Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Identifiering
Naturvårdsverket har tagit fram en metodik för identifiering och inventering av landets förorenade områden, den så kallade MIFO-metodiken. Under åren 1998–2013 genomförde alla landets länsstyrelser en inventering av potentiellt förorenade områden. Inventeringen omfattade verksamheter som var nedlagda vid tiden för inventeringen. Arbetet utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket.
Platser som är potentiellt eller konstaterat förorenade registreras i länsstyrelsernas databas EBH-stödet. För Jönköpings län innehåller databasen drygt 5 200 objekt. På en del av dessa platser har utredningar eller åtgärder genomförts och information om det utförda arbetet har då lagts in i databasen.
Mer information om EBH-stöder hittar du under
Kartor över förorenade områden
Inventering
Länsstyrelsernas arbete fram till och med 2013 ) utfördes enligt MIFO fas 1. Denna första inventeringsfas är en orienterande studie, som bygger på tillgänglig information som finns om objektet och branschen. Riskklassning enligt MIFO fas 1 grundar sig vanligen på misstanke om förorening, det vill säga en potentiell risk att förorening kan finnas. Detta eftersom det oftast inte finns någon miljöteknisk undersökning som del i bedömningsunderlaget.
Där undersökningar utförts har det aktuella objektet registrerats som ett MIFO fas 2-objekt, om undersökningen har bedömts uppfylla huvudkraven enligt MIFO fas 2.
Metodiken innebär att inventering och riskklassning av olika objekt utförs på ett likartat sätt. Riskklassningen är ett verktyg för prioritering av vilka objekt det är mest angeläget att arbeta vidare med, inom såväl den ordinarie tillsynen som för arbetet med bidragsfinansierade projekt.
MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) består av två steg. Efter genomförd MIFO-inventering tilldelas varje enskilt objekt en riskklass, 1-4. Riskklass 1 står för mycket stor risk och 4 för liten risk.
MIFO fas 1
MIFO fas 1 är en orienterande studie som bygger på tillgänglig information som finns om objektet och branschen. Informationsinsamling sker bland annat genom sökning i arkiv och bibliotek, kartstudier, kontakter med bland andra fastighetsägare och eventuella verksamhetsutövare, med hembygdsföreningar och andra med kunskap om den aktuella verksamheten, samt platsbesök. Normalt sker ingen provtagning vid en MIFO fas 1 inventering.
Grunden för inventeringen är Naturvårdsverkets branschkartläggning. Denna resulterade i en sammanställning av ett antal branscher, där olika kriterier gav upphov till en branschklass. Kartläggningen var rikstäckande, och beskriver vad som är vanligt förekommande föroreningssituationer för respektive bransch. Vid senare tiders inventering används även den kunskap som tillkommit genom åren sedan dess, exempelvis om hur olika typer av föroreningar sprids och vilken påverkan de kan ha på människa och miljö.
De områden som efter utförd riskklassning enligt MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 anses prioriterade för vidare utredningar. Fortsatta utredningar innebär att det på objektet genomförs en översiktlig miljöteknisk markundersökning enligt MIFO fas 2, för att ta reda på om området är förorenat. Den orienterande studien i fas 1 ligger då till grund för en inventering enligt MIFO fas 2.
Inventeringen är både ett verktyg inom tillsynen och ingår som en del i efterbehandlingsprocessen.
MIFO fas 2
MIFO fas 2 är en översiktlig studie där provtagning sker. Provtagningspunkterna placeras där det är mest troligt att påvisa förhöjda halter av föroreningar, så kallade ”hot spots”. I en MIFO fas 2 inventering kan provtagning göras i olika medier såsom mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader, anläggningar och porluft.
MIFO fas 2 undersökningen resulterar i en bedömning av om området behöver undersökas vidare, eller om riskerna är så små att inga ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs vid nuvarande markanvändning.
Riskklass | Totalt | I fas 1 | I fas 2 | Övrigt* |
|---|---|---|---|---|
1 | 59 | 16 | 17 | 26 |
2 | 566 | 432 | 77 | 57 |
3 | 690 | 525 | 96 | 69 |
4 | 273 | 208 | 29 | 36 |
BKL** | 3344 | |||
Preciserad status*** | 307 | |||
Avförda**** | 199 | |||
Totalt | 5182 | 1187 | 179 | 154 |
* Objekt som riskklassats utifrån annat underlag eller annan metodik än MIFO, inklusive objekt där utredning eller åtgärd pågår eller har utförts. I gruppen ”Övrigt” ingår också objekt där riskklassen inte grundats på en inventering av det enskilda objektet, utan satts utifrån den branschklass objektet har enligt Naturvårdsverkets branschlista för inventeringsarbetet.
** BKL är objekt med endast branschklass. I denna grupp ingår dels objekt i branschklass 1 och 2 som är prioriterade att inventeras, för att få en riskklass. Objekt i branschklass 3 och 4 är inte prioriterade för inventering inom det strategiska arbetet med planerad tillsyn, men inventeras eller undersöks vid behov i samband med exempelvis ny exploatering, ombyggnation eller planarbete.
I BKL-gruppen ingår även ett större antal objekt (drygt 200) som befinner sig i olika skeden, allt från pågående inventeringar till undersökningar, delåtgärder eller åtgärder som är pågående eller genomförda. Den gemensamma nämnaren är endast att objekten inte har riskklassats. Här ingår exempelvis många bensinstationer.
*** Preciserad status är objekt som åtgärdats efter den tidpunkt då systemet ändrades så att objekt vid avslutad åtgärd inte fick en ny lägre riskklass, utan i stället tilldelades en så kallad preciserad status. Statusen anger om objektet åtgärdats för en känslig eller en mindre känslig markanvändning. Information om tidigare riskklass finns kvar, men endast som historik för objektet och syns inte i kartan.
****Avförda objekt kan vara av två slag. Det är dels områden där det efter en identifiering eller inventering har framkommit underlag som visar att på det området har inte bedrivits någon verksamhet som tillhör någon av de branscher som finns med i Naturvårdsverkets branschlista (status är då ”Avförd ingen åtgärd”). Det kan också vara områden där det visat sig att informationen som registrerats på objektet har visat sig höra ihop med ett annat objekt, och därför har informationen flyttats över till det andra objektet (status ”Avförd överförd till annat objekt”). Avförda objekt räknas inte med i tabellens totalsumma.
Mer information och material
Naturvårdsverkets information om inventering
Länk till annan webbplats.
PM- Introduktion till MIFO Fas 1
Pdf, 152.8 kB.
PM- Ytbehandling MIFO Fas 1 Pdf, 207.2 kB.
PM- Verkstadsindustri MIFO Fas 1 Pdf, 230.5 kB.
PM- Träimpregnering och sågverk MIFO Fas 1 Pdf, 140.7 kB.
PM- Råd inför undersökning enligt MIFO fas 2 Pdf, 171.5 kB.
Mifo blanktter och andra mallar finns på EBH-portalen
EBH-porten-mallar, checklistor och handläggarstöd Länk till annan webbplats.
Undersökningar och utredningar
Om en undersökning MIFO fas 2 visat att området behöver utredas vidare utförs mer detaljerade undersökningar inom en så kallad huvudstudie. Huvudstudien innehåller flera moment. Fördjupade undersökningar ska resultera i en bedömning av risker samt en värdering av riskerna utifrån olika perspektiv. De ska också ge underlag för en bedömning om åtgärdsbehov finns och en utredning av vilka åtgärder som är mest lämpliga för att reducera riskerna på området.
Sedan år 2000 har det genomförts ett stort antal undersökningar och utredningar av länets prioriterade förorenade områden, antingen genom tillsynskrav eller genom det bidragsfinansierade arbetet. Arbetet kan antingen ha initierats av Länsstyrelsen eller av kommunerna, och har då koncentrerats till områden som är högt prioriterade med avseende på risker för människors hälsa eller miljön. På en del av områdena har efterbehandlingsåtgärder genomförts.
Många förorenade områden har också undersökts och utretts på grund av tillsynskrav i samband med exempelvis tillbyggnation av industrilokaler, avveckling av verksamhet, exploatering eller konkurs. Med anledning av miljöbalkens regler om fastighetsägarens ansvar undersöks idag många nuvarande eller före detta industrifastigheter även i samband med försäljning.
Åtgärder
Åtgärder görs på områden (mark, vatten, sediment, byggnader och anläggningar) som genom undersökningar visat sig vara så förorenade att de kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller för negativa miljöeffekter.
Syftet med att förklara ett område som miljöriskområde är att skydda människor och omgivning från negativ påverkan orsakad av föroreningar från området. Vid bedömningen ska Länsstyrelsen beakta bland annat föroreningarnas hälso- och miljöfarlighet, föroreningsgrad, lokalisering och förutsättningar för spridning.
I Jönköpings kommun finns landets första miljöriskområde vid Kniphammaren strax utanför Jönköping. Syftet med att göra området till ett miljöriskområde var att på ett bra sätt hantera den föroreningssituation som finns där i form av en övertäckt syraslamdeponi.
Länsstyrelsen fortsätter att arbeta med förvaltning och tillsyn av miljöriskområdet, i enlighet med den skötselplan och det kontrollprogram som finns.