Vattenläget i länet
Här hittar du information om torka, översvämningar och vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin i Västra Götaland.
Våren 2026 har vi haft ovanligt låga vattennivåer i både stora och små grundvattenmagasin i länets östra del. Under sommaren har nivåerna i små magasin blivit ovanligt låga även i länets västra del.
Genom att hushålla med vattnet i god tid kan vi minska risken för akut vattenbrist längre fram i sommar och höst. Du som har kommunalt vatten – håll dig uppdaterad via kommunens webb om eventuellt bevattningsförbud. Du som har enskilt vatten har själv ansvar för att vattnet räcker för hushållets behov.
Aktuellt läge i Västra Götaland
SMHI har utfärdat ett meddelande om risk för vattenbrist för Västra Götaland. Detta på grund av låga grundvattennivåer samt låga flöden i Tidan, Viskan och Ätran. Gällande grundvatten är situationen värre i länets östra del än i den västra.
Varningar och meddelanden, SMHI Länk till annan webbplats.
Sjöar och vattendrag: Flöden i sjöar och vattendrag är mycket under det normala i stora delar av länet, medan de i västra delen av länet är nära det normala.
Grundvatten, små magasin: Nivåerna är ovanligt låga i nästan hela länet. Även om det skulle komma mycket regn närmaste veckorna beräknas nivåerna fortsätta att vara ovanligt låga till ganska låga i hela länet.
Grundvatten, stora magasin: I länets östra del är nivåerna ovanligt låga. I länets västra del går nivåerna från nära medel i väst till låga i mitten av länet. Läget med låga nivåer i öst väntas hålla i sig de kommande månaderna för ett torrt och ett normalt nederbördsscenario, men börjar återhämta sig vid ett scenario med mycket nederbörd.
Vattenmagasin fylls främst under vinterhalvåret: Regn som faller under vegetationsperioden tas främst upp av växtlighet och fyller inte nämnvärt på grundvattennivåerna. Särskilt de stora grundvattenmagasinen reagerar långsamt på väderförändringar.
Orsaken till att vattennivåerna är särskilt låga i år är att det varit ett underskott på nederbörd, samt att det inte kom tillräckligt med nederbörd under den senaste hösten och vintern.
Uppdaterad 10 september 2026.
Planera och hushåll med vattnet i god tid
Det är viktigt att hushålla med vattnet i god tid, redan när vattentillgången börjar minska. Det påverkar framför allt brunnar och annat grundvatten men även sjöar och vattensamlingar räcker då längre. Ytvatten och grundvatten samspelar ofta och mindre flöde i vattendrag kan minska tillgången på grundvatten intill.
Tips för att spara vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Du som har kommunalt vatten: Följ läget via kommunens webb. Det är din kommun som avgör när det behöver införas bevattningsförbud eller andra restriktioner.
Du som har enskilt vatten: Du behöver hålla koll på vattennivån i din brunn och hushålla med vatten så att det räcker för hushållets behov. Läs mer under Frågor och svar nedan.
Du som tar ut vatten från vattendrag eller sjö: Du behöver hålla koll på att vattenuttaget inte skadar omgivningen. Torra somrar kan man utgå från att vattenuttag har en negativ påverkan på vattendraget. Läs mer under Frågor och svar nedan.
Du som har djur: Planera så att djuren har vatten om det skulle bli vattenbrist.
Vatten i lantbruket – tips och råd för djurhållare pdf, 917.1 kB.
Betesförmedling Länk till annan webbplats.
För kommuner och dricksvattenaktörer: Livsmedelsverket har tagit fram råd och checklistor för åtgärder vid risk för torka, samt vid vattenbrist. Bland annat rekommenderar de kommuner att gå igenom nuläget i råvattentäkterna och göra prognoser för om, och när, dricksvattenbrist kan uppstå, samt att tidigt sätta in förebyggande åtgärder.
Råd inför och vid vattenbrist och torka Länk till annan webbplats..
Följ nivåer och flöden
SMHI och SGU, Sveriges geologiska undersökning, följer kontinuerligt flöden i vattendrag och nivåer i grundvatten. På deras respektive webb kan du hitta detaljerad aktuell information från hela landet.
SMHI:s Vattenwebb, med observationer och modelldata, SMHI Länk till annan webbplats.
Sveriges vattenflöden, SMHI Länk till annan webbplats.
