Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Miljöövervakning i Västra Götaland

Rapport: Miljöövervakning i Västra Götalands län 2021-2026

Resultaten från vår Miljöövervakning är ett viktigt underlag i uppföljningen av våra miljömål.

Regionala miljömål

Programområden


Vår huvudinriktning inom programområde Luft är övervakning av luftföroreningar som kan ha effekter på miljö och människors hälsa genom både mätningar och beräkningar. Målet är bland annat att undersöka om luftkvaliteten och nedfallet av försurande och övergödande ämnen förändras, och om länet klarar miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.

Krondroppsnätet

Resultaten från undersökningarna används för att beskriva den regionala belastningen av försurande och övergödande nedfall i skog och öppen mark, samt att följa förändringar över tiden. Försurningssituationen i länet har förbättrats, men det är fortsatt viktigt att följa utvecklingen.

Krondroppsnätet Länk till annan webbplats. (IVL:s webbplats)

Diagram som visar svavelnedfall i södra Sverige

Årligt totalt svavelnedfall (krondropp) vid sex mätplatser i södra Sverige sedan mätstart vid respektive plats. Klicka för större bild.

Ozonmätnätet

Övervakning av marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige är ett gemensamt delprogram för södra Sverige. Syftet är att ge en heltäckande bild av ozonbelastningen i regional bakgrundsluft. Miljökvalitetsnormen för ozon och växtlighet överskreds inte under år 2017 i varken kustnära, höglänta eller låglänta områden i Västra Götalands län.

Ozonmätnätet Länk till annan webbplats.

Halt i luft av partiklar i regional bakgrundsmiljö

Syftet med undersökningarna är att få en bild av den regionala bakgrundsbelastningen av partiklar i Västra Götaland. Under år 2016 mättes halter i luft av partiklar i Östad utanför Alingsås.

Mätning och utvärdering av ultrafina partiklar i relation till MP10 och NO2 Pdf, 717.9 kB, öppnas i nytt fönster. 

Renare luft i Göteborgsområdet

Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Syftet med programmet är att sänka halterna av kvävedioxid och att klara miljökvalitetsnormen. Med det förbättras möjligheterna att skydda människors hälsa.

Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen

Renare luft i Göteborgsområdet Pdf, 145.4 kB, öppnas i nytt fönster. 

Mer miljöövervakning inom luft

Luftvårdsförbund

Nationell miljöövervakning Länk till annan webbplats. – Naturvårdsverket

Huvudinriktningen inom vår miljöövervakning av skog är att följa brukad
skogsmarks läckage av näringsämnen till avrinnande vatten men även att i viss
mån följa förutsättningarna för biologiska mångfald.

Vattenkvalitet i skogsbäckar

Vi övervakar skogsbrukets inverkan på våra sjöar och vattendrag genom att mäta
läckage av främst kväve, metaller och försurande ämnen. Ny rapport kommer under 2018.

Ädellövskog

Följer ädellövskogens utbredning, strukturer och funktioner samt ingrepp och
exploateringar.

Övervakning av ädellövskog i Västra Götalands län 2014 Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster. 

Mer miljöövervakning inom skog

Nationell inventering av landskapet i Sverige Länk till annan webbplats.

Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper Länk till annan webbplats.

Skogsstyrelsens uppföljning av hänsyn tagen vid avverkning av skog Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Åtgärdsprogram för hotade arter

Ädellövskogar utgör en av de mest artrika miljöerna i landet och en stor del av de rödlistade arterna, exempelvis insekter, mossor, lavar och svampar, är knutna till olika lövskogsmiljöer.

Till ädellövträden räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och skogslönn. Ädellövskog är enligt skogsvårdslagen skogsbestånd som utgörs av ädla lövträd till minst 50 procent och vars areal är minst ett halvt hektar. Till ädellövskog räknas även hagmarker som har ädellövträd till minst 70 procent och minst tio träd per hektar.

Nedan finns inventeringar av ädellövskog. Vi saknar inventeringar i Essunga, Grästorp, Gullspång, Vara och Öckerö.

Kartor över objekten kan hämtas från Informationskartan.

