Västerhavet – informationscentral

Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten? Länsstyrelsernas informationscentraler vid kustområdena Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget i Sveriges kustvatten.

Informationscentralernas uppgift är att snabbt nå ut med rätt information om större, ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö.

Rapportera din observation

Vi tar gärna emot din observationer om du sett något ovanligt vid kusten. Det kan vara:

  • Stora mängder alger i vattnet, så kallade algblomningar.
  • Många döda fåglar eller fiskar.
  • Sjuka djur eller djur med svåra skador.
  • Döda sälar.
  • Utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet.
  • Ovanliga och främmande arter.

Bifoga gärna bilder och ange position. Du kan antingen skicka e-post eller lämna din observation på Facebook.

Skicka e-post med din observation

Lämna observation på Facebook Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Alggifter och bakterier i musslor

Varje vecka får vi provsvar om alggifter eller bakterier i musslor och vatten. Vi får också resultat från regional och nationell miljöövervakning. Resultaten visar till exempel halter av syre, näringsämnen och temperaturer vid Bohuskusten.

Eftersom de vilda blåmusslorna minskar, är det bättre att köpa blåmusslor än att plocka själv. Om du vill se vilka svenska odlingar som är igång och skördar blåmusslor kan titta på Livsmedelsverkets webbplats:

Sök öppna och stängda produktionsområden – Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Röstbrevlådan Fröken mussla

Fröken mussla, även kallad Informationscentral blåmusslan, var en röstbrevlåda dit allmänheten kunde ringa för information om gifter i blåmusslor. Röstbrevlådan är nedlagd.

Algblomning

På västkusten förekommer giftiga algblomningar, främst av så kallade dinoflagellater. Algblomningarna kan vara skadliga för människor. Vid större mängder samlas vissa alggifter i musslor som blir oätliga. På svenska västkusten driver Livsmedelsverket sedan 2001 ett övervakningsprogram för alggifter i musslor.

Det sker kontinuerligt provtagningar längs Västkusten för att studera förekomst, artsammansättning och halter av alggifter. Övergödningen av haven har resulterat i ökad algtillväxt. Den har i sin tur medfört mindre siktdjup, ökad utbredning av syrefria bottnar och fler skadliga algblomningar.

På sensommaren och hösten sker algblomning av mareld. Det är kanske den mest spektakulära algblomningen eftersom de frigör ljus vid rörelser i vattnet. Ljusblixtarna orsakas av algernas bioluminiscens (produktion av ljus) och är sannolikt ett sätt att undvika att bli uppäten. Fenomenet är vanligast i Västerhavet. För det mesta är det dinoflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna.

Under sensommaren eller hösten kan vattnet ibland färgas tegelrött. Det är encelliga plankton som lever av att äta andra organismer, och är med andra ord ett djurplankton. Arten är inte känd som giftig, men kan – liksom flera andra arter – orsaka fiskdöd, genom att syrebrist uppstår vid en kraftig blomning.

Blommande gulbrun Noctiluca-plankton vid strandkant.

Blommande Noctiluca-plankton.

Främmande arter

När djur och växter flyttas till nya områden där de inte funnits tidigare kan det bli problem. Nya arter kan tränga undan arter som redan finns där. De nya arterna kan också föra med sig sjukdomar och parasiter. En främmande art som allvarligt kan förändrar sin omgivning på ett oönskat sätt kallas för invasiv.

Några exempel på invasiva arter på västkusten är:

  • Blåskrabba
  • Penselhårskrabba
  • Klängmanet
  • Svartmunnad smörbult

Om du tror att du hittat en främmande art kan du rapportera det till Havs- och vattenmyndigheten:

Rappen – rapportering av vattenorganismer – Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Mer om invasiva, främmande arter

Döda djur vid kusten

Om du ser ett större antal döda fiskar, fåglar eller sälar vid kusten bör du rapportera detta till oss. Vi samlar in information och vidarebefordrar till ansvariga myndigheter och organisationer för eventuella åtgärder samt informerar allmänheten. Prover på djuren kan behöva tas för att skickas till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) eller Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) för analys. Vi vill gärna ha bilder samt position för upptäckten.

Hittar du döda djur i naturen bör du alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring av olika typer av smittoämnen. Om du ska hantera döda djur är det lämpligt att skydda dig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.

Den vanligaste orsaken till att man hittar döda djur är att de har dött naturligt av svält eller sjukdomar. Det kan också bero på mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja.

Döda sälar

Om du hittar en död säl ska du först och främst vända dig till din kommun som har ansvaret för att hantera sälar på allmänna platser. Ligger sälen på privat mark är det markägarens ansvar att ta hand om sälen. Informationscentralen kan vi svara på frågor om hanteringen av den döda sälen och samordna eventuella insatser. Det är också bra om du rapporterar fyndet till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) som utför forskning och övervakning på sälar. Om sälen är i gott skick kan NRM vilja ha in den för obduktion. 

Rapportera in död säl på Naturhistoriska riksmuseets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Döda fiskar

Om du ser döda fiskar som inte ser ut att ha dött naturligt bör du kontakta oss. Det är bra om du tar ett foto på eventuella skador eller mängden fisk. Informationscentralen samordnar sedan eventuella insatser, som till exempel att fiskarna skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för analys.

