Höga flöden i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten? Länsstyrelsernas informationscentraler vid kustområdena Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget i Sveriges kustvatten.

  • Undvik att bada eller onödig kontakt med vatten när vattnet inte längre är lika klart som det brukar vara, ytan täcks av en tydligt blågrön, grön eller gulgrön-gulbrunaktig hinna eller då vattnet är kraftigt grumlat av mycket fina trådar (som centimeterlånga tunna hårstrån) eller små blågröna "gryn" som liknar mycket små barr.
  • En allmän regel för bad är att du ska kunna se fötterna när vattnet når upp till knäna. Var alltså aktsam när du inte ser botten på 0,5-1 meters djup och när vattnet ser ut som beskrivet ovan.
  • Barn och djur är högriskgrupper. Släpp inte barn eller djur till stränder eller i vatten med kraftig algblomning. Det gäller både husdjur och tamboskap (till exempel hundar, får, kor och hästar). Kontakta läkare eller veterinär om barn, vuxna eller djur visar sjukdomssymptom efter bad eller kontakt med blommande vatten.
  • Använd inte vatten från algblomningsområden som dricksvatten eller för matlagning. Många alggifter är värmestabila och kokning förstör inte gifterna.

Sjukvården ger råd om hur du ska agera om du svalt eller badat i algbemängt vatten.

Algförgiftning, 1177 Länk till annan webbplats.

Rapportera algblomning

Vi tar gärna emot observationer på ansamlingar av cyanobakterier (det som i folkmun kallas algblomning) genom telefon, e-post eller messenger. Uppge var du har observerat blomningen och bifoga gärna högupplösta bilder om du har möjlighet.

Telefon: 010-223 11 60

E-post: informationscentral.stockholm@lansstyrelsen.se

Facebook: Informationscentralen för Egentliga Östersjön Länk till annan webbplats.

Rapportera andra händelser eller observationer

Om du till exempel ser en val eller ett dött djur på stranden får du gärna kontakta oss via telefon eller e-post ovan. Uppge var du har observerat händelsen och bifoga gärna bilder om du har möjlighet.

Aktuellt

  • Tolkning av satellitkarta över Egentliga Östersjön 30/8. Källa: SMHI

    Algläget fredag v 35



    Moln täcker stora delar av Egentliga Östersjön. I lyckor söder om Skåne syns områden med risk för ytansamlingar. Rapporter från Östergötland och Gotland.
  • Tolkning av satellitkarta över Egentliga Östersjön 24/8. Källa: SMHI

    Algläget fredag v 34



    Område med risk för ytansamlingar kan ses söder om Skåne, och mindre områden spridda längs med Östersjökusten. Rapporter har senaste veckan kommit in från Stockholms och Södermanlands län.
  • Svartmunnad smörbult, med den karaktäristiska svarta fläcken på den främre ryggfenan.

    Invasiva arter i Östersjön



    Svartmunnad smörbult, Kinesisk ullhandskrabba och Trekantig Brackvattenmussla är alla nykomlingar i Östersjön – vad är egentligen invasiva arter, var kommer de ifrån och hur påverkar de våra havsmiljö...
  • Tolkning av satellitkarta över Egentliga Östersjön 11/8. Källa: SMHI

    Algläget fredag v 32



    Moln täcker hela Egentliga Östersjön och inga rapporter har kommit in under veckan.

Algblomning

Algblomning kallas det när växtplankton (mikroskopiska alger) förekommer i stora mängder. Det är ett naturligt fenomen som uppträder varje år och i alla sorters vatten. För att alger ska samlas i stora mängder krävs det god tillgång på näring och ljus. Vissa algblomningar, särskilt under sommaren, kan bestå av arter som kan producera gifter och som kan innebära hälsorisker för både människor och djur.

De stora blomningarna vi ser på sommaren är ansamlingar av cyanobakterier. De blomningarna består främst av tre olika arter som alla trivs i Östersjöns bräckta vatten; Aphanizomenon spp (knippvattenblom), Nodularia spumigena (katthårsalg) och den mindre vanliga Dolichospermum spp. Typiskt för cyanobakterieblomningar är färgen, som gärna drar mot gult, grönt eller grönblått, och de täta ytansamlingar som kan ses ut mot havs men även i vikar längs kusten. Både utseende och färg skilja sig beroende på förhållanden, och exempelvis blomningar av Nodularia kan påvisa ett trådigare utseende som liknas vid rabarbersoppa. Dock är det svårt att avgöra med blotta ögat vad för art som blommar, och i många fall förekommer de tillsammans.

Algsituationen - cyanobakterier - arkiv, SMHI Länk till annan webbplats.

Läs mer om cyanobakterier i Östersjön

Vad är egentligen en algblomning?

Cyanobakterier i Östersjön historiskt sett

Ekologiska effekter av cyanobakterieblomningar

Cyanobakterier och ett klimat i förändring

Blomning av den blågröna algen Dolichospermum lemmermannii. Foto: Jeanette Åström.

Blomning av den cyanobakterien Dolichospermum lemmermannii. Foto: Jeanette Åström.