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Ale.pdf Pdf, 183.8 kB. 183.8 kB 2019-12-04 09.05
Alingsås.pdf Pdf, 4.5 MB. 4.5 MB 2019-12-04 09.05
Bengtsfors.pdf Pdf, 90.9 kB. 90.9 kB 2019-12-04 09.05
Bollebygd.pdf Pdf, 799.1 kB. 799.1 kB 2019-12-04 09.05
Borås.pdf Pdf, 799.1 kB. 799.1 kB 2019-12-04 09.05
Dals-Ed.pdf Pdf, 100.8 kB. 100.8 kB 2019-12-04 09.05
falkoping.pdf Pdf, 4.9 MB. 4.9 MB 2019-12-04 09.05
Färgelanda.pdf Pdf, 264.7 kB. 264.7 kB 2019-12-04 09.05
Göteborg.pdf Pdf, 546.2 kB. 546.2 kB 2019-12-04 09.05
Götene.pdf Pdf, 1.9 MB. 1.9 MB 2019-12-04 09.05
Herrljunga.pdf Pdf, 197.6 kB. 197.6 kB 2019-12-04 09.05
Hjo.pdf Pdf, 4.4 MB. 4.4 MB 2019-12-04 09.05
Härryda.pdf Pdf, 164.8 kB. 164.8 kB 2019-12-04 09.05
Karlsborg.pdf Pdf, 3.8 MB. 3.8 MB 2019-12-04 09.05
Kungälv.pdf Pdf, 378.1 kB. 378.1 kB 2019-12-04 09.05
Lerum.pdf Pdf, 170.8 kB. 170.8 kB 2019-12-04 09.05
Lidköping.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2019-12-04 09.05
Lilla Edet.pdf Pdf, 243.9 kB. 243.9 kB 2019-12-04 09.06
Lysekil.pdf Pdf, 913.1 kB. 913.1 kB 2019-12-04 09.06
mariestad.pdf Pdf, 12.5 MB. 12.5 MB 2019-12-04 09.06
Mark.pdf Pdf, 292.5 kB. 292.5 kB 2019-12-04 09.06
Mellerud.pdf Pdf, 189 kB. 189 kB 2019-12-04 09.06
Munkedal.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2019-12-04 09.06
Mölndal.pdf Pdf, 2.7 MB. 2.7 MB 2019-12-04 09.06
Orust.pdf Pdf, 286.8 kB. 286.8 kB 2019-12-04 09.06
Partille.pdf Pdf, 89 kB. 89 kB 2019-12-04 09.06
Skara.pdf Pdf, 2 MB. 2 MB 2019-12-04 09.06
skovde.pdf Pdf, 13.3 MB. 13.3 MB 2019-12-04 09.06
Sotenäs.pdf Pdf, 220.4 kB. 220.4 kB 2019-12-04 09.06
Stenungsund.pdf Pdf, 219.5 kB. 219.5 kB 2019-12-04 09.06
Strömstad.pdf Pdf, 335.3 kB. 335.3 kB 2019-12-04 09.06
Svenljunga.pdf Pdf, 615.7 kB. 615.7 kB 2019-12-04 09.06
Tanum.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2019-12-04 09.06
Tibro.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2019-12-04 09.06
Tidaholm.pdf Pdf, 44.8 MB. 44.8 MB 2019-12-04 09.06
Tjörn.pdf Pdf, 260.1 kB. 260.1 kB 2019-12-04 09.06
Tranemo.pdf Pdf, 298.4 kB. 298.4 kB 2019-12-04 09.06
Trollhättan.pdf Pdf, 211.1 kB. 211.1 kB 2019-12-04 09.06
Töreboda.pdf Pdf, 2 MB. 2 MB 2019-12-04 09.06
Uddevalla.pdf Pdf, 989.2 kB. 989.2 kB 2019-12-04 09.06
Ulricehamn.pdf Pdf, 345.2 kB. 345.2 kB 2019-12-04 09.06
Vårgårda.pdf Pdf, 137.1 kB. 137.1 kB 2019-12-04 09.06
Vänersborg.pdf Pdf, 306.5 kB. 306.5 kB 2019-12-04 09.06
Åmål.pdf Pdf, 418.9 kB. 418.9 kB 2019-12-04 09.06

Vår huvudinriktning inom miljöövervakningens programområde Jordbruksmark är att följa brukade åkrars läckage av näringsämnen och att följa utvecklingen av biologisk mångfald, som hävden av ängar och jordbrukslandskapets karaktärsarter inom kärlväxter och insekter.

Avrinning från typområden på jordbruksmark

Följer jordbrukets läckage av kväve och fosfor i två avrinningsområden i länet.

Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark – Sveriges Lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Utlakning från jordbruksmark i Västra Götalands län Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster. – utvärdering av undersökningar 1988-2015 

Gaddsteklar och pollinatörer

Syftet med övervakningen är att följa gaddsteklar och pollinatörer i jordbrukslandskapet över tid. Övervakningen syftar också till att öka kunskapen om förekomsten av olika arter. 

Antal arter per biotop.

Under perioden 2010-2018 fanns det betydligt fler arter av gaddsteklar och vildbin på lokaler som klassats som bryn eller täkter/urbana miljöer än i vägkanter eller ängs- och betesmarker. Det samma gäller för antalet individer, men för vildbin var det inte signifikant.

Dominerande pollinatörsgrupp.

Det finns flera olika grupper av pollinatörer. Humlor var den dominerande artgruppen på flest lokaler under perioden 2010-2018.

Ängar 

Vi följer förändringar av hävd och sammansättningen av kärlväxter i slåtterängar och betesmarker, några av våra mest artrika livsmiljöer.

Slåtterängar.

Cirka 80 procent av slåtterängarna i länet sköts på något sätt, oftast med slåtter men det kan även vara bete eller bränning. Cirka hälften sköts med slåtter på större delen av ytan.

Andel slåtterängar för några viktiga arter.

Många arter som främst finns på slåtterängar har gått starkt tillbaka de senaste åren.

Kontakt

Anna Stenström
010-224 47 06

Kristian Jochnick
010-224 55 90

Inom programområde Våtmarker är det huvudsakliga syftet att följa utvecklingen av och förutsättningarna för den biologiska mångfalden.

Rikkärr

Vi följer tillståndet hos ett urval av länets cirka 400 rikkärr när det gäller ingrepp, hävd och ett antal kärlväxt- och mossarter.

Satellitövervakning av våtmarker

Ett nationellt program med fokus på övervakning av öppna våtmarker och påverkan från markanvändningen.

Myrar – satellitbaserad övervakning av myrmarker Länk till annan webbplats.

Fågelfauna på strandängar

Fåglar följs upp på strandängar längs kusten i naturreservat och Natura 2000-områden. 

Åtgärdsprogram för hotade arter

Inom åtgärdsprogram för hotade arter inventerar vi och följer upp ett antal arter och biotoper, som till exempel stinkpadda, alkonblåvinge och klockgentiana.

Åtgärdsprogram för hotade arter 

Kontakt

Lars Sjögren
010-224 47 22

Inom programområde Landskap följer vi den biologiska mångfalden på en mer landskapsövergripande nivå, till exempel artgrupper som fåglar och fjärilar, men även främmande arter.

Svensk fågeltaxering

Vi stöttar den nationella fågelövervakningen i länet.

Svensk fågeltaxering Länk till annan webbplats.

Dagfjärilar

Vi stöttar Svensk Dagfjärilsövervakning genom att informera om verksamheten och ordna kurser.

Dagfjärilar - Svensk dagfjärilsövervakning Länk till annan webbplats.

Alla kan vara med och räkna fjärilar. Du behöver inte vara expert utan det räcker att du tycker om och är intresserad av fjärilar.

Mer information: Dagfjärilar – svensk dagfjärilsövervakning Länk till annan webbplats.

Gräsmarksfjärilar, diagram.

Gräsmarksfjärilar 2010-2017. Antalet individer av fjärilar varierar mycket mellan åren och för olika arter. Enligt den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar har arterna i länet legat stabilt de senaste 10 åren.

Åtgärdsprogram för hotade arter

Inom åtgärdsprogram för hotade arter inventerar vi och följer upp ett antal arter och biotoper.

Åtgärdsprogram för hotade arter 

Inventering av rovdjur 

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren, och i Västra Götalands län innebär det främst varg, lodjur och kungsörn.

Rovdjur

Kustfågelinventeringen

Vi deltar i den nationella övervakningen av häckande kustfåglar. Data skickas årligen till Svensk Fågeltaxering.

Svensk fågeltaxering – Hur går det för Sveriges fåglar? Länk till annan webbplats.

Fladdermöss

Lämpliga lokaler besöks under sommarnätter och fladdermössen artbestäms med hjälp av en fladdermusdetektor. Om det är regnigt, blåsigt eller kallt genomförs ingen inventering. För närvarande genomförs dock ingen systematisk övervakning av fladdermöss av Länsstyrelsen Västra Götalands län. Data lagras på Artportalen.

Artportalen Länk till annan webbplats.

