Kalkning av försurade vatten
Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även statsbidrag till kalkning.
Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.
Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för genomförandet av kalkningen.
Kalkningens mål
Den långsiktiga planeringen av kalkningen sker i samarbete mellan länsstyrelserna och kommunerna. Det upprättas länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.
För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.
Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.
Metoder för kalkning
Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo och utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.
Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.
Kalkning i Västra Götalands län
En mer omfattande kalkning har skett i Västra Götalands län sedan 1977. Försurningen är fortfarande ett stort miljöproblem och vi har behov av kalkning lång tid framöver. Varje år ges en verksamhetsberättelse ut med detaljerad information om verksamheten.
Film som visar våtmarkskalkning med helikopter Länk till annan webbplats.
Film som visar kalkning av sjö med båt Länk till annan webbplats.
Film som visar kalkning med doserare Länk till annan webbplats.
Västra och södra delen av Västra Götalands län är ett av Sveriges mest försurningsdrabbade områden. Det beror både på stort nedfall av försurande ämnen och på den svårvittrade berggrunden.
Åtgärdsplanen visar vilka delar av länet som ska kalkas för att återställa och bibehålla den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Du kan se vilka områden som är prioriterade i kartan (klicka för större bild).
Kalken sprids direkt i sjöar, på våtmarksytor eller med hjälp av en doserare som mekaniskt matar ut kalk i ett vattendrag. I vårt län sprids den största mängden kalk med helikopter i sjöar. I större sjöar sprids dock kalken med hjälp av specialkonstruerade båtar som är ett billigare alternativ än helikopterkalkning. Våtmarkskalkning sker med helikopter och används framförallt i källområden till värdefulla vattendrag där sjökalkning inte varit möjlig eller tillräcklig. Doserare har varit svårt att driva utan driftstörningar och har i stort sett avvecklats i länet. Idag finns bara två doserare kvar.
Som kalkmedel i sjöar används vanligtvis finmalt kalkstensmjöl. På våtmarker används så kallad dammfri kalk, antingen siktad grovkornig kalk eller granulerad kalk. I stort sett alla objekt, både sjöar och våtmarker, kalkas varje år.
Ansvaret för kalkningens genomförande ligger hos de så kallade huvudmännen. De är ansvariga för planering, upphandling, kontroll av kalkspridning samt i de flesta fall vattenprovtagningen. Följande 19 huvudmän ansvarar för kalkningen i länet:
- Borås Stad
- Dalslands miljökontor
- Falköpings kommun
- Göteborgsregionen
- Hjo kommun
- Lilla Edets kommun
- Marks kommun
- Munkedals kommun
- Skövde kommun
- Sportfiskarna
- Strömstads kommun
- Svenljunga kommun
- Tanums kommun
- Tranemo kommun
- Töreboda kommun
- Uddevalla kommun
- Vårgårda kommun
- Vänersborgs kommun
- Åmåls kommun
Varför är vattnet försurat?
Försurning beror på att eldning av kol, olja och andra fossila bränslen medfört utsläpp av svavelföreningar som har försurat mark och vatten. Västra Götalands län är ett av Sveriges mest försurningsdrabbade områden på grund av ett stort nedfall av försurande ämnen ända sedan 1800-talet, samt att berggrunden är svårvittrad och inte neutraliserar det sura nedfallet.
Kalkningen började
Att sjöar och vattendrag försurats av nedfallet upptäcktes i slutet av 1960-talet. Kalkningen av försurade sjöar startade i länet under 1970-talet, då dåvarande
Fiskeristyrelsen genomförde försöksverksamhet med kalkning. 1977 började en mer omfattande kalkning i Västra Götalands län, och under 1980-talets första hälft
utökades framförallt sjökalkningen. Runt 1990-talets början ökade det statliga
anslaget kraftigt och då tillkom omfattande våtmarkskalkningar, framförallt i
värdefulla vattendrag. År 1993 kulminerade spridningen med över 35 000 ton i
länet. Därefter har en effektivare planering och förbättrad försurningssituation
gjort att kalkmängderna minskat. 2017 spreds ca 15 000 ton, och mängden spridd
kalk har halverats sedan 1990-talet.
Återhämtningen är långsam
Det försurande nedfallet har minskat kraftigt sedan 1990, men den naturliga återhämtningen från försurningen är mycket långsam. Att förbättra vattenkvaliteten med hjälp av kalkning måste därför ske under mycket lång tid framöver för att känsliga djur och växter ska kunna leva kvar i våra sjöar och vattendrag.
Utöver det försurande nedfallet så bidrar skogsbruket ytterligare till försurning av mark och vatten. Allt uttag av biomassa bidrar till skogsmarkens försurning genom att näring och baskatjoner tas bort från kretsloppet. I takt med att nedfallet av svavel minskat så har skogsbrukets försurande roll ökat i betydelse. Ett sätt att kompensera för borttransporten av näring och baskatjoner är att återföra askan från rena biobränslen till skogen. Västra Götaland är det län som återför mest aska i Sverige.
Uppföljning
Kalkningens uppföljning består av både vattenprovtagningar och biologiska undersökningar såsom provfisken, bottenfaunaundersökningar eller andra inventeringar. Resultaten från de olika undersökningarna publiceras årligen i vår rapportserie. För länkar till rapporter se respektive uppföljningsområde.
Den största delen av kalkeffektuppföljningen är vattenprovtagningen. Vattenkvaliteten mäts genom analys av pH, alkalinitet (buffertförmåga), kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet (ledningsförmåga). I vissa fall mäts även andra parametrar, exempelvis aluminium. Alla kalkade sjöar och vattendrag som har ett uttalat mål provtas, vilket innebär nästan 1 000 stationer. Prover tas ofta flera gånger per år framförallt i vattendrag. Provtagningen är koncentrerad till perioder med hög vattenföring under vinter, vår och höst då de suraste förhållandena ofta råder.
Kommunerna tar oftast proverna på uppdrag av Länsstyrelsen och skickar dem för analys på ett ackrediterat laboratorium.
Elfiskeundersökningar genomförs på sensommaren i vattendrag för att kontrollera lax- och öringreproduktion. I länet finns 187 vattendragsträckor som elfiskas för kontroll av kalkningens effekter. Metoden bedövar fisken utan att skada och all fisk återutsätts när den räknats och mätts. Elfiske får endast utföras av specialutbildade personer och det krävs dessutom tillstånd från Länsstyrelsen.
Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2023
Äldre rapporter kan du söka fram via
Länsstyrelsens publikationsdatabas
Databasen för provfiske i vattendrag på Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Provfisken med standardiserade nät inom kalkeffektuppföljningen utfördes senast 2017. På grund av begränsningar i finansiering utför vi just nu inga nya nätprovfisken inom kalkeffektuppföljningen. För att hitta äldre resultat och data från andra program hänvisar vi till Databasen för provfiske i sjöar – NORS.
Databasen för provfiske i sjöar på Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Försurning av sjöar och vattendrag har tillsammans med kräftpesten bidragit till att beståndet av flodkräfta har minskat i Sverige. Vid behov, men inte årligen, genomförs kräftprovfisken i sjöar och vattendrag, där flodkräftan är motiv för kalkning. Provfisken är ett komplement till övrig uppföljning av effekter. Resultaten av provfisket rapporteras in till den Nationella kräftdatabasen.
Nationella kräftdatabasen, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
En vanlig biologisk uppföljning i vattendrag är undersökningar av småkryp och insektslarver, så kallade bottenfaunaundersökningar. Inom kalkeffektuppföljningen undersöks bottenfaunan varje till vart tredje år på 195 stationer. Olika arter av bottenfauna är olika känsliga för försurning. Bottenfaunans artsammansättning och individtäthet ger därför en bra bild av hur väl kalkningen har lyckats under hela året.
Bottenfauna i Västra Götalands län 2023 - Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten
Äldre rapporter kan du söka fram via
Kiselalger är växtalger som bland annat växter på stenar på botten av vattendragen. Olika arter av kiselalger är olika känsliga för försurning. Algernas artsammansättning ger därför en bra bild av hur väl kalkningen har lyckats under hela året. Sex lokaler i länet följs med avseende på försurning.
Kiselalger i Västra Götalands län 2021 Länk till annan webbplats.
Äldre rapporter kan du söka fram via
Flertalet rapporter som analyserar kalkningens resultat tas fram på nationell nivå (Havs och vattenmyndigheten). Hittills har följande kommit ut:
Kalkningens betydelse för flodkräftan, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Effekter av kalkning på myrvegetation, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Effekter av kalkning på fisk i sjöar, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Effekter av kalkning på flodpärlmussla, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Bidrag för kalkning av vatten
Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.
Idag sker praktiskt taget ingen nykalkning i länet, utan sjöar där kalkning har påbörjats fortsätter att kalkas tills vidare. Vill du kalka något nytt vatten är det bäst att i första hand vända sig till kommunen. I vissa fall går det att lägga till sjöar inom pågående kalkprojekt.
Blanketter och material
Ansökan om statsbidrag
Ansökan om statsbidrag ställs till Länsstyrelsen och görs av huvudmännen. Följande blanketter ska användas:
Redovisning av kalkningsverksamhet 100 procent Excel, 53 kB, öppnas i nytt fönster.
Redovisning av kalkningsverksamhet 85 procent Excel, 53 kB, öppnas i nytt fönster.
Nationella kalkdatabasen
Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.
Webbplatsen Nationella Kalkdatabasen Länk till annan webbplats.