Vattenstånd i Vänern, senaste observationerna, SMHI Länk till annan webbplats.
Torka och vattenbrist
Låga nivåer i grundvattenmagasin och sjöar kan uppstå även om det regnar. Regn som faller på sommarhalvåret tas främst upp av växtlighet, och fyller inte nämnvärt på i vattendrag, sjöar och grundvatten. Grundvattenmagasin och större sjöar fylls främst på under höst och vinter och det kan ta lång tid. Små vattendrag och sjöar påverkas snabbare.
Nederbörd minskar däremot risk för torka. Vid torka ökar behovet av att ta ut vatten ur sjöar, vattendrag och grundvatten och vattentillgången minskar snabbare. Torka skadar också naturen.
Torka och vattenbrist gör att:
- Brunnar kan sina.
- Byggnader kan få sättningar.
- Djur och växter som lever i vatten kan få sämre levnadsförhållanden.
- Naturen kan ta skada.
Frågor och svar
De största vattentäkterna i Västra Götaland är Göta älv, Vänern och Vättern. Det finns bra förutsättningar för vattenförsörjning i länet men under torra år är finns ändå en risk att för låga vattennivåer och vattenbrist och det kan drabba vilken som helst av våra 49 kommuner. Eftersom vi är ett stort län ligger vissa delar långt bort från de stora vattenresurserna.
Vårt dricksvatten kommer från både ytvatten, som sjöar och vattendrag, och grundvatten. Varifrån just ditt vatten kommer från beror på vilken kommun du bor i och om du har tillgång till kommunalt vatten eller egen brunn.
En del kommuner får sitt vatten från grundvatten, andra från ytvatten och en del har både och. Det finns också konstgjord infiltration av ytvatten i grundvattenmagasin.
Vattenverken i länets kommuner kan drivas av kommunen själv, av kommunala bolag eller genom ett kommunalförbund.
Flera av länets kommuner har sammankopplade distributionssystem för dricksvatten över kommungränserna. Exempelvis har varken Ale eller Öckerö någon egen dricksvattenproduktion utan köper sitt vatten till största del från Göteborg. Göteborg levererar även till Partille och Mölndal.
Den som är bosatt utanför det kommunala vattennätet har ansvar för sin egen vattenförsörjning och att vattnet räcker för hushållets behov. Det innebär att du själv behöver hålla koll på vattennivån i din brunn och spara vatten de perioder då påfyllningen är som sämst. Du behöver också underhålla din brunn med jämna mellanrum. En urspolning kan öka tillrinningen. Det rekommenderas även att regelbundet kontrollera vattenkvaliteten i den egna brunnen. Vid låga grundvattennivåer ökar risken för föroreningar.
Om vattnet sinar kan du kontakta din kommun för att höra om det finns möjlighet att få hjälp
Krisberedskap för dig med egen dricksvattenanläggning Länk till annan webbplats.
Bevattningsförbud innebär begränsningar av hur det kommunala dricksvattnet får användas. Anledningar till att införa bevattningsförbud kan vara hög risk för vattenbrist, till exempel en kombination av låga vattennivåer och hög vattenförbrukning, eller kapacitetsbrist i vattenverk. Syftet med bevattningsförbud är att säkerställa att det finns vatten som räcker till mat, hälsa och hygien. Det är kommunerna, eller VA-huvudmannen, som inför bevattningsförbud. Du behöver hålla koll på information från din kommun om eventuella bevattningsförbud för kommunalt vatten och vilka restriktioner som gäller.
Även om det inte är akut vattenbrist eller råder bevattningsförbud är vatten en viktig, gemensam resurs som man alltid ska vara sparsam med. Det kostar skattepengar och energi att bereda dricksvatten och kapaciteten i våra vattenverk är begränsad.
Du får generellt lov att vattna till husbehov. Det innebär att du får vattna exempelvis en liten köksträdgård med vatten från egen brunn eller från ett vattendrag om du har rådighet (förfoganderätt) över vattnet. Gräsmattor räknas däremot inte som husbehov. Du får aldrig ta vatten om det leder till skada för någon annan eller miljön. Vilka regler du måste ta hänsyn till anges i miljöbalken.
Miljöbalken (2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m.) Länk till annan webbplats.
