Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten? Länsstyrelsernas informationscentraler vid kustområdena Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget i Sveriges kustvatten.
- Undvik att bada eller onödig kontakt med vatten när vattnet inte längre är lika klart som det brukar vara, ytan täcks av en tydligt blågrön, grön eller gulgrön-gulbrunaktig hinna eller då vattnet är kraftigt grumlat av mycket fina trådar (som centimeterlånga tunna hårstrån) eller små blågröna "gryn" som liknar mycket små barr.
- En allmän regel för bad är att du ska kunna se fötterna när vattnet når upp till knäna. Var alltså aktsam när du inte ser botten på 0,5-1 meters djup och när vattnet ser ut som beskrivet ovan.
- Barn och djur är högriskgrupper. Släpp inte barn eller djur till stränder eller i vatten med kraftig algblomning. Det gäller både husdjur och tamboskap (till exempel hundar, får, kor och hästar). Kontakta läkare eller veterinär om barn, vuxna eller djur visar sjukdomssymptom efter bad eller kontakt med blommande vatten.
- Använd inte vatten från algblomningsområden som dricksvatten eller för matlagning. Många alggifter är värmestabila och kokning förstör inte gifterna.
Sjukvården ger råd om hur du ska agera om du svalt eller badat i algbemängt vatten.
Symptom och råd vid algförgiftning, webbplatsen 1177
Länk till annan webbplats.
Aktuellt
-
Tumlare i Östersjön
Visste du att vi har ett litet delfinliknande djur i våra svenska hav som lever där permanent? Tumlaren (Phocoena phocoena) är en av de minsta valarna och som l...
-
%20%C3%B6stersj%C3%B6n.png)
Cyanobakterier och ett klimat i förändring
Östersjön har det senaste seklet genomgått stora förändringar och är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter. Med pågående globala förändringar i klimatet, p...
-
Ekologiska effekter av cyanobakterieblomningar
Cyanobakterierna utgör en naturlig del i botten av Östersjöns näringsväv, och med sin kvävefixering tillgängliggör de även kväve för andra vattenlevande organis...
Prenumerera via e-post
Fyll i din e-postadress om du vill prenumerera på denna sidan och därmed få uppdateringar via e-post.
-
Tumlare i Östersjön
Visste du att vi har ett litet delfinliknande djur i våra svenska hav som lever där permanent? Tumlaren (Phocoena phocoena) är en av de minsta valarna och som lever i alla våra svenska hav. I Sverige finns tre tumlarpopulationer; Nordsjö-, Bälthavs- och Östersjöpopulationen. Tumlaren i Östersjön är akut hotad och det finns endast några 100 tumlare kvar. Den tredje lördagen i maj varje år uppmärksammas tumlaren i Sverige på Tumlarens dag. Informationscentralen för egentliga Östersjön önskar därmed sprida lite kunskap om denna sällsynta lilla östersjöval.
-
Cyanobakterier och ett klimat i förändring
Östersjön har det senaste seklet genomgått stora förändringar och är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter. Med pågående globala förändringar i klimatet, påverkas även vårt innanhavs förhållanden och förutsättningar för ett balanserat tillstånd. Cyanobakterier drar fördel av många av dessa förändringar, med en unik förmåga att tillgodogöra sig löst kvävgas och en preferens för varma temperaturer med en minskad salinitet. Åtgärder för att förbättra situationen genomförs både på lokal och regional nivå, men det lär ta ett tag innan effekter av detta kan ses.
-
Ekologiska effekter av cyanobakterieblomningar
Cyanobakterierna utgör en naturlig del i botten av Östersjöns näringsväv, och med sin kvävefixering tillgängliggör de även kväve för andra vattenlevande organismer. De binder koldioxid, och producerar syre. Men de stora blomningar vi under senaste decennierna sett under sommaren förstärker effekten av övergödning, och påverkar djur- och växtliv negativt både indirekt och direkt.
-
Cyanobakterier i Östersjön historiskt sett
Att fastställa förekomsten och utbredning av cyanobakterier i Östersjön är in en enkel uppgift, och mycket historiska data baseras på utbredning av syrefria bottnar. Dessa visar på tre längre perioder av syrebrist, där de två senare med stor sannolikhet grundas i mänsklig påverkan. Under medeltiden gjordes skogsmark om till jordbruksmark som brukades med nya verktyg och metoder, vilket försämrade förmågan att hålla kvar näring i jorden. Sen den industriella revolutionens start har bruket av mark förändrats än mer, och introduceringen av konstgödsel för ca 70 år sedan ökade tillförseln och läckaget av näring ytterligare.
-
Observationer av cyanobakterier bidrar till forskning
Med hjälp av observationer från allmänheten hoppas forskare Ana Tronholm utveckla ett verktyg för att lättare kunna förutspå cyanobakteriers förekomst och toxicitet. Projektet Algal Blooms Sweden bygger på medborgarforskning och bjuder in alla som njuter av Östersjöns kust att vara med och göra skillnad.
Rapportera algblomning
Använd formuläret "Maranics rapport" nedan för att rapportera om du ser en algblomning. Formuläret är ett pilotprojekt som drivs av Algal Blooms Sweden i samarbete med Länsstyrelsen Stockholm. Det syftar till att förbättra rapporteringen och visualiseringen av algblomningar.
