Åskoväder i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Västerhavet – informationscentral

Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten? Länsstyrelsernas informationscentraler vid kustområdena Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget i Sveriges kustvatten.

Aktuellt

Prenumerera via e-post

Vill du prenumerera på den här sidan och få uppdateringar via e-post? Välj Prenumerera, fyll i din e-postadress och tryck OK.

Vill du avsluta din prenumeration, välj Avsluta prenumeration, fyll i din e-postadress och tryck OK.

Hantera prenumeration
Podden Under havsytan.Förstora bilden

Podd: Under havsytan

Under havsytan är podden för dig som är intresserad av havet och kusten. I podden hör du marinbiologerna Marcus Stenegren, som jobbar på Informationscentralen för Västerhavet, och Lina Rasmusson, forskare på Göteborgs universitet. Alla avsnitt finns i listan nedan. Du hittar också podden Soundcloud, Podcaster och Spotify.

22. Knubbsälen – en sälsam historia. Västerhavets vanligaste däggdjur förtjänar väl ändå ett specialavsnitt tycker vi! Därför har vi bjudit in professor Karin Hårding från Göteborgs Universitet. En ”sälsynt” inbiten forskare som följt svenska sälbestånd sedan slutet av åttiotalet. Växtbiologen Lina tror att sälar lägger kut och Marcus kanske ändå är ett av de få däggdjur förutom säl som käkar glyskolja?

Hur ser det ut egentligen, har vi för många sälar eller för få? Hur stor utbredning har dessa hemkära solbadare? Och hur ser framtidens sälövervakning ut? Häng med ut till ”sälstänkta” kobbar och skär och lär dig mer om dessa långlivade fridykare, eller varför inte bidra till forskning och ta en ”Sälfie”? (54 min)

www.salfieid.com Länk till annan webbplats.

21. Havet börjar längre upp på land än man tror. Marcus och Lina riktar blicken långt upp på land och följer vattnets kretslopp baklänges, ända upp i dalafjällen. Med på färden har de Erika Kvarnlöf och Amanda Jemsund som jobbar med landsbygdsfrågor på Länsstyrelsen. På vägen passerar vi diken, strandkossor, konstbevattning och avloppsbrunnar. Och våtmarker förstås, de fantastiska våtmarkerna! (56 min)

20. Backspegel 2023 – och vad hände sen… Året var 2023 och även om Marcus satt lugnt i båten på sin Informationscentral var det som vanligt ett händelserikt år för Västerhavet. Men hur gick det sedan? Den folkkära vitvalen Hvaldimir – var han en spionval? Vad hände efter stora räkdöden i Gullmarsfjorden och efter stormen Hans? Lina kommer med årets brugdrapport – inget avsnitt utan brugd! Vi får också julhälsning från Sjöfartsmuseet i Göteborg, som fått hem hajsystrarna Hajdi och Vega, och från våra tonfiskforskare på SLU. Häng med på årets återblick! (55 minuter).

19. Framtidens miljöövervakning är här. På botten i Kosterhavets mörka djup jobbar just nu en liten AI med att hålla utkik efter främmande arter. Och ungefär som polisen, använder forskarna DNA för att spåra olika organismer i havet: har det rört sig en sjöhäst i den här viken? Havet är inte så lätt att ha koll på – det är djupt, glesbefolkat och flyter omkring. Marcus och Lina har bjudit in Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet, för att få veta mer om hur senaste tekniken kan användas i miljöövervakningens tjänst och vad som kanske kan komma i framtiden. En egen liten ubåt, hoppas Lina på. Så att forskaren själv kan åka ned under ytan och hälsa på hos sina kalkalger. (48 minuter).

18. Vattenförvaltningens torra vardagshjältar. HELCOM – är det ett skönt dödsmetallband? Eller? Här plumsar vi rakt ned i den torra myndighetsvärlden, bland paragrafer, direktiv och konventioner. Ganska coolt ändå, tycker våra poddare Marcus och Lina. Det handlar ju om pengar och makt! Hur används de – på ett demokratiskt sätt och med den bästa kunskap vi har tillgänglig – för att skydda haven? Och vilka fler än HELCOM är medlemmar i vattenförvaltningens maskineri? (48 min)


