Skyddsjakt
Skyddsjakt är jakt som bedrivs för att förhindra skador på till exempel boskap och åkermark. Du ansöker om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Om det är fråga om aggressiva djur ska du istället vända dig till Polisen.
Vad innebär skyddsjakt?
Skyddsjakt innebär i första hand att döda enstaka djur som är särskilt besvärliga. Ibland används skyddsjakt för att skrämma och splittra grupper av vilt. Skyddsjakt ger många gånger bara en begränsad och tillfällig effekt för att förhindra skador. Du måste också försöka hitta andra förebyggande åtgärder och lösningar.
När kan Länsstyrelsen ge tillstånd för skyddsjakt?
Vi kan ge tillstånd till skyddsjakt utifrån
- människors hälsa eller säkerhet
- flygsäkerhet
- att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
- att skydda vilda djur eller växter eller för att bevara deras livsmiljöer.
Det får inte finns någon annan lösning som är bättre för att förhindra skadorna eller problemen.
Länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt efter lodjur, björn, varg och järv i Västra Götalands län. Beslut om skyddsjakt efter kungsörn tas av Naturvårdsverket.
Beslut om skyddsjakt får meddelas för att förhindra allvarlig skada på tamdjur om
- det inte finns några andra lämpliga lösningar
- om jakten inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
Beslut om skyddsjakt kan fattas efter ansökan från den skadedrabbade eller på myndighetens eget initiativ. Skyddsjakt regleras i 23 a § jaktförordningen.
Vid en ansökan om skyddsjakt efterfrågar Länsstyrelsen bland annat följande:
- Vilka skador har uppkommit, exempelvis döda djur, störningar, merarbete?
- Hur länge har skadorna pågått?
- Hur många individer och vilken rovdjursart har orsakat skadorna?
- Vilka skadeförebyggande åtgärder har vidtagits?
Om det finns en stor sannolikhet för att skada kommer att uppstå kan vi fatta beslut om skyddsjakt även om någon skada ännu inte har inträffat. För att vi ska kunna fatta ett sådant beslut ställs det mycket höga krav på ansökan och underlaget, samt förutsättningarna för att kunna förutse ett angrepp. Möjligheten att fatta beslut om skyddsjakt i skadeförebyggande syfte är därför mycket begränsad.
Ansök om skyddsjakt eller åtgärder mot bäverskador
Krav på återrapportering vid skyddsjakt
I tillstånd till skyddsjakt ställs vanligtvis krav på återrapportering av jaktens genomförande och resultat. Länsstyrelsen är vidare skyldig att årligen rapportera till Naturvårdsverket. Återrapporteringen är viktigt för att vi ska få erfarenhet av olika metoder samt vilka konsekvenser skyddsjakten har, dels på bestånden och dels på det som avses skyddas.
Återrapportera skyddsjakt, användning av skyddsväst för hund, åtgärder mot bäver eller dispens för att få ta med vapen i terräng
När kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd?
För vissa djur kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Olika regler gäller och ibland måste du ha jakträtt i området. Vilka förutsättningar som gäller för att få jaga utan tillstånd står i Jaktförordningens bilaga 4.
Jaktförordningen Länk till annan webbplats.
Exempel på djur och förutsättningar där du kan bedriva skyddsjakt utan tillstånd:
Länsstyrelsen har fattat ett beslut om skyddsjakt efter dovhjort under perioden 16 oktober 2022 till och med den 28 februari 2025. Under perioden får 1 500 dovhjortar fällas per år inom det avgränsade området.
- Jakten får bedrivas under hela dygnet och året runt med hjälp av rörlig belysning.
- Dovhjortar som fälls med stöd av beslutet tillfaller jakträttshavaren.
Det föreligger risk för att dovhjort orsakar allvarliga skador på grödor i delar av Västra Götaland. Därför är skyddsjakt i kombination med andra skadeförebyggande åtgärder nödvändig. I länet bedrivs det redan i stor omfattning den typ av jakt som föreliggande beslut omfattar.
Förutsättningar för skyddsjakt
Skyddsjakt får bedrivas under förutsättning att:
- Berörd jakträttshavare lämnat sitt medgivande.
