Västerhavet – informationscentral
Har du sett algblomning eller döda djur vid kusten? Länsstyrelsens informationscentral tar emot observationer och informerar om det aktuella läget längs västerhavskusten.
-
Ingen avrådan från självplock av musslor och ostron
Veckans provsvar från Livsmedelsverket visade inte på några alggifter över gränsvärdena i musslor och ostron i provtagna områden. För blåmussla inkluderar vecka...
-
Tid för maneter från Nordsjön
Vi fick nyligen in en observation av den lite ovanliga lungmaneten (Rhizostoma pulmo) i Skärhamn. Det är en spännande gäst som vanligen kommer in från Nordsjön ...
-
Ny avrådan från självplock av musslor och ostron i Fjällbacka
Med anledning av veckans provsvar avråder vi från självplock av musslor och ostron i Fjällbacka södra. Tidigare avrådan i Saltöfjorden och området kring Klagsha...
-
Ingen avrådan från självplock av musslor och ostron
Veckans provsvar från Livsmedelsverket visade inte på några alggifter över gränsvärdena i musslor och ostron i provtagna områden. För blåmussla inkluderar veckans provtagna områden Havstensfjorden norra, Kråkefjord, Ljungskile, Koljöfjord, Lyresund, Stigfjorden yttre och Hasselö, samt för ostron Runntången, Råssö-Resöfjorden, Edsvik, Fjällbacka södra och Saltöfjorden.
Läs mer
-
Tid för maneter från Nordsjön
Vi fick nyligen in en observation av den lite ovanliga lungmaneten (Rhizostoma pulmo) i Skärhamn. Det är en spännande gäst som vanligen kommer in från Nordsjön på sensommaren och hösten. Enligt SLU:s artportal så har sex observationer av lungmanet gjorts på olika platser i Bohuslän de senaste tre dagarna.
Läs mer
-
Ny avrådan från självplock av musslor och ostron i Fjällbacka
Med anledning av veckans provsvar avråder vi från självplock av musslor och ostron i Fjällbacka södra. Tidigare avrådan i Saltöfjorden och området kring Klagshamn kvarstår då vi inte fått in några nya provsvar från områdena.
Läs mer
-
Senaste läget om självplock av musslor och ostron
Veckans provsvar från Livsmedelsverket visade inte på någon förekomst av alggifter över gränsvärdena i musslor och ostron i provtagna områden. Det finns därför ingen ny avrådan från självplock av musslor och ostron, men tidigare avrådan kvarstår i några områden i väntan på nya provsvar.
Läs mer
-
Fortsatt avrådan från självplock av musslor och ostron i några områden
Veckans provsvar från Livsmedelsverket visade inte på några alggifter över gränsvärdena i musslor och ostron i provtagna områden. Men i några områden gäller fortsatt avrådan från självplock av musslor och ostron.
Läs mer
Podd: Under havsytan
Under havsytan är podden för dig som är intresserad av havet och kusten. I podden hör du marinbiologen Marcus Stenegren, som jobbar på Informationscentralen för Västerhavet, och Lina Rasmusson, forskare på Göteborgs universitet. Alla avsnitt finns i listan nedan. Du hittar också podden Soundcloud, Podcaster och Spotify.
45. Martin Falklind
Från krabbfiske på Tjörn till jakt efter fiskarnas hemliga liv. Tillsammans med Martin Falklind, upphovsmakaren bakom den populära dokumentärserien Fiskarnas Rike, utforskar vi aspekter bakom naturdokumentärer som sällan – eller aldrig – visas i tv. Hör om hur idén föddes, växte fram och blev verklighet. Om det outtröttliga arbetet för att filma saker som aldrig filmats. Om eldsjälarna, genomslagskraften och hur fiskarnas liv blev ett folkligt engagemang. Men inte minst får vi lära oss hur man lättast blir kompis med en harr!
44. Havsbaserad vindkraft
I avsnittet tar vi oss an det högaktuella ämnet havsbaserad vindkraft, vilket har blivit lite av en vattendelare. Tillsammans med Petra Edman, nationell samordnare för havsbaserad vindkraft på Länsstyrelsen Halland och Lars Andersson, expert på branschorganisationen Green Power Sweden reder vi ut begreppen. Ute i Nordsjön finns redan relativt mycket havsbaserad vindkraft, men inte i Sverige. Hur kommer det sig? Men först behöver vi förstå vad havsbaserad vindkraft egentligen är och hur den skulle se ut på Västkusten? Det finns farhågor och förhoppningar. Vad har den för påverkan och potential? I centrum står såklart branschen själv, men också de som påverkas, och inte minst Länsstyrelserna och regeringen som ansvarar för tillståndsprövning och beslut om vem som får bygga havsbaserad vindkraft och var.