Är det högt flöde i vattendraget och uttaget inte kan leda till skada för miljön eller någon granne får du lov att vattna även gräsmattan. Men du ska alltid vara sparsam med användning av vatten för bevattning. I Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning får du vägledning om vad som kan anses vara högt vattenflöde. Och på vår webbsida om vattenuttag finns mer information om vad som gäller.
Om kommunen har utfärdat bevattningsförbud får man inte vattna med kommunalt vatten. Åkerbevattning sker inte med kommunalt vatten utan med vatten från vattendrag, sjöar, bevattningsdammar eller egna brunnar. Vattenuttag för bevattning som inte gäller husbehov kräver som utgångspunkt tillstånd. De allra flesta som bedriver storskalig bevattning har tillstånd för vattenuttag och varje tillstånd är begränsat i vattenmängd per år. Läs mer under frågan nedan vilka som behöver tillstånd för vattenuttag.
Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten.
Vanliga exempel är när lantbrukare, idrottsföreningar och fastighetsägare tar vatten från åar och sjöar för att vattna sina odlingar, idrottsplaner, golfbanor och trädgårdar. När vatten tas från brunnar eller källor är det ett grundvattenuttag.
Det finns regler för hur vattenuttag får göras. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Vi kan avbryta ett vattenuttag som inte har tillstånd om vi bedömer att det skadar naturen eller enskilda intressen.
Vanliga frågor och svar om att ta ytvatten eller grundvatten för bevattning:
Vattenuttag för bevattning Länk till annan webbplats.
Mer information om vattenuttag, även för andra ändamål:
Som utgångspunkt behövs tillstånd av mark- och miljödomstolen för att få göra vattenuttag, oavsett om det är ytvatten eller grundvatten. Det gäller till exempel industrier, åkerbevattning och allmän (kommunal) dricksvattenförsörjning. Vid vissa mindre vattenuttag av ytvatten kan det räcka att göra en anmälan om vattenuttag till Länsstyrelsen.
I enstaka fall, då det är uppenbart att vattenuttaget inte påverkar omgivningen, behövs varken tillstånd eller anmälan. Under torra somrar kan man utgå från att det är låga flöden i vattendrag och då orsakar vattenuttag en negativ påverkan på vattendraget – då får man inte bevattna utan tillstånd.
Vattenuttag för husbehovsförbrukning till en- eller tvåfamiljsfastighet kräver inget tillstånd. Det behövs heller inte något tillstånd för vattenuttag till djur inom lantbruket. Du ska dock alltid hålla koll på vattenförbrukningen så att vattenuttaget inte skadar omgivningen.
Läs mer om vad som gäller för att ta ytvatten eller grundvatten för bevattning:
Vattenuttag för bevattning Länk till annan webbplats.
Mer information om vattenuttag, även för andra ändamål:
Anmäl eller ansök om tillstånd för vattenuttag
Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan (till länsstyrelsen) eller ansöka om tillstånd (hos Mark- och miljödomstolen).
Innan man upprättar och lämnar in sin ansökan till domstolen ska man samråda med Länsstyrelsen och andra berörda.
Grundvatten lagras i små och stora magasin
Man delar ofta upp grundvattenmagasinen i stora och små, beroende på deras förmåga att lagra vatten.
Grundvattenmagasinen fylls på när regnvatten eller smältvatten sipprar ned i marken och fyller porer och sprickor i berggrunden. Det tar tid för vattnet att nå ned till grundvattenytan. För små magasin går det oftast fortare, en eller ett par dagar. För stora magasin kan det ta månader.
Det är Sveriges geologiska undersökning, SGU, som övervakar nivåerna i landets små och stora grundvattenmagasin. SMHI kan utfärda varningar om det blir risk för vattenbrist på grund av låga nivåer i grundvattenmagasinen.
Om grundvattennivåer, SGU, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.
Vänern och Göta älv
Vattennivån i Vänern har stor betydelse för många boende och verksamhetsutövare runt sjön. Den påverkar också sjöfarten, med viktiga transporter, och hamnar och indirekt - genom flödet i Göta älv - tillgången till dricksvatten i Göteborg och risken för skred i Göta Älvdalen. Vänerns vattennivå beror dels på hur mycket nederbörd som faller över avrinningsområdet (som regn eller vid snösmältning) och dels på hur mycket vatten som tappas ut i Göta älv vid vattenkraftverket i Vargön.