- Jakt bedrivs efter dovhjort som uppträder i grupp om minst fem individer vid fält med oskördad gröda, där de befaras bidra till allvarliga skador.
- Jakten utförs som smyg- eller vaktjakt.
- Varje person som bedriver jakt i enlighet med beslut om skyddsjakt den 12 september 2022 med diarienummer 218-57389-2021, ska medföra en kopia av beslutet.
- Jakten ska bedrivas med största möjliga hänsyn till såväl berörd art som övrig fauna och allmänheten.
- Högst ett djur per grupp får fällas vid ett och samma jakttillfälle.
- Jakt efter vuxna handjur får inte ske under tidsperioden 21 oktober till den 15 november. Under övrig tid får det minsta handjuret i gruppen fällas.
- Hind som åtföljs eller kan antas åtföljas av kalv får ej fällas under tidsperioden 1 april till den 30 september.
- På fastighet där skyddsjakt bedrivits med stöd av detta beslut får man inte utfodra hjortvilt under beslutets giltighetstid.
- Jakten ska ske i kombination med andra skadeförebyggande åtgärder som till exempel: att använda ljus- och ljudskrämmor, mänsklig närvaro, uppsättning och Pdf, 919.4 kB. förflyttning av skrämselfigurer, använda viltskyddsmedel eller skott i marken.
- Jakten får inte bedrivas inom naturreservat eller områden med särskilda bestämmelser till skydd för djurlivet utan att Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket har lämnat sitt medgivande.
- Rapporteringsskyldighet ska fullgöras enligt beslutet senast 14 dagar efter dovvilt fällts.
Du som har jakträtt i området kan på eget initiativ jaga skarv för att förhindra skada.
Du får jaga
- vid fasta och rörliga fiskeredskap (ej handredskap) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap under perioden 1 augusti – 28 (29) februari,
- vid fiskodling och utsättningsplatser (inom sju dygn innan och sju dygn efter utsättningstillfälle) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana områden den 1 juli – 30 juni (året runt),
- inom fredningsområden för fisk den 1 augusti – 28 (29) februari.
Du får inte jaga närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.
Fredningsområden hittas i Fiskeriverkets föreskrifter.
Fiskeriverkets föreskrifter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Har du jakträtt i området behöver du inget tillstånd för att jaga vildsvin för att förhindra skada. Du får jaga på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen orsakar skador där.
Bor du på en gård eller har en trädgård får du jaga vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och orsakar skada. Du får jaga även om du inte har jakträtt. Du bör inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.
För att jaga vildsvin måste du
- ha tillgång till hund för eftersök.
Tänk på att
- du måste ha tillstånd från Polisen om du ska använda skjutvapen inom detaljplanelagt område.
- gärna informera jakträttshavarna på angränsande marker.
Ordinarie jakttid
Jakttiden för vuxna vildsvin är den 1 april - 31 januari. Årsungar av vildsvin får jagas hela året men suggor med kultingar är fredade.
Att jaga vildsvin med hjälp av hund är tillåtet den 1 augusti - 31 januari. Vildsvin får jagas dygnet runt, men eftersom de vanligtvis är nattaktiva jagas de ofta på åtel (lockmat) nattetid.
Hjälpmedel
Både fast och rörlig belysning vid åtel är tillåten när man jagar vildsvin. Du behöver inte längre söka tillstånd för rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Enligt jaktförordningen (14 a § 1987:905) får numera elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Den mycket smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest har under de senaste åren spridit sig i Europa. Sjukdomen är ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin.
Afrikansk svinpest är inte farlig för människor. Däremot överförs ofta smittan till vildsvin av människor som reser över landsgränser och lämnar matrester efter sig. Därför finns det några viktiga punkter att tänka på för att förhindra spridning.
- Mata inte vilda djur eller tamgrisar med matavfall och lämna aldrig matavfall så att vilda djur eller tamgrisar kommer åt det.
- Ta inte med fläsk- eller charkprodukter från smittade länder. De kan innehålla virus!
- Tänk på att rengöra kläder och utrustning om du besökt smittade länder och du varit i kontakt med vilda djur eller grisar.
Rapportera sjuka eller självdöda vildsvin till SVA:
- 018-67 40 00 eller genom formuläret
- rapporteravilt.sva.se. Länk till annan webbplats.