Det är inte ovanligt att man hittar en större mängd död spigg längs stränder under sommar och sensommar. Efter fiskarnas lek blir många försvagade och kan då dö. Många blir också infekterade av en parasit, bandmasken Schistocephalus. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den kan då döda spiggen.

Fisk, kräftdjur och musslor på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA):s webbplats Länk till annan webbplats.

Rapportera in skadad eller död vildfisk på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA):s webbplats Länk till annan webbplats.

Döda fåglar

Hittar du en större ansamlingar av döda fåglar bör du kontakta oss. Vi samordnar eventuella insatser, som till exempel att fåglarna skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för analys. Rör inte vid fåglarna utan att ha på dig handskar.

Information om fåglar på Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA):s webbplats Länk till annan webbplats.

Valar tillhör statens vilt. Om du hittar en strandad val ska du ringa polisen på 114 14. Det gäller oavsett om valen är död eller levande. Du kan också ringa Länsstyrelsens växel på 010-224 40 00.

Enligt jaktförordningen är du skyldig att kontakta polisen om du ser en död val.

Innan hjälp kommer finns det några saker du kan tänka på.

Håll avstånd och undvika plötsliga rörelser

I första hand ska du hålla avstånd till valen och invänta hjälp. En strandad val är stressad. Försök att avgränsa ett område på minst 20 meter runt valen. Valen blir lugnare om människor, djur och trafik kan hållas borta.

Tänk också på att:

  • Undvika höga ljud, starkt ljus eller plötsliga rörelser.
  • Se upp för om valen gör häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.
  • Om möjligt, stanna kvar vid valen tills hjälp kommer.
  • Avvakta och håll kontakt via telefon med den du larmat.

Om valen börjar må sämre

Om du tycker valen börjar må sämre och läget blir mer akut, finns det några saker du kan försöka göra:

  • Du kan behöva hjälpa valen att ligga på magen. Valar ligger normalt inte i sidläge. Dra aldrig i fenorna för att räta upp den eller för att dra ut den i vattnet. Valen kan få svåra skador. Om det går kan du gräva ett dike i sanden eller stötta med handdukar så att den kan ligga på mage lättare.
  • Du kan gräva ett hål i sanden under fenorna och fylla hålet med vatten.
  • Du kan försöka skydda valen från sol och täcka valens kropp med fuktiga handdukar. Observera – täck inte över blåshålet. Lämna ryggfenan fri.
  • Skölj valens rygg, huvud och ryggfena med vatten. Där har valen ytliga blodkärl som hjälper till att reglera temperaturen. Undvik vatten i blåshålet.
  • Om det är vinter, försök att skydda valen från vind.

Om valen ligger i vatten

Om valen ligger på midjedjupt vatten finns det några saker du kan försöka göra:

  • Gunga valen försiktigt från sida till sida för att låta den vänja sig vid vattenrörelser. Se upp för stjärtfenan och munnen.
  • Kontrollera att valen självmant kan komma upp till ytan och andas, hålla sig upprätt i vattnet och rulla tillbaka till upprätt position om man lutar den.
  • För ut valen till såpass djupt vatten att den kan simma, men tillräckligt grunt så att du kan stå på botten.
  • Är det flera valar som strandat – släpp dem samtidigt om möjligt.

Om valen är död

  • Rör inte valen.
  • Det enda du kan försöka göra är att försöka säkra valen så den inte flyter iväg.
  • Använd handskar. Var noggrann med handhygien efteråt.
Sowerbys näbbval.

Frågor och svar

Är det farligt att gå fram till en val?

Var försiktig och ha respekt för valen. Valar är stora djur som blir stressade om de har strandat. Se upp för häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.

Ska jag göra något innan hjälpen kommer?

Avvakta och försök hålla kontakt med den du larmat. Om läget blir mer akut kan du försöka göra sakerna i listan ovan.

Vilka valar finns längs västkusten?

Det finns flera olika valar som passerar västkusten regelbundet, som näbbvalar och olika sorters delfiner. Tumlare är en mindre val som finns i svenska vatten, året runt. Läs mer om tumlare och hur du kan rapportera levande och döda tumlare:

Rapportera tumlare – Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Om Informationscentralen för Västerhavet

Informationscentralen för Västerhavet är en av Sveriges tre marina informationscentraler. Vi drivs av Länsstyrelsen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt uppdrag handlar om att omvärldsbevaka Västerhavet och sprida kunskap och aktuell information till allmänheten. När det hänt något vid kusten hjälper vi till med att samordna kontakter. Vi tar också emot och analyserar övervakningsdata från Livsmedelsverket, SMHI och vattenvårdsförbundens övervakningsprogram.

Du kan kontakta oss med frågor och observationer som rör hela Västkusten, från norska gränsen i norr till Öresund i söder.

Aktuellt

Prenumerera via RSS

Prenumerera via e-post

Vill du prenumerera på den här sidan och få uppdateringar via e-post? Välj Prenumerera, fyll i din e-postadress och tryck OK.

Vill du avsluta din prenumeration, välj Avsluta prenumeration, fyll i din e-postadress och tryck OK.

Hantera prenumeration

Kontakt

Informationscentralen för Västerhavet