Vissa arter av alger är giftiga för människor och djur. De vanligaste giftproducerande arterna finns inom gruppen cyanobakterier. Ungefär 50 procent av cyanobakterieblomningarna är giftiga. Vid en blomning färgas oftast vattnet grönt, blågrönt, gulaktigt eller rött till rödbrunt, det är tydligt grumligt och/eller fyllt av små tråd- eller prickformade växtplankton.

På hösten kan du ibland se intorkade, klart turkosa cyanobakterieavlagringar vid strandlinjen. Dessa brukar liknas vid utspilld målarfärg. Det är gamla blomningar, alltså döda cyanobakterier, som spolats upp på land. Även torkade cyanobakterier kan utgöra en risk för till exempel hundar och småbarn, eftersom de fortfarande kan vara giftiga.

Blomning av de blågröna algerna Nodularia spumigena, Aphanizomenon sp. och Dolichospermum spp. Foto: Bengt Karlsson, SMHI.

Blomning av de cyanobakterierna Nodularia spumigena, Aphanizomenon sp. och Dolichospermum spp. Foto: Bengt Karlsson, SMHI.

Många planktonarter, inte bara cyanobakterier, kan orsaka synliga blomningar när de förekommer i tillräckligt stora mängder. Det gäller till exempel dinoflagellater och ciliater. Olika arter ser olika ut när de blommar och många blomningar är inte giftiga. Om blomningen är giftig eller ej beror på vilken art det är och på vilka förutsättningar som råder på platsen. Du kan inte se med blotta ögat om en algblomning är giftig utan du behöver ta prover och skicka till laboratorium för analys.

Algblomning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Algblomning - cyanobakterier, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Om du ser ett större antal döda fiskar, fåglar eller sälar vid kusten bör du rapportera detta till oss. Vi samlar in information och vidarebefordrar till ansvariga myndigheter och organisationer för eventuella åtgärder samt informerar allmänheten. Prover på djuren kan behöva tas för att skickas till Naturhistoriska riksmuseet eller Statens veterinärmedicinska anstalt för analys. Vi vill gärna ha bilder samt position för upptäckten.

Hittar du döda djur i naturen bör du alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring av olika typer av smittoämnen. Om du ska hantera döda djur är det lämpligt att skydda dig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.

Den vanligaste orsaken till att man hittar döda djur är att de har dött naturligt av svält eller sjukdomar. Det kan också bero på mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja.

Döda sälar

Om du hittar en död säl ska du först och främst vända dig till din kommun som har ansvaret för att hantera sälar på allmänna platser. Ligger sälen på privat mark är det markägarens ansvar att ta hand om sälen. Informationscentralen kan vi svara på frågor om hanteringen av den döda sälen och samordna eventuella insatser. Det är också bra om du rapporterar fyndet till Naturhistoriska riksmuseet som utför forskning och övervakning på sälar. Om sälen är i gott skick kan de vilja ha in den för obduktion.

Rapportering av säl, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Döda fiskar

Om du ser döda fiskar som inte ser ut att ha dött naturligt bör du kontakta oss. Det är bra om du tar ett foto på eventuella skador eller mängden fisk. Informationscentralen samordnar sedan eventuella insatser, som till exempel att fiskarna skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys.

Det är inte ovanligt att hitta en större mängd död spigg längs stränder under sommar och sensommar. Efter fiskarnas lek blir många försvagade och kan då dö. Många blir också infekterade av en parasit, bandmasken Schistocephalus. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den kan då döda spiggen.

Fisk, kräftdjur, musslor och ostron, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Rapportera sjuk, skadad eller död vildfisk, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Döda fåglar

Hittar du en större ansamlingar av döda fåglar bör du kontakta oss. Vi samordnar eventuella insatser, som till exempel att fåglarna skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys. Rör inte vid fåglarna utan att ha på dig handskar.

Fjäderfä, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet, Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Rappen – rapportering av vattenorganismer, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Läs mer om invasiva arter:

Invasiva arter i Östersjön Öppnas i nytt fönster.

Informationscentralen för Egentliga Östersjön (ICEÖ) har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. ICEÖ drivs av Länsstyrelsen i Stockholm. Arbetet utförs med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Informationscentralen tar emot information från allmänheten och andra som rör
tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomningar, fynd av främmande arter eller liknande. Hemsidan uppdateras under hela året med Östersjörelaterade nyheter och aktuella händelser.

ICEÖ samarbetar till stor del med SMHI och Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet.

SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni-augusti. Den utgör numera grunden för informationen om algblomningar och innebär att det under molniga perioder är svårt att tolka algläget. SMHI bidrar även med information från deras regelbundna utsjöexpeditioner i Östersjön.

Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjöprovtagningar i NV Egentliga Östersjön och från Askö- och Himmerfjärdsområdet.

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress om du vill prenumerera på denna sidan och därmed få uppdateringar via e-post.

Hantera prenumeration

Kontakt

Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Enheten för miljöanalys

Dela sidan:

Landshövding

Anna Kinberg Batra

Besöksadress

Regeringsgatan 66

Postadress

Box 22067, 104 22 Stockholm

Organisationsnummer

202100-2247

Följ oss