Flora- och faunaväkteri

Floraövervakning bedrivs ideellt av botaniska föreningar. I Västra Götaland är det föreningarna i Västergötland, Dalsland och Bohuslän som årligen rapporterar tillståndet för cirka 200 kärlväxtarter till Artdatabanken. Faunaväkteri bedrivs ideellt av Västsvenska entomologklubben.

Nationell inventering av landskapet i Sverige Länk till annan webbplats. - SLU, NILS

Exploatering av stränder i Sverige 2013-2018

Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns därför behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad. Inom miljöövervakningen utförs därför en landstäckande kartering av stränder för kommuner, län och hela landet som följs upp med cirka fem års intervall.

Fastlandskusten är den strandtyp som generellt är mest exploaterad av strandtyperna. En jämförelse mellan länen visar att Stockholms län, följt av Skåne län generellt har störst andel exploaterad strandzon inom 100 meter från strandlinjen för samtliga strandtyper förutom breda vattendrag där Blekinge län har den högsta exploateringsandelen. För sjöar, breda och smala vattendrag har länen Norrbotten, Jämtland och Västerbotten minst andel exploaterad strandzon inom 100 meter från strandlinjen.

Resultatet av analyserna för 2018 och 2013 visar en liten ökning i strandexploatering. De största exploateringsökningarna återfinns inom fastlandskustzonen.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Exploatering av stränder”:

Exploatering av stränder 2013-2018 Länk till annan webbplats.

Kartberättelse – strandexploatering Länk till annan webbplats. (fungerar bäst i dator)

Kontakt

Anna Stenström
010-224 47 06

Linnea Söderberg, för frågor om stränder
010-224 51 70

Inom vår miljöövervakning av sjöar och vattendrag är den huvudsakliga inriktningen att följa utvecklingen inom övergödning, försurning och biologisk mångfald.

Bohusbäckar – närsalttransporter i små vattendrag

Vi övervakar halter och transporter av fosfor och kväve i vattendrag som mynnar i havet.

Kväve och fosfor i kustmynnade vattendrag Pdf, 59.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Fisk i vattendrag

Med hjälp av elfiske följer vi utvecklingen av fiskbestånden, och då särskilt med fokus på lax och havsöring.

Flodpärlmussla/stormusslor

Vi följer ett antal vattendrag med musselbestånd. I programmet ingår både att inventera musslorna och musslornas värddjur, fisk, samt att mäta vattenkemin i vattendragen.

Flodpärlmusslans status i Västra Götalands 2020

Vattenkvalitet i vattendrag

Följer vattenkvaliteten i ett antal relativt opåverkade vattendrag i länet, flera av dessa med bestånd av flodpärlmussla som följs i ovanstående program.

Vattenkvalitet i sjöar

Följer bland annat försurningsutvecklingen i ett antal relativt opåverkade och okalkade sjöar i länet.

diagram över ph-utveckling i en sjö

pH-utvecklingen i referenssjön Torrgårdsvattnet i Lilla Edets kommun 1983-2017. Sjön är fortfarande försurad men en tydlig återhämtning ses trots att sjön aldrig kalkats.

Kiselalger i vattendrag

Är en indikator på försurnings- och övergödningssituationen i vattendrag. Vi övervakar både referensvatten och övergödningspåverkade vattendrag för att följa utvecklingen och för att bedöma vattendragens status.

Kiselalger i Västra Götalands län 2017 Pdf, 5.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Vattenväxter

Har en mycket viktig roll i sjöarnas ekosystem och är en bra indikator på övergödning. Vi följer utvecklingen av vattenväxter i ett antal sjöar.

Insjöfåglar

Vi följer utvecklingen hos sjöfåglar på fågelskär i de större insjöarna, framför allt kolonihäckande arter.

Mer miljöövervakning inom sjöar och vattendrag

För att följa upp de kalkningsinsatser som görs i länet genomförs ett omfattande provtagningsprogram som består av både vattenkemi och biologi, främst fisk och bottenfauna.

Kalkeffektuppföljning

Med syfte att följa utvecklingen av miljötillståndet i landets sjöar och vattendrag bedrivs ett antal nationella program av Havs- och vattenmyndigheten där lokaler från Västra Götalands län ingår i urvalet.

Nationell övervakning av sjöar och vattendrag Länk till annan webbplats.

För att följa tillståndet i länets och landets största sjö bedrivs ett omfattande övervakningsprogram.

Övervakning i Vänern Länk till annan webbplats.

Övervakning i Vättern Länk till annan webbplats.

