arbetar med vägledning, stöd och underlag för att hantera översvämningsrisker i den fysiska planeringen. För att underlätta för dig som arbetar med översvämningsrisk när havet stiger så har Boverket, länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges geotekniska institut (SGI) gemensamt tagit fram övergripande information om:
- förutsättningar för riskbedömning
- kommuner och myndigheters ansvar och roller
- tillgängliga vägledningar och kunskapsunderlag
- hantering av framtida extremnivåer
Kontakt
-
Charlotte Andersson
Samordnare klimatanpassning
E-post till Charlotte Andersson
Telefon 010-2236448