Aktuella varningsmeddelanden i Västra Götalands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Vattenläget i länet

Här hittar du information om torka, översvämningar och vattennivåer i länet.

Vattenläget i länet varierar hela tiden. Ibland är det torka och vi behöver spara på vatten. Situationen kan också vara den omvända, med höga vattenflöden och översvämningar.

Lägre grundvattennivåer än normalt

Uppdaterad 2022-08-09

Grundvattennivåerna i de små grundvattenmagasinen i Västra Götaland ligger enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) under normal nivå för årstiden.

Även vid normala nederbördsmängder under sommaren riskerar grundvattennivåerna i de små magasinen sjunka mycket under de normala nivåerna i delar av länet.

Risken för vattenbrist på grund av låga grundvattennivåer kvarstår även om vi har fått en del nederbörd i slutet av juli.

Låga vattennivåer i sjöar och vattendrag

Uppdaterad 2022-08-09

Det är fortsatt låga flöden i vattendrag i hela länet. Framförallt i Upperudsälven och Tidans avrinningsområde, Viskan, Göta Älv och Säveån. Kommande veckan väntas torrare och varmare väder vilket gör att flödena i många vattendrag minskar.

Vattenläget i Upperudsälven, som har varit kritiskt under våren och sommaren, har förbättrats sedan regnen i slutet av juli. Vattensituationen är dock fortfarande ansträngd och osäkerhet kvarstår om tillrinningen på sikt. Därför behöver vattenregleringensföretagen fortsätta att hushålla med vattnet i sjöarna. Regleringen i dessa sjöar samordnas av Stora Le vattenregleringsföretag. Vattennivån får variera inom gränser som anges i vattendomarna.

Som en följd av regleringen kan flöden nedströms bli låga. Det kan påverka naturmiljö, friluftsliv, båttrafik, vattenkraftproduktion och andra verksamheter negativt.

Det finns en älvsamordningsgrupp för Upperudsälven där kraftbolag och andra verksamhetsutövare, kommuner och Länsstyrelsen ingår. I älvsamordningsgruppen följs vattenläget upp kontinuerligt och vi stämmer av för att hantera situationen på bästa sätt utifrån förutsättningarna.

Aktörerna i älvsamordningsgruppen samverkar för att i första hand försöka upprätthålla ett acceptabelt flöde för att minimera skador på naturmiljön samtidigt som vattendomarna följs.

Torka och låga vattenflöden

Första tecknen på torka är ofta torra marker. När det är torrt länge påverkas tillgången på vatten i sjöar, vattendrag och grundvatten. Små vattendrag och sjöar påverkas snabbare. Grundvattenmagasin påverkas ofta långsammare än små ytvatten. Det är inte ovanligt att yt- och grundvatten samspelar. Mindre flöde i vattendrag kan påverka tillgången på grundvatten intill.

Risken för skador av vattenuttag ökar när det är torka. Flera saker kan hända:

  • Brunnar kan sina.
  • Byggnader kan få sättningar.
  • Djur och växter som lever i vatten kan få sämre levnadsförhållanden.
  • Naturen kan ta skada.

När vattentillgången minskar kan det påverka möjligheten att ta ut vatten. Du som tar yt- eller grundvatten bör följa aktuell vattensituation noga hos Länsstyrelsen, SMHI och Statens geologiska undersökning. Följ rekommendationerna. När det är vattenbrist har alla ett ansvar att hushålla med vattnet.

Vattenuttag

Vattenuttag är en vattenverksamhet som innebär att grundvatten eller ytvatten tas ut, för till exempel dricksvatten, bevattning eller processvatten. Beroende på hur mycket vatten du tar ut eller hur stor miljöpåverkan blir, kan du behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd. Läs mer om vad som gäller på sidan för vattenuttag:

Vattenuttag

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenuttag. Vi kan avbryta vattenuttag som inte har ett tillstånd om vi bedömer att det skadar naturen eller enskilda intressen. Under perioder av torka kan vi också besluta om att förbjuda vattenuttag.

Hushålla med vatten

Att hushålla med vatten är en god idé oavsett vattentillgång. Då blir du eller din verksamhet mindre sårbar om vattentillgången tryter. Du sparar också pengar, kemikalier och energi.

Höga vattenflöden

Vid höga vattenflöden finns det några saker att tänka på.

Risk för skred

Strömmarna i vattnet kan vara starka. När vattnet sjunker undan ökar risken för ras och skred. Håll ett säkert avstånd om du är ute och tittar på vattenflöden. Det finns risk för ras om du går för nära. Respektera eventuella avspärrningar.

Varningstecken på skred – Statens geotekniska institut Länk till annan webbplats.

Skydda ditt hus

Du som äger en fastighet har eget ansvar för att vidta förebyggande åtgärder som skyddar dig själv och din fastighet. Om du bor nära ett vattendrag, se över vad du kan göra för att skydda ditt hus mot översvämningar. Läs igenom försäkringsvillkoren så du vet vad som gäller. Försäkringsbolaget kan ge förslag på förebyggande åtgärder.

Skydda din fastighet från översvämning – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.

För verksamheter och hushåll med kommunalt vatten, kan kommunen kan besluta om restriktioner för det kommunala dricksvattnet och införa bevattningsförbud. Besök kommunens hemsida för att se vad som gäller för din fastighet.

Om du eller din verksamhet har egen brunn bör du kontrollera hur nivån i brunnen förändras. Du kan följa yt- och grundvattenläget hos SMHI:s och Sveriges geologiska undersökning. Vissa kommuner har tappställen där du kan hämta vatten. Kontakta din kommun för mer information.

Du som har djur behöver planera så att djuren har vatten om det skulle bli en bristvara.

Vatten i lantbruket – tips och råd för djurhållare (pdf) Länk till annan webbplats.

Reglering av vatten

Det finns ofta en vattendom som styr hur vattnet ska regleras i en damm. Grundregeln är att den som ansvarar för dammen och vattenregleringen, ofta ett kraftverksbolag, behöver följa bestämmelserna i domen.

I akuta nödlägen går det att tillfälligt avvika från bestämmelserna i en vattendom, med stöd av antingen miljöbalken eller lagen om skydd mot olyckor. Beslut om sådana avvikelser kan fattas av den som ansvarar för dammen, räddningstjänsten eller av Länsstyrelsen.

När det är höga vattenflöden som kan ge samhällsstörningar samarbetar många aktörer. Målet är att minska de negativa konsekvenserna så mycket det går. Ofta har kraftverksägare, kommuner, räddningstjänst, SMHI och Länsstyrelsen daglig kontakt.

Krisberedskap

Dammar och vattenkraftverk

Kontakt