17. Utsjöbankarna – jakten på havets oaser. Mitt ute i det annars rätt glesbefolkade havet, sticker utsjöbankarna upp som myllrande artrika oaser, med kelpskogar, bubbelrev och kalkalgsbäddar. De är ack så viktiga för livet i havet, men även för fisket, försvaret, havsbaserad vindkraft och Linas forskning! I detta avsnitt letar Lina kalkalger och DNA-testar fiskbeståndet på Fladen, och Marcus kastar ljus över hur vi alla ska kunna samsas om utsjöbankarnas sprakande rikedom! (53 minuter)

16. Fjorden som trotsade döden. Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda! (37 minuter)

15. Djupdyk i Kosterrännan. Marcus och Lina är åter på Naturum Kosterhavet för att i ett unikt live-avsnitt snacka allsköns marinbiologi i anslutning till FN:s Världshavsdag. Vad har egentligen hänt sedan förra årets besök? Hur går det med våra kallvattenskorallrev? Och vad hände med den otäcka filtsjöpungen efter fyndet utanför Kosteröarna förra året? Experterna Anita Tullrot och Örjan Karlsson gör en djupdykning i Kosterrännan medan Marcus blottar sin förtjusning för Jason ”Aquaman” Momoa och Lina konstaterar krasst att man måste gilla havet om man gillar att andas. Häng med oss tillbaka till Koster! (51 minuter)

14. Tonfiskens återkomst. Plötsligt klyvs Kattegatts lugna yta när en bjässe till fisk hoppar i ett glitter av fjäll och vattenstänk. En tonfisk! På senare år har de blivit fler i Västerhavet, vår största och – menar somliga – coolaste benfisk. Men hur försvann den och varför är den nu tillbaka? I det här avsnittet har Lina och Marcus med sig två garvade tonfiskexperter från Sveriges Lantbruksuniversitet som delar med sig av senaste forskning och vilda fiskehistorier. Eller kan det vara sant ändå, det där om att märka en fisk på flera hundra kilo? (47 minuter).

13. Broskfiskar – hajen, myten, legenden. Få djur har genom historien blivit så mytomspunna som hajar. Det är inte så konstigt för några som varit här sedan före dinosaurierna och som dessutom håller till i planetens minst utforskade ekosystem: havet. I detta avsnitt får du bekanta dig med några av våra svenska hajar. Lina är väldigt upphetsad över att få prata mer om brugden och valhajen och Marcus delar med sig om sin självlysande favorithaj. 46 minuter.

12. En dag på museet. I detta avsnitt blir det både sjö och fart när Marcus och Lina får en snabb genomgång av Sjöfartsmuseet Akvariets 100-åriga historia, samtid och framtid. Akvariets utvecklingsledare Björn Källström lotsar oss genom de fascinerande ekosystem som vi finner under havsytan i Västerhavet och vid varmare breddgrader, fast som i detta fall ligger under markytan i det nybyggda akvariet. Vi får även följa med bakom kulisserna och se vad som försiggår bortom besökarnas blickar, en spännande grej du inte får missa! 49 minuter.

11. Vi går till botten med bottnar. Årets första avsnitt av Under havsytan går verkligen på djupet och har många bottnar. Men vad?! undrar du, har det blivit en pod om psykologi och filosofi? Näej, det snackas om mjukbottnar och djupbottnar förstås! Lina och Marcus har bjudit in kollegan Anna Dimming som berättar om sina favoriter havsborstmaskarna och andra fascinerande bottenvarelser. Vad gör de där nere? Och vad kan de och deras livsmiljöer spela för roll för oss? 36 minuter.

Grönvit sprattelmask. En havsborstmask.

Grönvit sprattelmask. En havsborstmask.

Lyrsjöborre.

Lyrsjöborre.

Ormsjöstjärna.

Ormsjöstjärna.