43. Om ett friskare Västerhav med Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin
Västerhavet fortsätter stå inför stora utmaningar. Samtidigt har vi många olika mål och direktiv som ska uppfyllas, men som vi verkar missa år efter år. I detta avsnitt gästas vi av Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Anna Ledin. Hon ger oss en inblick i en generaldirektörs vardag och lotsar oss genom myndighetens arbete med havsmiljön. Hur ser arbetet med Västerhavets utmaningar ut och vad behöver vi göra – och kanske till och med förändra – för att nå ett friskare Västerhav? Av alla olika mål verkar miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” särskilt viktigt för vägen framåt. Välkommen att lyssna så får du veta varför.
42. Bakom portarna till Sveriges enda marina återvinningscentral
I en enkel, grå företagslokal längs med vägen in till Kungshamn finns en unik verksamhet. Marcus och Lina har tagit med sig mikrofonen ut i fält och besöker Sveriges enda marina återvinningscentral. Helt inriktad på att ta hand om uttjänta fiskeredskap som antingen bärgats i våra vatten, eller lämnats in frivilligt. Häng med på en rundvandring i verksamheten tillsammans med Charlotte Berg, symbiosutvecklare på Symbioscentrum i Sotenäs kommun. Vad gör de egentligen på den marina återvinningscentralen? Vad händer med fiskeredskapen som kommer in? Och varför har de en testbädd och ett ”show room”?
41. Övergödning i havet
Övergödningen är ett problem som under decennier gjort att sjöar och grunda havsvikar växt igen och täckts med en grön oönskad sörja. Men vad är övergödning egentligen och vad beror det på? Vi gästas av Åsa Sandberg på Länsstyrelsen Västra Götaland, som ansvarar för den årliga bedömningen av miljömålet ”Ingen övergödning” i länet och Mats Lindegart, professor i marin ekologi, som forskat mycket på de grunda kustområdena där övergödning oftast slår som hårdast. Det pratas om människans verksamheter på land och hur vattnets väg i landskapet spelar stor roll även för havet. Men vad har egentligen blåmusslan och strandkrabban för koppling till övergödningen och vad har hänt med dessa arter på Västkusten senaste åren?
40. Fartygstrafik på Västerhavet
På västkusten finns Nordens största hamn – och varje år passerar tusentals fartyg in och ut genom svenska kustvatten. De flesta av oss ser dem aldrig, men de är en självklar del av vår vardag och vår ekonomi. I vårt senaste avsnitt fördjupar vi oss i sjöfarten tillsammans med Lena Granhag från Chalmers tekniska högskola och Anna Dimming från Länsstyrelsen Västra Götaland. Vilka är alla dessa fartyg? Vilken last transporterar de? Och hur påverkar de havsmiljön? Vissa fartyg fraktar miljöfarliga ämnen som olja. Andra kan oavsiktligt föra med sig invasiva främmande arter som påverkar ekosystemen. Vad händer om en olycka inträffar – och vem bär ansvaret när något går fel? Lyssna på senaste avsnittet av podden Under havsytan.
Lyssna på fler avsnitt
Gillar du podden? Alla tidigare avsnitt hittar du på SoundCloud. Du behöver inget konto för att lyssna.
Rapportera din observation
Vi tar gärna emot din observationer om du sett något ovanligt vid kusten. Det kan vara:
- Stora mängder alger i vattnet, så kallade algblomningar.
- Många döda fåglar eller fiskar.
- Sjuka djur eller djur med svåra skador.
- Döda sälar.
- Utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet.
- Ovanliga och främmande arter.
Bifoga gärna bilder och ange position. Du kan antingen skicka e-post eller lämna din observation på Facebook.
Skicka e-post med din observation
Lämna observation på Facebook Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Alggifter och bakterier i musslor
Varje vecka får vi provsvar om alggifter eller bakterier i musslor och vatten. Vi får också resultat från regional och nationell miljöövervakning. Resultaten visar till exempel halter av syre, näringsämnen och temperaturer vid Bohuskusten.
Eftersom de vilda blåmusslorna minskar, är det bättre att köpa blåmusslor än att plocka själv. Om du vill se vilka svenska odlingar som är igång och skördar blåmusslor kan titta på Livsmedelsverkets webbplats:
Algblomning
På västkusten förekommer giftiga algblomningar, främst av så kallade dinoflagellater. Algblomningarna kan vara skadliga för människor. Vid större mängder samlas vissa alggifter i musslor som blir oätliga. På svenska västkusten driver Livsmedelsverket sedan 2001 ett övervakningsprogram för alggifter i musslor.
