Vattenläget i länet

Här hittar du information om torka, översvämningar och vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin i Västra Götaland.

Vattenläget i länet varierar hela tiden. Ibland är det torka och vi behöver spara på vatten. Situationen kan också vara den omvända, med höga vattenflöden och översvämningar.

Torka och vattenbrist

Första tecknen på torka är ofta torra marker. När det är torrt länge minskar vatten i sjöar, vattendrag och grundvatten. Små vattendrag och sjöar påverkas snabbare. Grundvattenmagasin påverkas ofta långsammare än små ytvatten.

När grundvattennivån eller ytvattennivån sjunker ökar risken för att:

  • Brunnar kan sina.
  • Byggnader kan få sättningar.
  • Djur och växter som lever i vatten kan få sämre levnadsförhållanden.
  • Naturen kan ta skada.

Viktigt att hushålla med vattnet i tid

Det är viktigt att hushålla med vattnet i god tid, redan när vattentillgången börjar minska. Det påverkar framför allt brunnar och annat grundvatten men även sjöar och vattensamlingar räcker då längre. Ytvatten och grundvatten samspelar ofta och mindre flöde i vattendrag kan minska tillgången på grundvatten intill.

Tips för att spara vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Du som har kommunalt vatten: följ läget via kommunens webb. Det är din kommun som avgör när det behöver införas bevattningsförbud eller andra restriktioner.

Du som har egen brunn eller tar ut vatten från vattendrag eller sjö: följ aktuell vattensituation hos Länsstyrelsen, SMHI och Statens geologiska undersökning och följ rekommendationerna på Länsstyrelsens webb. När det är riktigt torrt bör du kolla information dagligen. Läs mer om vattenuttag nedan.

Du som har djur: planera så att djuren har vatten om det skulle bli vattenbrist.

Vatten i lantbruket – tips och råd för djurhållare Pdf, 917.1 kB.

Betesförmedling Länk till annan webbplats.

Regler för vattenuttag

Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten.

Vanliga exempel är när lantbrukare, idrottsföreningar och fastighetsägare tar vatten från åar och sjöar för att vattna sina odlingar, idrottsplaner, golfbanor och trädgårdar. När vatten tas från brunnar eller källor är det ett grundvattenuttag.

Det finns regler för hur vattenuttag får göras. I vissa fall behövs tillstånd och Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Vi kan avbryta ett vattenuttag som inte har tillstånd om vi bedömer att det skadar naturen eller enskilda intressen. Vanliga frågor och svar om att ta ytvatten eller grundvatten för bevattning:

Vattenuttag för bevattning Länk till annan webbplats.

Mer information om vattenuttag, även för andra ändamål:

Vattenuttag Länk till annan webbplats.

Anmälan eller tillstånd för vattenuttag

Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan (till länsstyrelsen) eller ansöka om tillstånd (hos Mark- och miljödomstolen).

Innan man upprättar och lämnar in sin ansökan till domstolen ska man samråda med Länsstyrelsen och andra berörda.

Tillstånd för vattenverksamhet Länk till annan webbplats.

Anmälan om vattenverksamhet Länk till annan webbplats.

Grundvattennivåer i länets små och stora magasin

Många invånare och verksamheter i Västra Götaland får sitt vatten från ett grundvattenmagasin, antingen genom en egen brunn eller genom kommunalt vatten.

Man delar ofta upp grundvattenmagasinen i stora och små, beroende på deras förmåga att lagra vatten.

Grundvattenmagasinen fylls på när regnvatten eller smältvatten sipprar ned i marken och fyller porer och sprickor i berggrunden. Det tar tid för vattnet att nå ned till grundvattenytan. För små magasin går det oftast fortare, en eller ett par dagar. För stora magasin kan det ta månader.

Det är Statens geologiska undersökning, SGU, som övervakar nivåerna i landets små och stora grundvattenmagasin. SMHI kan utfärda varningar om det blir risk för vattenbrist på grund av låga nivåer i grundvattenmagasinen.

Om grundvattennivåer, SGU, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.

Vänern och Göta älv

Vattennivån i Vänern har stor betydelse för många boende och verksamhetsutövare runt sjön. Den påverkar också sjöfarten, med viktiga transporter, och hamnar och indirekt - genom flödet i Göta älv - tillgången till dricksvatten i Göteborg och risken för skred i Göta Älvdalen. Vänerns vattennivå beror dels på hur mycket nederbörd som faller över avrinningsområdet (som regn eller vid snösmältning) och dels på hur mycket vatten som tappas ut i Göta älv vid vattenkraftverket i Vargön.

