Snöfall i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Vattenläget i länet

Här hittar du information om torka, översvämningar och vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin i Västra Götaland.

Vattenläget i länet varierar hela tiden. Ibland är det torka och vi behöver spara på vatten. Situationen kan också vara den omvända, med höga vattenflöden och översvämningar.

Vänerns vattennivå och flödet i Göta älv

Vattennivån i Vänern har stor betydelse för många boende och verksamhetsutövare runt sjön. Den påverkar också sjöfarten, med viktiga transporter, och hamnar och indirekt - genom flödet i Göta älv - tillgången till dricksvatten i Göteborg och risken för skred i Göta Älvdalen. Vänerns vattennivå beror dels på hur mycket nederbörd som faller över avrinningsområdet (som regn eller vid snösmältning) och dels på hur mycket vatten som tappas ut i Göta älv vid vattenkraftverket i Vargön.

Avtappningen av Vänern är reglerad och sker enligt vissa bestämmelser (vattendomen från 1937 samt en överenskommelse mellan Vattenfall och länsstyrelsen, den så kallade tappningsstrategin, från 2008). Syftet med regleringen är att kunna producera el i vattenkraftverken samtidigt som man minimerar risken för översvämningar längs sjön, säkrar tillgång till dricksvatten och minskar risken för skred nedströms.

Under 2022 har ett förslag till ny tappningsstrategi varit på remiss. Förslaget har tagits fram av Vänerrådet, som består av länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland, kommuner och berörda aktörer, inklusive Vattenfall. Syftet med förändringen är att få en mer naturlig variation av Vänerns vattennivå, framförallt med högre vattenstånd på vår-vintern.

Vattenstånd i Vänern, senaste observationerna, SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Förslag till ny tappningsstrategi för Vänern, Vänerrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Grundvattennivåer i länets små och stora magasin

Många invånare och verksamheter i Västra Götaland får sitt vatten från ett grundvattenmagasin, antingen genom en egen brunn eller genom kommunalt vatten.

Man delar ofta upp grundvattenmagasinen i stora och små, beroende på deras förmåga att lagra vatten.

Grundvattenmagasinen fylls på när regnvatten eller smältvatten sipprar ned i marken och fyller porer och sprickor i berggrunden. Det tar tid för vattnet att nå ned till grundvattenytan. För små magasin går det oftast fortare, en eller ett par dagar. För stora magasin kan det ta månader.

Det är Statens geologiska undersökning, SGU, som övervakar nivåerna i landets små och stora grundvattenmagasin. SMHI kan utfärda varningar om det blir risk för vattenbrist på grund av låga nivåer i grundvattenmagasinen.

Aktuella vattennivåer i små och stora grundvattenmagasin, karta, SGU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Torka

Första tecknen på torka är ofta torra marker. När det är torrt länge påverkas tillgången på vatten i sjöar, vattendrag och grundvatten. Små vattendrag och sjöar påverkas snabbare. Grundvattenmagasin påverkas ofta långsammare än små ytvatten. Det är inte ovanligt att yt- och grundvatten samspelar. Mindre flöde i vattendrag kan påverka tillgången på grundvatten intill.

Risken för skador av vattenuttag ökar när det är torka. Flera saker kan hända:

  • Brunnar kan sina.
  • Byggnader kan få sättningar.
  • Djur och växter som lever i vatten kan få sämre levnadsförhållanden.
  • Naturen kan ta skada.

När vattentillgången minskar kan det påverka möjligheten att ta ut vatten. Du som tar yt- eller grundvatten bör följa aktuell vattensituation noga hos Länsstyrelsen, SMHI och Statens geologiska undersökning. Följ rekommendationerna. När det är vattenbrist har alla ett ansvar att hushålla med vattnet.

Vattenuttag

Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut, för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten. Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd. Läs mer om vad som gäller på sidan för vattenuttag:

Vattenuttag

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenuttag. Vi kan avbryta vattenuttag som inte har ett tillstånd om vi bedömer att det skadar naturen eller enskilda intressen. Under perioder av torka kan vi också besluta om att förbjuda vattenuttag.

Hushåll med vattnet

Att hushålla med vatten är en god idé oavsett vattentillgång. Då blir du eller din verksamhet mindre sårbar om vattentillgången tryter. Du sparar också pengar, kemikalier och energi.

För verksamheter och hushåll med kommunalt vatten, kan kommunen kan besluta om restriktioner för det kommunala dricksvattnet och införa bevattningsförbud. Besök kommunens hemsida för att se vad som gäller för din fastighet.

Om du eller din verksamhet har egen brunn bör du kontrollera hur nivån i brunnen förändras. Du kan följa yt- och grundvattenläget hos SMHI:s och Sveriges geologiska undersökning. Vissa kommuner har tappställen där du kan hämta vatten. Kontakta din kommun för mer information.

Du som har djur behöver planera så att djuren har vatten om det skulle bli en bristvara.

Vatten i lantbruket – tips och råd för djurhållare (pdf) Länk till annan webbplats.

Höga vattenflöden

Vid höga vattenflöden finns det några saker att tänka på.

Risk för skred

Strömmarna i vattnet kan vara starka. När vattnet sjunker undan ökar risken för ras och skred. Håll ett säkert avstånd om du är ute och tittar på vattenflöden. Det finns risk för ras om du går för nära. Respektera eventuella avspärrningar.

Varningstecken på skred – Statens geotekniska institut, SGI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Skydda ditt hus

Du som äger en fastighet har eget ansvar för att vidta förebyggande åtgärder som skyddar dig själv och din fastighet. Om du bor nära ett vattendrag, se över vad du kan göra för att skydda ditt hus mot översvämningar. Läs igenom försäkringsvillkoren så du vet vad som gäller. Försäkringsbolaget kan ge förslag på förebyggande åtgärder.

Skydda din fastighet från översvämning – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.

Reglering av vatten

Det finns ofta en vattendom som styr hur vattnet ska regleras i en damm. Grundregeln är att den som ansvarar för dammen och vattenregleringen, ofta ett kraftverksbolag, behöver följa bestämmelserna i domen.

I akuta nödlägen går det att tillfälligt avvika från bestämmelserna i en vattendom, med stöd av antingen miljöbalken eller lagen om skydd mot olyckor. Beslut om sådana avvikelser kan fattas av den som ansvarar för dammen, räddningstjänsten eller av Länsstyrelsen.

När det är höga vattenflöden som kan ge samhällsstörningar samarbetar många aktörer. Målet är att minska de negativa konsekvenserna så mycket det går. Ofta har kraftverksägare, kommuner, räddningstjänst, SMHI och Länsstyrelsen daglig kontakt.

Krisberedskap

Dammar och vattenkraftverk

Kontakt