Det sker kontinuerligt provtagningar längs Västkusten för att studera förekomst, artsammansättning och halter av alggifter. Övergödningen av haven har resulterat i ökad algtillväxt. Den har i sin tur medfört mindre siktdjup, ökad utbredning av syrefria bottnar och fler skadliga algblomningar.
På sensommaren och hösten sker algblomning av mareld. Det är kanske den mest spektakulära algblomningen eftersom de frigör ljus vid rörelser i vattnet. Ljusblixtarna orsakas av algernas bioluminiscens (produktion av ljus) och är sannolikt ett sätt att undvika att bli uppäten. Fenomenet är vanligast i Västerhavet. För det mesta är det dinoflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna.
Under sensommaren eller hösten kan vattnet ibland färgas tegelrött. Det är encelliga plankton som lever av att äta andra organismer, och är med andra ord ett djurplankton. Arten är inte känd som giftig, men kan – liksom flera andra arter – orsaka fiskdöd, genom att syrebrist uppstår vid en kraftig blomning.

Blommande Noctiluca-plankton.
Badplatser och algblomning
Du kan söka efter kommunala badplatser och algblomning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Algblomning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats (havochvatten.se) Länk till annan webbplats.
Gröna algmattor på botten och brunsvart illaluktande växtsörja på stranden har fått många att slå larm till Västerhavets Informationscentral de senaste åren. Det är olika arter av fintrådiga alger, som till exempel tarmalger, molnslick och brunslick, som vid gynnsamma förhållanden kan bre ut sig. En kombination av hög vattentemperatur, lugna väderförhållanden och gott om tillgängliga näringsämnen i vattnet gör att de trivs.
De täta algbestånden blockerar ljus så att andra, mer långsamt växande arter, som blåstång och ålgräs, inte klarar av sin livsviktiga fotosyntes. När algmattorna bryts ned går det åt mycket syre och det kan bli syrebrist på havsbotten i området. Algerna är inte farliga för oss människor men kan vara mindre angenämt att simma i.
Tyvärr är det här något vi får räkna med att se mer av framöver. Väder och vind spelar stor roll, men det finns också en koppling till ökad medeltemperatur i havet och övergödning.
Rapportera in döda sälar, fiskar eller fåglar
Döda sälar eller större antal döda fiskar eller fåglar ska du i första hand rapportera till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) respektive Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Du kan även skicka ett e-postmeddelande till oss på informationscentralen ifall du undrar över något, men det är viktigt att du först rapporterar in ditt fynd i Naturhistoriska riksmuseets eller Statens veterinärmedicinska anstalts webbformulär. Använd länkarna här:
Rapportera in död säl, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hittar du döda djur i naturen bör du alltid undvika direktkontakt med djuret för att minimera risken för överföring av olika typer av smittoämnen. Du bör skydda dig genom att använda plasthandskar. Du kan också behöva stänkskydd om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.
Forsla bort en död säl
Ligger sälen på en allmän mark ska du vända dig till din kommun som ansvarar för att föra bort sälen. Ligger sälen på privat mark är det markägarens ansvar att ta hand om sälen.
Döda fiskar
Det är inte ovanligt att hitta en större mängd död spigg längs stränder under sommar och sensommar. Efter fiskarnas lek blir många försvagade och kan då dö. Många blir också infekterade av en parasit, bandmasken Schistocephalus. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den kan då döda spiggen.
Döda fåglar
Rör inte vid fåglarna utan att ha på dig handskar. Mer om sjukdomar hos fåglar finns på SMA:s webbplats:
Vilda fåglar, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Valar tillhör statens vilt. Om du hittar en strandad val ska du ringa polisen på 114 14. Det gäller oavsett om valen är död eller levande. Du kan också ringa Länsstyrelsens växel på 010-224 40 00.
Enligt jaktförordningen är du skyldig att kontakta polisen om du ser en död val.
Innan hjälp kommer finns det några saker du kan tänka på.
Håll avstånd och undvika plötsliga rörelser
I första hand ska du hålla avstånd till valen och invänta hjälp. En strandad val är stressad. Försök att avgränsa ett område på minst 20 meter runt valen. Valen blir lugnare om människor, djur och trafik kan hållas borta.
Tänk också på att:
- Undvika höga ljud, starkt ljus eller plötsliga rörelser.
- Se upp för om valen gör häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.
- Om möjligt, stanna kvar vid valen tills hjälp kommer.
- Avvakta och håll kontakt via telefon med den du larmat.
Om valen börjar må sämre
Om du tycker valen börjar må sämre och läget blir mer akut, finns det några saker du kan försöka göra:
- Du kan behöva hjälpa valen att ligga på magen. Valar ligger normalt inte i sidläge. Dra aldrig i fenorna för att räta upp den eller för att dra ut den i vattnet. Valen kan få svåra skador. Om det går kan du gräva ett dike i sanden eller stötta med handdukar så att den kan ligga på mage lättare.