10. Backspegel 2022 - och vad hände sen… I årets sista avsnitt plockar Marcus och Lina upp höjdpunkter från året som gått med podden och Informationscentralen för Västerhavet och berättar hur det gick sen. Vad hände efter oljeutsläppet vid Vinga? Och valrossen Freja utanför Smögen? Marcus gör en djärv spaning in i framtiden och Lina är på väg att byta karriär. Eller? Lyssna så får du alla svaren. 38 minuter.
9. Ekosystemen som vara eller icke vara. Det är frågan… I avsnitt 9 filosoferar Lina och Marcus om hur man egentligen sätter pris på havets resurser och varför detta är nödvändigt. Lina, som även går under epitetet Doktor Sjögräs, tappar tid- och rumsuppfattning när hon får fria tyglar att sjunga ålgräsets lov och nästan går upp i falsett i ren lycka. Vill du höra detta och oh så mycket mer lyssna på senaste avsnittet! 37 minuter.
8. Att anlägga en brygga. Visste du att det idag finns ungefär 50 mil bryggor längs kusten i Västra Götaland? Alltså lika lång sträcka som det är från Göteborg till Sveg. Och det som ligger ända upp i Härjedalen! Mängden bryggor ökar stadigt och det påverkar såklart livet i havet och även livet för oss som älskar att vistas vid strandkanten.Med hjälp av experterna och kollegorna Aster och John gör Lina och Marcus en djupdykning i ämnet kustnära exploatering där det diskuteras bryggor, muddringar och båtplatser på land så det står härliga till. 39 minuter.

7. Hummerpremiär. Snart dags för hummerpremiär – en tilldragelse väl så stor som älgjakten. I alla fall vid västerhavet! Under havsytan laddar upp tillsammans med experterna Lars Molander och Therese Jansson från Länsstyrelsens fiskenhet, som förklarar årets nya regler och ger tips till alla som tänker fiska hummer.

Marcus och Lina undrar också om andra skaldjur, hur fiskas de? Och förstås: vad kostar årets första kilo hummer? 30 minuter.

6. Västerhavsveckan special - från segelfartyget Kvartsita. Följ med Lina och Marcus på seglats med den majestätiska, k-märkta skutan Kvartsita. Det är Västerhavsvecka, en temavecka för alla som är nyfikna på havsmiljö, och Under havsytan är naturligtvis med!

Under färden från Stenungssund till Marstrand får vi höra skeppare Wiggo berätta Kvartsitas historia. Vi träffar också Karl-Johan, från Göteborgs universitet som berättar om marina kolonilotter, och Östen från föreningen Strandstädarna, som berättar om marint skräp och makabra fynd. Välkommen ombord! 35 minuter.

5. Live från Kosterhavet. Marcus och Lina har lämnat studion och sitter på en solvarm brygga på Sydkoster bland skriande måsar och badande barn. Med sig har de Anders Tysklind och Mathilda Freij som arbetar på det fantastiska Naturrum Kosterhavet.

Vi får höra om Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavet, och vad som gör den så unik. Det diskuteras också framtiden för Koster och utsikterna för att kanske få fler marina nationalparker i Sverige. Och vill du ha insidertips på vad man absolut inte bör missa om man besöker Koster, ta dig då en lyssning på detta avsnitt! 34 minuter.

4. Marina däggdjur. I detta avsnitt avhandlas sälar i olika former, tillstånd och åldrar. Vad gör man om man hittar en levande knubbsälskut på stranden? Eller ett kadaver efter en död säl?

Vår inhemska lilla val tumlaren får en stund i rampljuset och Lina och Marcus fascineras av mer ovanliga besökare i Västerhavet. Vad tycker Lina egentligen om valrossar på Smögens bryggor istället för Svalbards skär? Och varför pratar Marcus om den mytomspunna brugden som inte alls är ett däggdjur? Lyssna på avsnittet så får du veta! 33 minuter.

3. Invasiva och främmande arter. Marcus och Lina får sällskap i studion av kollegan Anna ”Fröken mussla” Dimming som numera ansvarar för arbetet med akvatiska invasiva främmande arter på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Munlädren går varma när det högaktuella ämnet invasiva främmande arter avhandlas. Vad är egentligen en främmande art? Är alla skadliga? Vilka eventuellt framtida främmande arter i den svenska marina floran och faunan skrämmer Anna och Lina mest? Och vilken främmande art skulle kunna bli ”havets falukorv”? Lyssna på nya avsnittet så får du svaren! 32 minuter.

2. Det blommande havet. Vid den här tiden på året brukar vi oftast ha haft den årliga vårblomningen i Västerhavet. Då blir växtplanktonen väldigt många och på sina håll grumlar vattnet lite extra. Vad är egentligen ett plankton? Och är alla blomningar i havet farliga? Marcus fascineras också över en mindre känd egenskap hos vissa växtplankton och Lina går igång på bepansrade kalkalger. 29 minuter.

1. Dags för premiär. I vår nya podd hör du om allt från stora valar till pyttesmå plankton. Vi kommer också prata om hur vårt vackra hav egentligen mår? I första avsnittet hör du varför informationscentralerna en gång startade. Det blir också några anekdoter från åren som gått. 27 minuter.

Rapportera din observation

Vi tar gärna emot din observationer om du sett något ovanligt vid kusten. Det kan vara:

  • Stora mängder alger i vattnet, så kallade algblomningar.
  • Många döda fåglar eller fiskar.
  • Sjuka djur eller djur med svåra skador.
  • Döda sälar.
  • Utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet.
  • Ovanliga och främmande arter.

Bifoga gärna bilder och ange position. Du kan antingen skicka e-post eller lämna din observation på Facebook.

Skicka e-post med din observation

Lämna observation på Facebook Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Alggifter och bakterier i musslor

Varje vecka får vi provsvar om alggifter eller bakterier i musslor och vatten. Vi får också resultat från regional och nationell miljöövervakning. Resultaten visar till exempel halter av syre, näringsämnen och temperaturer vid Bohuskusten.

Eftersom de vilda blåmusslorna minskar, är det bättre att köpa blåmusslor än att plocka själv. Om du vill se vilka svenska odlingar som är igång och skördar blåmusslor kan titta på Livsmedelsverkets webbplats:

Sök öppna och stängda produktionsområden på Livsmedelsverkets webbplats (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Algblomning

På västkusten förekommer giftiga algblomningar, främst av så kallade dinoflagellater. Algblomningarna kan vara skadliga för människor. Vid större mängder samlas vissa alggifter i musslor som blir oätliga. På svenska västkusten driver Livsmedelsverket sedan 2001 ett övervakningsprogram för alggifter i musslor.

Det sker kontinuerligt provtagningar längs Västkusten för att studera förekomst, artsammansättning och halter av alggifter. Övergödningen av haven har resulterat i ökad algtillväxt. Den har i sin tur medfört mindre siktdjup, ökad utbredning av syrefria bottnar och fler skadliga algblomningar.

På sensommaren och hösten sker algblomning av mareld. Det är kanske den mest spektakulära algblomningen eftersom de frigör ljus vid rörelser i vattnet. Ljusblixtarna orsakas av algernas bioluminiscens (produktion av ljus) och är sannolikt ett sätt att undvika att bli uppäten. Fenomenet är vanligast i Västerhavet. För det mesta är det dinoflagellaten Noctiluca scintillans som orsakar ljusblixtarna.

Under sensommaren eller hösten kan vattnet ibland färgas tegelrött. Det är encelliga plankton som lever av att äta andra organismer, och är med andra ord ett djurplankton. Arten är inte känd som giftig, men kan – liksom flera andra arter – orsaka fiskdöd, genom att syrebrist uppstår vid en kraftig blomning.

Blommande gulbrun Noctiluca-plankton vid strandkant.

Blommande Noctiluca-plankton.

Gröna algmattor på botten och brunsvart illaluktande växtsörja på stranden har fått många att slå larm till Västerhavets Informationscentral de senaste åren. Det är olika arter av fintrådiga alger, som till exempel tarmalger, molnslick och brunslick, som vid gynnsamma förhållanden kan bre ut sig. En kombination av hög vattentemperatur, lugna väderförhållanden och gott om tillgängliga näringsämnen i vattnet gör att de trivs.

De täta algbestånden blockerar ljus så att andra, mer långsamt växande arter, som blåstång och ålgräs, inte klarar av sin livsviktiga fotosyntes. När algmattorna bryts ned går det åt mycket syre och det kan bli syrebrist på havsbotten i området. Algerna är inte farliga för oss människor men kan vara mindre angenämt att simma i.

Tyvärr är det här något vi får räkna med att se mer av framöver. Väder och vind spelar stor roll, men det finns också en koppling till ökad medeltemperatur i havet och övergödning.

Döda djur vid kusten

Om du ser ett större antal döda fiskar, fåglar eller sälar vid kusten bör du rapportera detta till oss. Vi samlar in information och vidarebefordrar till ansvariga myndigheter och organisationer för eventuella åtgärder samt informerar allmänheten. Prover på djuren kan behöva tas för att skickas till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) eller Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) för analys. Vi vill gärna ha bilder samt position för upptäckten.