Vatten- och luftvårdsförbund: samordnad recipientkontroll

Rapporten "Lodning och djupkartor för sjöar i Västra Götaland" innehåller djupkartor för 17 sjöar i länet:

Lodning och djupkartor för sjöar i Västra Götalands län 2020

Kontakt

Ragnar Lagergren
010-224 48 68

Steffi Gottschalk
010-224 43 49 

Det finns många faktorer som kan påverka tillgången på grundvatten av god kvalitet. För att kontrollera och bedöma påverkan behövs miljöövervakning. Vårt fokus ligger på övervakning av försurningskänsligt grundvatten och grundvatten påverkat av jordbruk, tätort med mera. Vi har även ett program för övervakning av grundvattennivåer som är under uppbyggnad.

Vad vi använder eller har använt marken till påverkar vårt grundvatten. I de områden där påverkan från mänsklig verksamhet, som jordbruk, skogsbruk, industrier, förorenade områden, tätorter och infrastruktur, är som störst behöver en uppföljning av grundvattenkvaliteten göras.

Beroende på markanvändningen är det av vikt att titta på olika ämnen som till exempel näringsämnen, tungmetaller, bekämpningsmedel och andra miljögifter. I områden där det finns en risk för påverkan på kvantiteten genom till exempel överuttag, saltvatteninträngning och/eller klimatförändringar är det viktigt att följa upp grundvattennivåer.

I Västra Götalands län följs påverkan på grundvatten genom tre olika miljöövervakningsprogram:

  • Trendövervakning av försurningspåverkan
  • Grundvattenkvalitet i vattenförekomster i risk
  • Grundvattennivåer.

Trendövervakning av försurningspåverkan

Vi följer kemiska förändringar i försurningskänsligt grundvatten. Provtagningspunkterna ligger i områden där man bedömer att försurningsrisken är hög, men som i övrigt är relativt opåverkade.

Rapport: Försurningskänsligt grundvatten i Västra Götalands län – utvärdering av undersökningar 1985 - 2014 Länk till annan webbplats.

Grundvattenkvalitet i vattenförekomster i risk

Vi genomför provtagningar av grundvatten påverkat av jordbruk och tätort eller annan mänsklig påverkan vilket ökar vår kunskap om vilka ämnen som behöver bevakas mer och en överblick över vilka ämnen som eventuella åtgärder bör inriktas mot.

Grundvattennivåer

Vi har även ett övervakningsprogram för grundvattennivåer. Våra provpunkter syftar till att komplettera SGU:s nationella grundvattennät. Det regionala programmet är under uppbyggnad.

Mer grundvattenövervakning

Inom länet bedrivs även nationell miljöövervakning av grundvattenkemi och grundvattennivåer av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU

Miljöövervakning av grundvattenkemi och grundvattennivåer – Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.

Inom vår miljöövervakning av länets kustvatten fokuserar vi på att följa både storskaliga och mer lokala förändringar i marina miljön utifrån tillförsel av näring och övriga utsläpp från mänskliga verksamheter.

Växtplankton med biovolym

Ökad närsaltsbelastning kan leda till ökad celltäthet och förändrad struktur på planktonsamhällen. Vi följer artsammansättning, klorofyll a och biovolym av växtplankton för att påvisa eventuella förändringar i havsmiljön. Övervakningen samordnas med Bohuskustens Vattenvårdsförbunds kustkontrollprogram.

Makrofauna mjukbotten

Bottenmiljöns kvalitet på djupare lerbottnar bedöms utifrån artsammansättning, antal arter och abundans vilka svarar snabbt på ökad eller minskad näringstillförsel. Övervakningen samordnas med det nationella programmet och Bohuskustens Vattenvårdsförbunds kustkontrollprogram.

Makrofauna mjukbotten - kustnära bottnar i Västra Götalands län Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Vegetationsklädda bottnar

Vi har deltagit ett projekt som jämfört metoder för övervakning av vegetationsklädda bottnar i inre kustvattenområden. Vi avser delta i ett kommande samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram där fokus kommer ligga på ålgräs.

Marint mikroskräp

Vi deltar i utvecklingen av metoder för övervakning av marint mikroskräp och hoppas kunna delta i ett kommande nationellt/regionalt övervakningsprogram.

Marint mikroskräp längs Bohuskusten 2015 Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Aktuell information om miljötillståndet längs kusten

Vattnet i Västerhavet – informationscentralen

Bohuskustens vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Göta älvs vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Nationell marin miljöövervakning Länk till annan webbplats. - Havs och vattenmyndigheten

SMHI Länk till annan webbplats.