- Du kan gräva ett hål i sanden under fenorna och fylla hålet med vatten.
- Du kan försöka skydda valen från sol och täcka valens kropp med fuktiga handdukar. Observera – täck inte över blåshålet. Lämna ryggfenan fri.
- Skölj valens rygg, huvud och ryggfena med vatten. Där har valen ytliga blodkärl som hjälper till att reglera temperaturen. Undvik vatten i blåshålet.
- Om det är vinter, försök att skydda valen från vind.
Om valen ligger i vatten
Om valen ligger på midjedjupt vatten finns det några saker du kan försöka göra:
- Gunga valen försiktigt från sida till sida för att låta den vänja sig vid vattenrörelser. Se upp för stjärtfenan och munnen.
- Kontrollera att valen självmant kan komma upp till ytan och andas, hålla sig upprätt i vattnet och rulla tillbaka till upprätt position om man lutar den.
- För ut valen till såpass djupt vatten att den kan simma, men tillräckligt grunt så att du kan stå på botten.
- Är det flera valar som strandat – släpp dem samtidigt om möjligt.
Om valen är död
- Rör inte valen.
- Det enda du kan försöka göra är att försöka säkra valen så den inte flyter iväg.
- Använd handskar. Var noggrann med handhygien efteråt.
%20Val%20i%20vatten.jpg)
Frågor och svar
Är det farligt att gå fram till en val?
Var försiktig och ha respekt för valen. Valar är stora djur som blir stressade om de har strandat. Se upp för häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.
Ska jag göra något innan hjälpen kommer?
Avvakta och försök hålla kontakt med den du larmat. Om läget blir mer akut kan du försöka göra sakerna i listan ovan.
Vilka valar finns längs västkusten?
Det finns flera olika valar som passerar västkusten regelbundet, som näbbvalar och olika sorters delfiner. Tumlare är en mindre val som finns i svenska vatten, året runt. Läs mer om tumlare och hur du kan rapportera levande och döda tumlare:
Rapportera tumlare på Naturhistoriska riksmuseets webbplats (nrm.se) Länk till annan webbplats.
Främmande arter
När djur och växter flyttas till nya områden där de inte funnits tidigare kan det bli problem. Nya arter kan tränga undan arter som redan finns där. De nya arterna kan också föra med sig sjukdomar och parasiter. En främmande art som allvarligt kan förändrar sin omgivning på ett oönskat sätt kallas för invasiv.
Några exempel på invasiva arter på västkusten är:
- blåskrabba
- penselhårskrabba
- klängmanet
- svartmunnad smörbult
Om du tror att du hittat en främmande art kan du rapportera det till Havs- och vattenmyndigheten:
Hållbart båtliv
Ett aktivt båtliv är en stor del av Bohuskustens identitet. Informationscentralen Västerhavet ser dock hur större båtar, fler småbåtshamnar och fler bryggor påverkar miljön och växterna i havet.
Båtar och bryggor, särskilt flytbryggor, skuggar botten. Då får havets växter inte tillräckligt med ljus. Bryggor påverkar också vattenrörelserna, vilket i sin tur påverkar sedimentationen av partiklar. Det gör att bebyggda kustområden lättare grundar upp.
Det finns några saker du kan göra för att båtlivet ska bli mer hållbart och för att vi ska ha en levande skärgård även i framtiden:
- Sänk hastigheten och undvik helt grunda områden med mjukbotten som lätt grumlas upp.
- Undvik att ankra i områden med ålgräs. Om det går, använd särskilda ankringsplatser.
- Håll koll så din motorpropeller inte skadar ålgräsängarna.
- Töm båttoaletten i en latrintömningsstation i hamn för att minska övergödningen.
- Ta med allt ditt skräp tillbaka och återvinn i hamn eller hemma.
- Förvara båten på land. Då minskar behovet av giftiga båtbottenfärger. Hör med din båtklubb om ni kan anordna med uppställningsplatser och ramp så båtar kan läggas i och tas upp även under sommarsäsongen. Det kan finnas bidrag att söka från din kommun eller länsstyrelse för den typen av åtgärder.
Informationscentralen för Västerhavet är en av Sveriges tre marina informationscentraler. Vi drivs av Länsstyrelsen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Vårt uppdrag handlar om att omvärldsbevaka Västerhavet och sprida kunskap och aktuell information till allmänheten. När det hänt något vid kusten hjälper vi till med att samordna kontakter. Vi tar också emot och analyserar övervakningsdata från Livsmedelsverket, SMHI och vattenvårdsförbundens övervakningsprogram.
Du kan kontakta oss med frågor och observationer som rör hela Västkusten, från norska gränsen i norr till Öresund i söder.