Avtappningen av Vänern är reglerad och sker enligt vissa bestämmelser (vattendomen från 1937 samt en överenskommelse mellan Vattenfall och Länsstyrelsen, den så kallade tappningsstrategin, från 2022). Syftet med regleringen är att kunna producera el i vattenkraftverken samtidigt som man minimerar risken för översvämningar längs sjön, säkrar tillgång till dricksvatten och minskar risken för skred nedströms.
Vattenstånd i Vänern, senaste observationerna, SMHI Länk till annan webbplats.
Mer om tappningsstrategin för Vänern
I december 2022 tecknade Vattenfall och Länsstyrelsen en överenskommelse om ett nytt sätt att reglera Vänerns vattennivå. Syftet är att motverka igenväxning av stränder och problem för sjöfart och båtliv, samtidigt som vi fortsatt minimerar risk för översvämning och bibehåller flexibilitet för vattenkraften. Strategin arbetades fram av Vänerrådet, som består av länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland, kommuner och berörda aktörer, inklusive Vattenfall.
Om den nya tappningsstrategin för Vänern på Vänerrådets webbplats Länk till annan webbplats.
Höga vattenflöden och översvämning
Höga flöden betyder att mycket vatten rinner med hög hastighet. Översvämning kan uppstå som en konsekvens av höga vattenflöden. Det kan också bli översvämning på grund av riklig nederbörd, snösmältning, höga havsnivåer eller på grund av isproppar i vattendrag. Även konstruktionshaverier som dammhaveri kan leda till översvämning i vattendrag.
Skydda ditt hus
Du som äger en fastighet har eget ansvar för att vidta förebyggande åtgärder som skyddar dig själv och din fastighet. Räddningstjänsten kan behöva prioritera liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet, så det är inte säkert att du får hjälp om till exempel din källare översvämmas.
Om du bor nära ett vattendrag, se över vad du kan göra för att skydda ditt hus mot översvämningar. Läs igenom försäkringsvillkoren så du vet vad som gäller. Försäkringsbolaget kan ge förslag på förebyggande åtgärder.
Skydda din fastighet från översvämning, Myndigheten för civilt försvar Länk till annan webbplats.
Risk för skred
Strömmarna i vattnet kan vara starka. När vattnet sjunker undan ökar risken för ras och skred. Håll ett säkert avstånd om du är ute och tittar på vattenflöden. Det finns risk för ras om du går för nära. Respektera eventuella avspärrningar.
Mer om ras och skred, Statens geotekniska institut Länk till annan webbplats.
Bakterier i badvatten på grund av bräddning
Det kan vara olämpligt att bada nedströms, eller i närheten av ett avloppsreningsverk precis efter kraftiga regn, om reningsverket har varit tvunget att brädda.
Bräddning betyder att avloppsreningsverk släpper ut vattnet obehandlat. När det kommer mycket nederbörd på kort tid kan ledningsnät och reningsverk bli överbelastade. För att inte avloppsvatten ska gå baklänges och tränga upp i golvbrunnar och gatubrunnar, kan reningsverket då behöva brädda.
Vid bräddning är avloppsvattnet mycket utspätt och består till största delen av dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten som rinner från ytor som exempelvis tak och vägar. Det utspädda avloppsvattnet innehåller ändå bakterier och virus som kan vara hälsovådliga om man badar i det.
Vattenverken stänger alltid sina dricksvattenintag om det finns risk för försämrad vattenkvalitet. Kommunen brukar informera på sin hemsida om det finns risk för bakterier i badvatten.
Reglering av vatten
Det finns ofta en vattendom som styr hur vattnet ska regleras i en damm. Grundregeln är att den som ansvarar för dammen och vattenregleringen, ofta ett kraftverksbolag, behöver följa bestämmelserna i domen.
I akuta nödlägen går det att tillfälligt avvika från bestämmelserna i en vattendom, med stöd av antingen miljöbalken eller lagen om skydd mot olyckor. Beslut om sådana avvikelser kan fattas av den som ansvarar för dammen, räddningstjänsten eller av Länsstyrelsen.
När det är höga vattenflöden som kan ge samhällsstörningar samarbetar många aktörer. Målet är att minska de negativa konsekvenserna så mycket det går. Ofta har kraftverksägare, kommuner, räddningstjänst, SMHI och Länsstyrelsen daglig kontakt.