Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Vid misstanke om rovdjursangrepp på tamdjur
Om du misstänker att dina tamdjur utsatts för rovdjursangrepp ska du omgående kontakta någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner:
- Alfred Akersten (Mariestad) telefon: 070-910 06 29
- Gillis Persson (Gullspång) telefon: 073-378 99 18
- Bertil Andersson (Skepplanda) telefon: 073-650 41 71
- Lisette Fritzon (Falköping) telefon: 073-933 07 84
- Nelly Grönberg (Uddevalla/Hedekas) telefon: 070-602 49 87
Har du dödat ett rovdjur för att skydda dina tamdjur?
- Ring omedelbart någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner: Nelly Grönberg, 0706-02 49 87, Bertil Andersson, 0736-50 41 71 eller Alfred Akersten, 070-910 06 29.
- Meddela att du dödat ett rovdjur
- Uppge namn, telefonnummer och platsen där rovdjuret dödades
- Rovdjurets kropp ska sedan täckas över och området lämnas orört
Skada på gröda
Skador orsakade av älg, rådjur eller andra djur som får jagas ersätts inte. Om din gröda har skadats av djur som inte får jagas, kontakta någon av Länsstyrelsens besiktningspersoner:
- Kristian Kroon, telefon: 010-224 51 38
- Petter Rydén, telefon: 010-224 53 60
- Mikael Pettersson, telefon: 010-2245155
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.
Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Minska risken för rovdjursangrepp
Cirka 98 procent av alla rovdjursangrepp på tamdjur sker på får och getter. Här tipsar vi om förebyggande åtgärder som är bra att vidta inför betessäsongen.
- Beredskapslistan – bli varnad via SMS vid rovdjursangrepp
Du som är tamdjursägare kan anmäla dig till beredskapslistan som är vår kostnadsfria sms-tjänst. Du får ett sms varje gång ett tamdjur har besiktigats av Länsstyrelsens besiktningspersonal och tamdjuret har konstaterats skadat eller dödat av varg eller lo.
Genom att anmäla dig till denna tjänst får du information så att du som har djur i närheten av angreppet kan flytta djuren till andra hagar, stalla in djuren nattetid eller ordna med nattfållor under två veckor efter att ett angrepp skett i din närhet. Det är under denna period som risken för fler angrepp är som störst.
Du hittar information om hur Länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd
Länk till annan webbplats.
- Se över dina stängsel
- se till att hagens alla sidor har stängsel, undvik öppet mot vatten eftersom vargen annars simmande kan ta sig in i hagen.
- Se över el och jordning (det behöver vara minst 4 500 V i tråden).
- Förbättra stängslet vid diken. Det bör vara max 30 centimeter mellan marken och den nedersta strömförande tråden i stängslet. Annars kan vargen krypa in.
- Sätt en extra hög el-tråd vid stenmurar, så att vargen inte kan hoppa in via muren.
Läs mer om Länsstyrelsens arbete med stora rovdjur och resultatet av Länsstyrelsens årliga inventering av varg och lo i Västra Götalands län:
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder
Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.
Ansök om ersättning för skador
Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:
- Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
- En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
- Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.
Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.
Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.
Råd för att förebygga skador i gröda
- Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
- Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
- Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.
Råd för att förebygga skador på tomt
- håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
- undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
- sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
- spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.
Tips för att vildsvinssäkra din tomt, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:
Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.
Åtgärder som du kan göra utan tillstånd
Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:
- Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
- Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.
Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.
Gör så här:
- Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
- Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.
Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.
Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.
Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen
- Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
- Riva eller spränga en bäverhydda.
- Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.
Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla
Ansök om tillstånd i vår e-tjänst för skyddsjakt eller åtgärder mot bäverskador.
Återrapportera
Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.
Sök bidrag för skyddsväst till din hund.
Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.
Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
För att kunna söka bidrag måste du:
- söka bidrag till västtyper som är avsedda att skydda mot varg
- kunna visa upp ett kvitto.
Bidraget täcker 50 procent av kostnaden. Skulle Länsstyrelsen få in ett stort antal ansökningar om bidrag kommer främst sökande från områden med känd förekomst av varg att prioriteras.