Kontakt

Sara Svedlindh
010-224 43 28

Halterna av flera miljögifter har minskat i miljön sedan 1970-talet medan andra har ökat markant. Det är därför viktigt att övervaka förekomst, spridning och effekter av ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem, som är en förutsättning för att följa utvecklingen mot en giftfri miljö.

Övervakning av miljögifter ingår även i andra programområden, som t.ex. Grundvatten.

Screening av miljögifter

Vi deltar i den nationella screeningen. Syftet är att kartlägga förekomst och spridning av ämnen i länet som kan medföra hälso- och miljöproblem.

Musslor i marin miljö

Vi undersöker förekomst och effekter av miljögifter i blåmusslor längs länets kust.

Miljögifter i vattendrag och sjöar

Vi undersöker förekomst och effekter av miljögifter i vatten och biota, exempelvis i fisk. Vi har även genomfört provtagningar av tributyltenn i dagvatten från båtuppställningsplatser.

Provtagning vattenvårdsförbund

Programområdet omfattar också den provtagning av miljögifter som utförs av länets vattenvårdsförbund/vattenråd inom samordnad recipientkontroll, SRK, som omfattar provtagning i vatten, sediment och biota (levande organismer).

Nationell miljögiftsövervakning Länk till annan webbplats.

Målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen är att utvärdera befolkningens exponering för hälsofarliga ämnen och buller i den omgivande miljön. Det handlar också om att utföra undersökningar som kopplar samman exponering och hälsoproblem.

Miljöhälsoenkäten

Resultat från en stor nationell enkätundersökning, sammanställd av Folkhälsomyndigheten, visar hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa och att barn i vissa grupper i befolkningen är mer utsatta än andra. Miljöhälsorapporten, som denna gång inriktats på barn, tas fram vart fjärde år och följer utvecklingen över tid av miljöns effekter på människors hälsa. Länsstyrelsen och några av länets kommuner har bidragit med en förtätning av enkätutskicket.

Rapporten visar både positiva och negativa trender, bland annat att:

  • Färre rapporterar dålig luftkvalitet i och i närheten av bostaden.
  • Färre barn exponeras för miljötobaksrök.
  • Allergisnuva och pollenallergi ökar, men förekomst av hudallergi och astma är oförändrad.
  • Fler barn störs av buller i både hemmiljö och skola.
  • Fler barn besväras av inomhusmiljön.
  • Barn vistas mer sällan i grönområden.
  • Många 12-åringar oroar sig för klimatförändringen.

Stor undersökning om hur barns hälsa påverkas av miljön, Folkhälsomyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.

En närmare studie för Västra Götalands län och norra Halland håller på att sammanställas av Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum. Den rapporten kommer att publiceras i maj 2021.

Det har även gjorts en tidigare undersökning i Västra Götaland och norra Halland som riktades mot vuxna:

Regional miljöhälsorapport för Västra Götaland och Halland 2018 Länk till annan webbplats.

Pollen, luftföroreningar och allergi

Projektets syfte var att analysera hur allergiframkallande pollen och några luftföroreningar tillsammans påverkar hur många recept som skrivs ut för allergiläkemedel, och hur mycket receptfria allergipreparat som säljs. Resultaten visade att det finns ett samband, och att det går att ta fram ett index som tar hänsyn till både pollenhalter och luftföroreningar. Detta skulle i sin tur kunna vara ett viktigt underlag för förbättrad information till pollenallergiker.

Pollen luftföroreningar och väderlek – bidrar alla till behovet av allergiläkemedel Pdf, 3.8 MB, öppnas i nytt fönster. – rapport från projektet

Pollen luftföroreningar allergi Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster. – information om pollen och pollenallergi

Det finns en hel del miljöövervakning som kan relateras till människors hälsa, bland annat den som bedrivs inom programområdena luft, miljögiftssamordning och grundvatten. 

Fler myndigheter bedriver hälsorelaterad miljöövervakning 

Hälsorelaterad miljöövervakning bedrivs, förutom länsstyrelserna, av flera myndigheter, bland annat Naturvårdsverket, som ansvarar för det nationella programmet, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum samt länets kommuner.

Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - hälsorelaterad miljöövervakning

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Länk till annan webbplats.

Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats. - hälsorelaterad miljöövervakning

Livsmedelsverket Länk till annan webbplats. - om allergier

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Katrina Envall