Rapportera andra händelser eller observationer
Om du till exempel ser en val eller ett dött djur på stranden får du gärna kontakta oss via telefon eller e-post nedan. Uppge var du har observerat händelsen och bifoga gärna bilder om du har möjlighet.
Telefon: 010-223 11 60
Döda djur vid kusten
Om du ser ett större antal döda fiskar, fåglar eller sälar vid kusten bör du rapportera detta till oss. Vi samlar in information och vidarebefordrar till ansvariga myndigheter och organisationer för eventuella åtgärder samt informerar allmänheten. Prover på djuren kan behöva tas för att skickas till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) eller Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) för analys. Vi vill gärna ha bilder samt position för upptäckten.
Hittar du döda djur i naturen bör du alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring av olika typer av smittoämnen. Om du ska hantera döda djur är det lämpligt att skydda dig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.
Den vanligaste orsaken till att man hittar döda djur är att de har dött naturligt av svält eller sjukdomar. Det kan också bero på mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja.
Döda sälar
Om du hittar en död säl ska du först och främst vända dig till din kommun som har ansvaret för att hantera sälar på allmänna platser. Ligger sälen på privat mark är det markägarens ansvar att ta hand om sälen. Informationscentralen kan vi svara på frågor om hanteringen av den döda sälen och samordna eventuella insatser. Det är också bra om du rapporterar fyndet till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) som utför forskning och övervakning på sälar. Om sälen är i gott skick kan NRM vilja ha in den för obduktion.
Döda fiskar
Om du ser döda fiskar som inte ser ut att ha dött naturligt bör du kontakta oss. Det är bra om du tar ett foto på eventuella skador eller mängden fisk. Informationscentralen samordnar sedan eventuella insatser, som till exempel att fiskarna skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för analys.
Det är inte ovanligt att hitta en större mängd död spigg längs stränder under sommar och sensommar. Efter fiskarnas lek blir många försvagade och kan då dö. Många blir också infekterade av en parasit, bandmasken Schistocephalus. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den kan då döda spiggen.
Döda fåglar
Hittar du en större ansamlingar av döda fåglar bör du kontakta oss. Vi samordnar eventuella insatser, som till exempel att fåglarna skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för analys. Rör inte vid fåglarna utan att ha på dig handskar.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet, Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Rappen – rapportering av vattenorganismer, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Algblomning
Algblomning kallas det när växtplankton (mikroskopiska alger) förekommer i stora mängder. Det är ett naturligt fenomen som uppträder varje år och i alla sorters vatten. För att alger ska samlas i stora mängder krävs det god tillgång på näring och ljus. Vissa algblomningar, särskilt under sommaren, kan bestå av arter som kan producera gifter och som kan innebära hälsorisker för både människor och djur.
Vissa arter av alger är giftiga för människor och djur. De vanligaste giftproducerande arterna finns inom gruppen cyanobakterier, även kallade blågrönalger. Ungefär 50 % av cyanobakterieblomningarna är giftiga. Vid en cyanobakterieblomning färgas oftast vattnet grönt, blågrönt, gulaktigt eller rött till rödbrunt, det är tydligt grumligt och/eller fyllt av små tråd- eller prickformade växtplankton. På hösten kan man ibland se intorkade, klart turkosa cyanobakterieavlagringar vid strandlinjen. Dessa brukar liknas vid utspilld målarfärg. Det är gamla blomningar, alltså döda cyanobakterier, som spolats upp på land. Även torkade cyanobakterier kan utgöra en risk för till exempel hundar och småbarn, eftersom de fortfarande kan vara giftiga.
Många planktonarter, inte bara cyanobakterier, kan orsaka synliga blomningar när de förekommer i tillräckligt stora mängder. Det gäller till exempel dinoflagellater och ciliater. Olika arter ser olika ut när de blommar och många blomningar är inte giftiga. Om blomningen är giftig eller ej beror på vilken art det är och på vilka förutsättningar som råder på platsen. Man kan inte se med blotta ögat om en algblomning är giftig utan man behöver ta prover och skicka till laboratorium för analys.
Exempel på cyanobakterieblomningar
%20Foto1_Dolichospermum%20lemmermanni_Jeanette%20%C3%85str%C3%B6m%20.jpg)
Blomning av den blågröna algen Dolichospermum lemmermannii. Foto: Jeanette Åström.
%20Foto2_Nodularia_blomning_Bengt_SMHI.jpg)
Blomning av de blågröna algerna Nodularia spumigena, Aphanizomenon sp. och Dolichospermum spp. Foto: Bengt Karlsson, SMHI.
%20Foto3_gammal_blomning_h%C3%B6st17.JPG)
Intorkade cyanobakterieavlagringar på stranden.
Informationscentralen för Egentliga Östersjön (ICEÖ) har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. ICEÖ drivs av Länsstyrelsen i Stockholm. Arbetet utförs med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Informationscentralen tar emot information från allmänheten och andra som rör
tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomningar, fynd av främmande arter eller liknande. Hemsidan uppdateras under hela året med Östersjörelaterade nyheter och aktuella händelser.
ICEÖ samarbetar till stor del med SMHI och Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet.
SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni-augusti. Den utgör numera grunden för informationen om algblomningar och innebär att det under molniga perioder är svårt att tolka algläget. SMHI bidrar även med information från deras regelbundna utsjöexpeditioner i Östersjön.
Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjöprovtagningar i NV Egentliga Östersjön och från Askö- och Himmerfjärdsområdet.