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund
Skydda tamdjur med rovdjursavvisande stängsel. Foto: Länsstyrelsen.
Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett femtrådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.
Vad kan du få bidrag för?
Du kan få stängselbidrag
- om du bedriver näringsverksamhet med får
- om du bedriver näringsverksamhet med get
- om du har biodling
- för att renovera tidigare uppförda rovdjursavvisande stängsel.
I vissa fall kan du även få bidrag för mindre besättningar, eller om du har häst eller nötboskap. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information.
Villkor
- Du måste underhålla stängslet i minst 5 år.
- Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.
Ansök om bidrag till rovdjursavvisande stängsel
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till att röja under rovdjursavvisande stängsel till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion. Bidraget är på 6 kronor metern, och kan lämnas för röjning en gång per år per stängsel. Du kan även söka bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel äldre än 5 år.
Ansökan om bidrag till röjning under rovdjursavvisande stängsel 
Pdf, 562.1 kB.
Hur du sätter upp ett rovdjursavvisande stängsel, filmer
Filmer producerade av Länsstyrelsen i Uppsala.
Rovdjursstängsel, del 1 - Att börja (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Rovdjursstängsel, del 2 - Hörn (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Rovdjursstängsel, del 3 - Grind (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Rovdjursstängsel, del 4 - Jordning (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Rovdjursstängsel, del 5 - Vid vattendrag (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Rovdjursstängsel, del 6 - Att söka bidrag (youtube.com) Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen har tre akutstängsel som finns hos våra besiktningsmän i länet. Stängslet kan sättas upp inom ett dygn och består av ett elförande nät som räcker till en fålla ett hektar stor. Det är lätt att sätta upp, men observera att detta stängsel är avsett att vara en tillfällig lösning.
För information om akutstängsel kontakta Länsstyrelsen eller någon av våra besiktningsmän i kontaktrutan ovan.
Akutstängsel. Foto: Viltskadecenter
Boskapsvaktande hundar används till att skydda olika tamdjur mot rovdjur. De vanligaste raserna som används i Sverige är maremma (maremmano abruzzese) Länk till annan webbplats., pyrenéerhund Länk till annan webbplats., kangal Länk till annan webbplats. eller en blandras mellan pyrenéer och cão da serra da estrela Länk till annan webbplats.. Det finns idag ett fyrtiotal boskapsvaktande hundar i Sverige varav åtta finns i Västra Götaland.
För att ha en boskapsvaktande hund måste du söka tillstånd av Länsstyrelsen. Det gör du genom att skicka ett brev eller e-brev till oss, se under Gör så här. Det finns även bidrag att söka från Viltskadeanslaget för boskapsvaktande hund.
Gör så här
- Fyll i blanketten Ansökan om bidrag för att förebygga viltskada Länk till annan webbplats.
- Skicka ansökan till vastragotaland@lansstyrelsen.se eller via brev till
Länsstyrelsen Västra Götaland, Att: Mia Bisther, viltenheten, 403 40 Göteborg. - Märk e-posten eller brevet: Boskapsvaktande hund (218)
Hunden Arthur är av boskapsvaktande rasen maremma. Foto: Länsstyrelsen.
Kontakt
Mia Bisther, telefon: 010-224 56 83
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen har tagit fram informationsblad om skadeförebyggande åtgärder mot skador orsakade av hjortvilt och fåglar.
Skadeförebyggande åtgärder – förhindra skador orsakade av hjortvilt Pdf, 314.3 kB.
Skadeförebyggande åtgärder – förhindra skador orsakade av fåglar Pdf, 348 kB.
Kontakt
Fåglar
Joakim Carlsson
Telefon: 010-224 54 32
Rovdjur
Nelly Grönberg
Telefon: 010-224 54 71
Mia Bisther
Telefon: 010-224 56 83
Relaterad information
- Blanketter för ansökan om bidrag för att förebygga viltskador eller ersättning för viltskador och rovdjursrivna djur på SLU:s webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Handlingsplan för användande av viltskademedlen till bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen avseende skador på gröda Pdf, 982.4 kB, öppnas i nytt fönster.