Hittar du döda djur i naturen bör du alltid undvika direktkontakt med djuret av hygieniska skäl och för att minimera risken för överföring av olika typer av smittoämnen. Om du ska hantera döda djur är det lämpligt att skydda dig genom att använda plasthandskar och eventuellt ”stänkskydd” om det döda djuret har gått långt i förruttnelseprocessen och kan spricka upp.

Den vanligaste orsaken till att man hittar döda djur är att de har dött naturligt av svält eller sjukdomar. Det kan också bero på mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja.

Döda sälar

Om du hittar en död säl ska du först och främst vända dig till din kommun som har ansvaret för att hantera sälar på allmänna platser. Ligger sälen på privat mark är det markägarens ansvar att ta hand om sälen. Informationscentralen kan vi svara på frågor om hanteringen av den döda sälen och samordna eventuella insatser. Det är också bra om du rapporterar fyndet till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) som utför forskning och övervakning på sälar. Om sälen är i gott skick kan NRM vilja ha in den för obduktion. 

Rapportera in död säl, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Döda fiskar

Om du ser döda fiskar som inte ser ut att ha dött naturligt bör du kontakta oss. Det är bra om du tar ett foto på eventuella skador eller mängden fisk. Informationscentralen samordnar sedan eventuella insatser, som till exempel att fiskarna skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för analys.

Det är inte ovanligt att hitta en större mängd död spigg längs stränder under sommar och sensommar. Efter fiskarnas lek blir många försvagade och kan då dö. Många blir också infekterade av en parasit, bandmasken Schistocephalus. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den kan då döda spiggen.

Fisk, kräftdjur och musslor, Statens Veterinärmedicinska Anstalt Länk till annan webbplats.

Rapportera in skadad eller död vildfisk, Statens veterinärmedicinska Aanstalt Länk till annan webbplats.

Döda fåglar

Hittar du en större ansamlingar av döda fåglar bör du kontakta oss. Vi samordnar eventuella insatser, som till exempel att fåglarna skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för analys. Rör inte vid fåglarna utan att ha på dig handskar.

Information om fåglar, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Valar tillhör statens vilt. Om du hittar en strandad val ska du ringa polisen på 114 14. Det gäller oavsett om valen är död eller levande. Du kan också ringa Länsstyrelsens växel på 010-224 40 00.

Enligt jaktförordningen är du skyldig att kontakta polisen om du ser en död val.

Innan hjälp kommer finns det några saker du kan tänka på.

Håll avstånd och undvika plötsliga rörelser

I första hand ska du hålla avstånd till valen och invänta hjälp. En strandad val är stressad. Försök att avgränsa ett område på minst 20 meter runt valen. Valen blir lugnare om människor, djur och trafik kan hållas borta.

Tänk också på att:

  • Undvika höga ljud, starkt ljus eller plötsliga rörelser.
  • Se upp för om valen gör häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.
  • Om möjligt, stanna kvar vid valen tills hjälp kommer.
  • Avvakta och håll kontakt via telefon med den du larmat.

Om valen börjar må sämre

Om du tycker valen börjar må sämre och läget blir mer akut, finns det några saker du kan försöka göra:

  • Du kan behöva hjälpa valen att ligga på magen. Valar ligger normalt inte i sidläge. Dra aldrig i fenorna för att räta upp den eller för att dra ut den i vattnet. Valen kan få svåra skador. Om det går kan du gräva ett dike i sanden eller stötta med handdukar så att den kan ligga på mage lättare.
  • Du kan gräva ett hål i sanden under fenorna och fylla hålet med vatten.
  • Du kan försöka skydda valen från sol och täcka valens kropp med fuktiga handdukar. Observera – täck inte över blåshålet. Lämna ryggfenan fri.
  • Skölj valens rygg, huvud och ryggfena med vatten. Där har valen ytliga blodkärl som hjälper till att reglera temperaturen. Undvik vatten i blåshålet.
  • Om det är vinter, försök att skydda valen från vind.

Om valen ligger i vatten

Om valen ligger på midjedjupt vatten finns det några saker du kan försöka göra:

  • Gunga valen försiktigt från sida till sida för att låta den vänja sig vid vattenrörelser. Se upp för stjärtfenan och munnen.
  • Kontrollera att valen självmant kan komma upp till ytan och andas, hålla sig upprätt i vattnet och rulla tillbaka till upprätt position om man lutar den.
  • För ut valen till såpass djupt vatten att den kan simma, men tillräckligt grunt så att du kan stå på botten.
  • Är det flera valar som strandat – släpp dem samtidigt om möjligt.

Om valen är död

  • Rör inte valen.
  • Det enda du kan försöka göra är att försöka säkra valen så den inte flyter iväg.
  • Använd handskar. Var noggrann med handhygien efteråt.
Sowerbys näbbval.

Frågor och svar

Är det farligt att gå fram till en val?

Var försiktig och ha respekt för valen. Valar är stora djur som blir stressade om de har strandat. Se upp för häftiga kast med stjärtfenan eller munnen.

Ska jag göra något innan hjälpen kommer?

Avvakta och försök hålla kontakt med den du larmat. Om läget blir mer akut kan du försöka göra sakerna i listan ovan.

Vilka valar finns längs västkusten?

Det finns flera olika valar som passerar västkusten regelbundet, som näbbvalar och olika sorters delfiner. Tumlare är en mindre val som finns i svenska vatten, året runt. Läs mer om tumlare och hur du kan rapportera levande och döda tumlare:

Rapportera tumlare på Naturhistoriska riksmuseets webbplats (nrm.se) Länk till annan webbplats.

Främmande arter

När djur och växter flyttas till nya områden där de inte funnits tidigare kan det bli problem. Nya arter kan tränga undan arter som redan finns där. De nya arterna kan också föra med sig sjukdomar och parasiter. En främmande art som allvarligt kan förändrar sin omgivning på ett oönskat sätt kallas för invasiv.

Några exempel på invasiva arter på västkusten är:

  • blåskrabba
  • penselhårskrabba
  • klängmanet
  • svartmunnad smörbult

Om du tror att du hittat en främmande art kan du rapportera det till Havs- och vattenmyndigheten:

Rappen – rapportering av vattenorganismer på Havs- och vattenmyndighetens webbplats (havochvatten.se) Länk till annan webbplats.

Mer om invasiva, främmande arter

Hållbart båtliv

Ett aktivt båtliv är en stor del av Bohuskustens identitet. Informationscentralen Västerhavet ser dock hur större båtar, fler småbåtshamnar och fler bryggor påverkar miljön och växterna i havet.

Båtar och bryggor, särskilt flytbryggor, skuggar botten. Då får havets växter inte tillräckligt med ljus. Bryggor påverkar också vattenrörelserna, vilket i sin tur påverkar sedimentationen av partiklar. Det gör att bebyggda kustområden lättare grundar upp.

Det finns några saker du kan göra för att båtlivet ska bli mer hållbart och för att vi ska ha en levande skärgård även i framtiden:

  • Sänk hastigheten och undvik helt grunda områden med mjukbotten som lätt grumlas upp.
  • Undvik att ankra i områden med ålgräs. Om det går, använd särskilda ankringsplatser.
  • Håll koll så din motorpropeller inte skadar ålgräsängarna.
  • Töm båttoaletten i en latrintömningsstation i hamn för att minska övergödningen.
  • Ta med allt ditt skräp tillbaka och återvinn i hamn eller hemma.
  • Förvara båten på land. Då minskar behovet av giftiga båtbottenfärger. Hör med din båtklubb om ni kan anordna med uppställningsplatser och ramp så båtar kan läggas i och tas upp även under sommarsäsongen. Det kan finnas bidrag att söka från din kommun eller länsstyrelse för den typen av åtgärder.

Informationscentralen för Västerhavet är en av Sveriges tre marina informationscentraler. Vi drivs av Länsstyrelsen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt uppdrag handlar om att omvärldsbevaka Västerhavet och sprida kunskap och aktuell information till allmänheten. När det hänt något vid kusten hjälper vi till med att samordna kontakter. Vi tar också emot och analyserar övervakningsdata från Livsmedelsverket, SMHI och vattenvårdsförbundens övervakningsprogram.

Du kan kontakta oss med frågor och observationer som rör hela Västkusten, från norska gränsen i norr till Öresund i söder.

Kontakt

Informationscentralen för Västerhavet

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss