Vattnet i Västerhavet - informationscentralen

Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten? Länsstyrelsernas informationscentraler vid kustområdena Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget i Sveriges kustvatten.

Informationscentralernas uppgift är att snabbt nå ut med rätt information om större ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö.

Rapportera dina observationer

Du kan rapportera ovanliga händelser vid kusten till oss. Det kan vara:

  • Stora mängder alger i vattnet, så kallade algblomningar.
  • Stort antal döda fåglar eller fiskar.
  • Sjuka djur eller djur med svåra skador.
  • Döda sälar.
  • Utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet.

Maila din observation till infovasterhavet@lansstyrelsen.se. Ange gärna position och skicka med bilder om du har möjlighet. Du kan också kontakta oss via vår Facebook-sida Informationscentralen Västerhavetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Alggifter i musslor

Du kan ta del av information om aktuella halter av alggifter i musslor och vatten här på webbsidan under Aktuellt.

Vi presenterar regelbundet provsvar från musselodlingar. Resultaten visar artsammansättning och halter av alggifter i musslor och vatten. Du får också resultat från regional och nationell miljöövervakning längs västkusten. Resultaten visar till exempel halter av syre, näringsämnen och temperaturer vid Bohuskusten.

Bättre köpa blåmusslor

Det bästa är att köpa blåmusslor i stället för att plocka själv. Om du vill se vilka svenska odlingar som är igång och skördar blåmusslor kan titta på Livsmedelsverkets webbplats:

Musselkontroll ­– öppna och stängda odlingsområdenlänk till annan webbplats

Strandad val

Valar tillhör statens vilt. Om du ser en strandad val ska du ringa polisen114 14. Det gäller oavsett om valen är död eller levande. Du kan också ringa Länsstyrelsens växel på 010-224 40 00.

Enligt jaktförordningen är du skyldig att kontakta polisen om du ser en död val.

Innan hjälpen kommer finns det några saker du kan tänka på.

Håll avstånd och undvika plötsliga rörelser

I första hand ska du hålla avstånd till valen och invänta hjälp. En strandad val är stressad. Försök att avgränsa ett område på minst 20 meter runt valen. Valen blir lugnare om människor, djur och trafik kan hållas borta.

Tänk också på att:

  • Undvika höga ljud, starkt ljus eller plötsliga rörelser.
  • Se upp för om valen gör häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.
  • Om möjligt, stanna kvar vid valen tills hjälp kommer.
  • Avvakta och håll kontakt via telefon med den du larmat.

Om valen börjar må sämre

Om du tycker valen börjar må sämre och läget blir mer akut, finns det några saker du kan försöka göra:

  • Du kan behöva hjälpa valen att ligga på magen. Valar ligger normalt inte i sidläge. Dra aldrig i fenorna för att räta upp den eller för att dra ut den i vattnet. Valen kan få svåra skador. Om det går kan du gräva ett dike i sanden eller stötta med handdukar så att den lättare kan ligga på mage.
  • Du kan gräva ett hål i sanden under fenorna och fylla hålet med vatten.
  • Du kan försöka skydda valen från sol och täcka valens kropp med fuktiga handdukar. Observera – täck inte över blåshålet. Lämna ryggfenan fri.
  • Skölj valens rygg, huvud och ryggfena med vatten. Där har valen ytliga blodkärl som hjälper till att reglera temperaturen. Undvik vatten i blåshålet.
  • Om det är vinter, försök att skydda valen från vind.

Om valen ligger i vatten

Om valen ligger på midjedjupt vatten finns det några saker du kan försöka göra:

  • Gunga valen försiktigt från sida till sida för att låta den vänja sig vid vattenrörelser. Se upp för stjärtfenan och munnen för att undvika personskador.
  • Kontrollera att valen självmant kan komma upp till ytan och andas, hålla sig upprätt i vattnet och rulla tillbaka till upprätt position om man lutar den.
  • För ut valen till såpass djupt vatten att den kan simma, men tillräckligt grunt så att du kan stå på botten.
  • Är det flera valar som strandat – släpp dem samtidigt om möjligt.

Om valen är död

  • Rör inte valen.
  • Det enda du kan försöka göra är att försöka säkra den så att den inte flyter iväg.
  • Använd handskar och vara noggrann med handhygien efteråt.

Frågor och svar

Är det farligt att gå fram till en val?

Var försiktig och ha respekt för valen. Se upp för om valen gör häftiga kast med stjärtfenan eller med munnen. Valar är stora djur som blir stressade om de har strandat. 

Ska jag göra något innan hjälp kommer till platsen?

Avvakta och försök hålla kontakt med den du larmat. Om läget blir mer akut kan du försöka göra sakerna i listan ovan.

Vilka valar finns längs västkusten?

Det finns flera olika valar som passerar västkusten regelbundet, som näbbvalar och olika sorters delfiner. Tumlare är en mindre val som finns i svenska vatten, året runt. Läs mer om tumlare och hur du kan rapportera levande och döda tumlare på nrm.se/tumlarelänk till annan webbplats. Om du vill läsa mer om valar finns mycket information på valar.selänk till annan webbplats.

Främmande arter

När djur och växter flyttas till nya områden där de inte har funnits tidigare kan det bli stora problem. Nya arter som kommer till ett område kan tränga undan arter som redan fanns där. De kan också föra med sig sjukdomar och parasiter.

En främmande art som har förmågan att allvarligt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt kallas för invasiv. På västkusten kan man bland annat hitta blåskrabba, penselhårskrabba, klängmanet och svartmunnad smörbult.

Om du misstänker att du hittat en främmande art kan du rapportera det till Havs- och vattenmyndigheten:

Havs- och vattenmyndigheten: Rappen – rapportering av vattenorganismerlänk till annan webbplats

Invasiva, främmande arter

Röstbrevlådan Fröken mussla nedlagd

Fröken mussla, även kallad Informationscentral blåmusslan, var en röstbrevlåda dit allmänheten kunde ringa för att få information om gifter i blåmusslor. Röstbrevlådan är numera nedlagd.

Du hittar information om gifter i musslor här på webbsidan eller på vår Facebooksida Informationscentralen Västerhavetlänk till annan webbplats. Du kan också prenumerera på information om gifter i blåmusslor till din e-post.

Vissa alger kan vara giftiga. Vid större mängder samlas de i musslor som blir oätliga. Informationscentralen för Västerhavet uppdaterar kontinuerligt läget till allmänheten.

På svenska västkusten driver Livsmedelsverket sedan 2001 ett övervakningsprogram för alggifter i musslor.

Råd från Livsmedelsverket om förtäring av musslor och ostronlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Algblomningar på västkusten

På västkusten förekommer giftiga blomningar främst av så kallade dinoflagellater. Gifterna skadar inte musslorna men kan vara giftiga för människor.

Mareld

På sensommaren och hösten sker algblomning av mareld. Det är kanske den mest spektakulära algblomningen eftersom de frigör ljus vid rörelser i vattnet. Ljusblixtarna orsakas av algernas bioluminiscens (produktion av ljus) och är sannolikt ett sätt att undvika att bli uppäten. I Västerhavet, där fenomenet är vanligast, är det för det mesta dinoflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna.

Under sensommaren eller hösten kan vattnet ibland färgas tegelrött när den samlas nära ytan. Detta är encelliga plankton som lever av att äta andra organismer, och är med andra ord ett djurplankton. Arten är inte känd som giftig, men kan – liksom flera andra arter – orsaka fiskdöd, genom att syrebrist uppstår vid en kraftig blomning.

Blommande gulbrun Noctiluca-plankton vid strandkant.

Blommande Noctiluca-plankton.

Det sker kontinuerligt provtagningar längs Västkusten för att studera förekomst, artsammansättning samt halter av eventuella alggifter. Övergödningen av haven har resulterat i ökad algtillväxt, vilket medfört till exempel mindre siktdjup, ökad utbredning av syrefria bottnar och fler skadliga algblomningar.

Om du ser ett större antal döda fiskar, fåglar eller sälar vid kusten bör du rapportera detta till oss. Vi samlar in information och vidarebefordrar till ansvariga myndigheter och organisationer för eventuella åtgärder samt informerar allmänheten. Prover på djuren kan behöva tas för att skickas till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) eller Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) för analys. Vi vill gärna ha bilder samt position för upptäckten.

Hittar du döda djur i naturen bör du alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring av olika typer av smittoämnen. Om du ska hantera döda djur är det lämpligt att skydda dig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.

Den vanligaste orsaken till att man hittar döda djur är att de har dött naturligt av svält eller sjukdomar. Det kan också bero på mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja.

Döda sälar

Om du hittar en död säl ska du först och främst vända dig till din kommun som har ansvaret för att hantera sälar på allmänna platser. Ligger sälen på privat mark är det markägarens ansvar att ta hand om sälen. Informationscentralen kan visvara på frågor om hanteringen av den döda sälen och samordna eventuella insatser. Det är också bra om du rapporterar fyndet till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) som utför forskning och övervakning på sälar. Om sälen är i gott skick kan NRM vilja ha in den för obduktion. 

Rapportera in död säl på Naturhistoriska riksmuseets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Döda fiskar

Om du ser döda fiskar som inte ser ut att ha dött naturligt bör du kontakta oss. Det är bra om du tar ett foto på eventuella skador eller mängden fisk. Informationscentralen samordnar sedan eventuella insatser, som till exempel att fiskarna skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för analys.

Det är inte ovanligt att man hittar en större mängd död spigg längs stränder under sommar och sensommar. Efter fiskarnas lek blir många försvagade och kan då dö. Många blir också infekterade av en parasit, bandmasken Schistoephalus. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den kan då döda spiggen.

Fisk, kräftdjur och musslor på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA):s webbplatslänk till annan webbplats

Rapportera in skadad eller död vildfisk på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA):s webbplatslänk till annan webbplats

Döda fåglar

Hittar du en större ansamlingar av döda fåglar bör du kontakta oss. Vi samordnar eventuella insatser, som till exempel att fåglarna skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för analys. Rör inte vid fåglarna utan att ha på dig handskar.

Information om fåglar på Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA):s webbplatslänk till annan webbplats

Avstämningar varje månad

Minst tolv gånger om året görs avstämningar om tillståndet i havet. Under avstämningarna deltar personal från Informationscentralen, representanter från Göteborgs universitet, SMHI och Toxicon AB. Toxicon AB är utförare av delar av kustvattenkontrollens provtagningar och analyser.

Huvudmän

Länsstyrelsen i Västra Götalands län är huvudman för Informationscentralen Västerhavet tillsammans med Länsstyrelserna i Halland och Skåne. De som ansvarar för kustvattenkontrollerna är Nordvästskånes kustvattenkontroll, Hallands kustvattenkontroll samt Bohuskustens vattenvårdsförbund.

Aktuellt

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress om du vill prenumerera på denna sidan och därmed få uppdateringar via e-post.

Hantera prenumeration

Kontakt

Informationscentralen för Västerhavet