Läs mer om afrikansk svinpest:
Afrikansk svinpest (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Afrikansk svinpest hos Statens veterinärmedicinska anstalt (sva.se) Länk till annan webbplats.
För att undvika skada får du jaga grågås, kanadagås och vitkindad gås under hela året om de
- uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller
- medför olägenhet för människors hälsa.
För att undvika skada får du jaga trana och sångsvan om de uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda. Särskilda tider gäller för skyddsjakten:
- För trana får du jaga 1 april–30 maj och den 1 augusti–30 september.
- Sångsvan får du jaga 1 oktober–31 mars.
När krävs det tillstånd att förstöra bäverdamm eller boplats?
Ett bäverdämme får rivas under tiden maj till och med september. Under tiden 1 oktober till och med 30 april får du inte riva om du inte har tillstånd från Länsstyrelsen. Ett sådant tillstånd lämnas enbart om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador.
Bäverns boplats får inte förstöras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Under förutsättning att det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador kan vi, med stöd av jaktlagen ge tillstånd att förstöra bäverns boplats eller dammbyggnad under perioden 1 oktober och 30 april.
Ett bäverdämme går tvärs över vattendraget. Det kan variera i storlek: från en liten konstruktion som endast höjer vattennivå uppströms med någon decimeter, till ett enormt byggnadsverk som höjer vattennivån med en meter eller mer.
Bäverns boplats ligger inte i dämmet, utan på land, i strandkanten. Även boplatsen kan variera mycket i storlek. Den kan vara i form av en hydda, som ser ut som en hög av jord, kvistar och grenar. Om strandbrinken är brant är det vanligt att bävern istället gräver sitt bo i en håla. En sådan grävd boplats syns knappast alls.
När krävs det tillstånd att jaga bäver?
Den allmänna jakttiden i Västra Götalands län är mellan 1 oktober-10 maj. Om det finns ett behov av skyddsjakt under annan tid kan Länsstyrelsen bevilja tillstånd (23 a och 29 §§ jaktförordningen). En förutsättning för att få beviljad skyddsjakt är att denna åtgärd anses nödvändig för att förhindra omfattande skador.
Hjälpmedel
Conibearfällan är en kanadensisk slagfälla tillverkad för fångst av utter och bäver. Länsstyrelsen får lämna särskilt tillstånd till jakt med fångstredskap som dödar bäver, om risken för bifångst av utter minimeras. Det krävs utbildning för att få använda fällan. Länsstyrelsen är restriktiv med att meddela tillstånd att använda slagfällan, eftersom det alltid finns en risk för bifångst av utter som är rödlistad och måste skyddas. Tillstånd till slagfälla för bäver meddelas främst då stor skada har uppstått eller risken för stor skada är överhängande, samt att konventionell jakt i princip inte kan bedrivas.
Alternativa fällor finns
Det finns alternativa levandefällor som kan användas vid fångst av bäver, exempelvis Bävertunneln. Dessa bör användas i första hand, så att eventuell bifångst av utter kan släppas ut och leva vidare.
För att ansöka om tillstånd att få använda slagfälla för bäver, använd vår e-tjänst för ansökan om skyddsjakt. Kom ihåg att bifoga ditt kursintyg som visar att du genomgått utbildning för att använda slagfällan.
Vad är orsaken till restriktionerna?
Rivning av boplats och dammbyggnad under vinterhalvåret kan orsaka djurplågeri. Is och för lågt vattenstånd kan äventyra bäverns möjligheter att komma åt sin föda. Boplatsen och den damm som reglerar vattennivån vid hyddan är av stor betydelse för bäverns möjligheter att överleva vintern. Jakt under fredningstiden innebär risk för att ungar görs föräldralösa. Årsungarna är beroende av föräldrarna ända fram till den allmänna jakttidens början.
Kontakt
Klövvilt
Sofia Ring
Telefon: 010-224 55 21
Fåglar
Joakim Carlsson
Telefon: 010-224 54 32
Rovdjur
Mia Bisther
Telefon: 010-224 56 83
Övrigt vilt
Mia Bisther
Telefon: 010-224 56 83