Licensjakt varg

När det finns ett beslut om licensjakt är normal jakttid från och med 2 januari till och med 15 februari eller till dess att Länsstyrelsen dessförinnan avlyser jakten.

Den som deltar i jakten är skyldig att följa villkoren som anges i beslutet.

Jakt får endast ske enligt särskilda bestämmelser i jaktförordningen. För att begränsa antalet vargar och förebygga skador kan licensjakt och skyddsjakt genomföras på varg i Sverige. Det är länsstyrelserna som fattar beslut om licensjakt efter delegering.

Naturvårdsverket har delegerat rätten att fatta beslut om licensjakt på varg till länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet.

Du som tänker jaga varg behöver känna till en del villkor förutom de generella bestämmelserna om jakt och vapen som finns i jakt- och vapenlagstiftningen. Du behöver läsa länsstyrelsens aktuella beslut om jakt för just det område där du ska jaga. Där finns viktiga villkor för jakten och telefonnummer för att få reda på hur många djur som finns kvar på tilldelningen i området.

• Jakt efter varg får endast bedrivas med kulvapen och ammunition som
  uppfyller kraven för klass 1. Detta följer av 14 och 16 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.
• Det är tillåtet att använda hundar som är lämpliga vid vargjakt. Högst tre hundar som ställer eller förföljer en och samma varg, får användas samtidigt. Hundar får inte bytas under jakt på ett och samma djur under en och samma dag.
• Vid jakt efter varg ska hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen. Detta framgår av 17 § andra stycket jaktförordningen (1987:905).

Besiktningsmän från länsstyrelsen besiktar fällda vargar och tar prover. Statens veterinärmedicinska anstalt kan med hjälp av dessa prover bestämma exempelvis ålder på vargen. Förvaltning och forskning samarbetar och många provdata som samlas in används inom vargforskningen. Vid licensjakt får jägaren behålla skinnet.

Det har visat sig att det fortfarande finns vargar i jaktområdet – varför beslutar inte Länsstyrelsen att de också ska skjutas?

Det stämmer att en varg född i Ripelångsreviret 2023 har konstaterats i området. Vi vet inte om den kommer att stanna kvar. Det går inte att förvänta sig att det ska vara vargfritt här. När de revirmarkerande individerna från Ripelångsflocken inte finns kvar kommer troligen nya vargar att ganska snabbt hitta dit och skapa nya revir i området.

2024 års licensjakt syftade till att ta bort den vargflock som vi kallar Ripelångsreviret. Att det nu finns varg i området är inte tillräckligt skäl för att utvidga beslutet om licensjakten, oavsett om en av vargarna är en årsvalp från Ripelångsflocken.

Men Länsstyrelsen kan väl utvidga beslutet om licensjakt, om det visar sig finnas vargar kvar från reviret?

Det stämmer att lagstiftningen medger att vi, under vissa förutsättningar, kan utvidga licensjakten om det kommit ny information, som till exempel att reviret visade sig omfatta fler vargar än man först trodde. Men i det här fallet kan vi inte utesluta att det även finns andra vargar i området, som då riskerar att bli skjutna. Det gör att ett sådant beslut inte är möjligt.

Varför är Länsstyrelsen så restriktiv med beslut om vargjakt?
Förutom att det finns en strikt lagstiftning att förhålla sig till finns det fler än ett mål med vargförvaltningen: Utöver att skydda tamboskap ska vi även ha en livskraftig vargstam med friska djur och genetisk diversitet.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har som ambition att ta bort vargar som upprepade gånger rivit tamboskap. Då använder vi oss av även av skyddsjakt. Till exempel tog vi i somras under kort tid flera beslut om skyddsjakt.

Man måste dock vara medveten om att lagen endast tillåter skyddsjakt som en sista åtgärd, när det inte går att förhindra allvarlig skada med stängsling eller andra insatser. Möjligheten att fatta beslut om skyddsjakt i förebyggande syfte är mycket begränsad. För ett sådant beslut ställs det mycket höga krav på ansökan och underlaget, och på förutsättningarna att kunna förutse ett angrepp.