Avtappningen av Vänern är reglerad och sker enligt vissa bestämmelser (vattendomen från 1937 samt en överenskommelse mellan Vattenfall och Länsstyrelsen, den så kallade tappningsstrategin, från 2022). Syftet med regleringen är att kunna producera el i vattenkraftverken samtidigt som man minimerar risken för översvämningar längs sjön, säkrar tillgång till dricksvatten och minskar risken för skred nedströms.

Vattenstånd i Vänern, senaste observationerna, SMHI Länk till annan webbplats.

Mer om tappningsstrategin för Vänern

I december 2022 tecknade Vattenfall och Länsstyrelsen en överenskommelse om ett nytt sätt att reglera Vänerns vattennivå. Syftet är att motverka igenväxning av stränder och problem för sjöfart och båtliv, samtidigt som vi fortsatt minimerar risk för översvämning och bibehåller flexibilitet för vattenkraften. Strategin arbetades fram av Vänerrådet, som består av länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland, kommuner och berörda aktörer, inklusive Vattenfall.

Om den nya tappningsstrategin för Vänern på Vänerrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Reglering av vatten

Det finns ofta en vattendom som styr hur vattnet ska regleras i en damm. Grundregeln är att den som ansvarar för dammen och vattenregleringen, ofta ett kraftverksbolag, behöver följa bestämmelserna i domen.

I akuta nödlägen går det att tillfälligt avvika från bestämmelserna i en vattendom, med stöd av antingen miljöbalken eller lagen om skydd mot olyckor. Beslut om sådana avvikelser kan fattas av den som ansvarar för dammen, räddningstjänsten eller av Länsstyrelsen.

När det är höga vattenflöden som kan ge samhällsstörningar samarbetar många aktörer. Målet är att minska de negativa konsekvenserna så mycket det går. Ofta har kraftverksägare, kommuner, räddningstjänst, SMHI och Länsstyrelsen daglig kontakt.

Krisberedskap

Dammar och vattenkraftverk

Höga vattenflöden och översvämning

Höga flöden betyder att mycket vatten rinner med hög hastighet. Översvämning kan uppstå som en konsekvens av höga vattenflöden. Det kan också bli översvämning på grund av riklig nederbörd, snösmältning, höga havsnivåer eller på grund av isproppar i vattendrag. Även konstruktionshaverier som dammhaveri kan leda till översvämning i vattendrag.

Skydda ditt hus

Du som äger en fastighet har eget ansvar för att vidta förebyggande åtgärder som skyddar dig själv och din fastighet. Räddningstjänsten kan behöva prioritera liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet, så det är inte säkert att du får hjälp om till exempel din källare översvämmas.

Om du bor nära ett vattendrag, se över vad du kan göra för att skydda ditt hus mot översvämningar. Läs igenom försäkringsvillkoren så du vet vad som gäller. Försäkringsbolaget kan ge förslag på förebyggande åtgärder.

Skydda din fastighet från översvämning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.

Risk för skred

Strömmarna i vattnet kan vara starka. När vattnet sjunker undan ökar risken för ras och skred. Håll ett säkert avstånd om du är ute och tittar på vattenflöden. Det finns risk för ras om du går för nära. Respektera eventuella avspärrningar.

Varningstecken på skred, Statens geotekniska institut Länk till annan webbplats.

Bakterier i badvatten på grund av bräddning

Det kan vara olämpligt att bada nedströms, eller i närheten av ett avloppsreningsverk precis efter kraftiga regn, om reningsverket har varit tvunget att brädda.

Bräddning betyder att avloppsreningsverk släpper ut vattnet obehandlat. När det kommer mycket nederbörd på kort tid kan ledningsnät och reningsverk bli överbelastade. För att inte avloppsvatten ska gå baklänges och tränga upp i golvbrunnar och gatubrunnar, kan reningsverket då behöva brädda.

Vid bräddning är avloppsvattnet mycket utspätt och består till största delen av dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten som rinner från ytor som exempelvis tak och vägar. Det utspädda avloppsvattnet innehåller ändå bakterier och virus som kan vara hälsovådliga om man badar i det.

Vattenverken stänger alltid sina dricksvattenintag om det finns risk för försämrad vattenkvalitet. Kommunen brukar informera på sin hemsida om det finns risk för bakterier i badvatten.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss